Vårdreformen central fråga i Egentliga Finland
Vårdreformen kommer att vara en nyckelfråga när väljarna i Egentliga Finland skriver sitt kandidatnummer på röstsedeln. Trots att kommunalvalet egentligen handlar om nästan 300 olika val finns det en del faktorer som binder ihop vissa områden.
Hur vården ska organiseras när den nya vårdreformen träder i kraft kommer att vara en omspännande fråga för Egentliga Finland de kommande åren. Forskaren Siv Sandberg vid Åbo Akademi tror att det också kommer att synas i kommunalvalet.
– Vi har ju redan ett sjukvårdsdistrikt men man har varit passiv med att fundera på hur vägen framåt ser ut, säger Sandberg.
Enligt det beslut som den sittande regeringen fattade i början av perioden kommer vården att flyttas från kommunerna till välfärdsområden. Det kommer att påverka alla Finlands kommuner, men i olika utsträckning. På olika håll finns också olika utmaningar med den kommande reformen.
Efter att regeringen Sipiläs vårdreform kraschade har man inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt varit långsam med att planera framåt. Därför tror Sandberg att vårdreformen kommer att bli en stor fråga för regionens kommuner och beslutsfattare.
– Det har ju också en stor betydelse för små kommuner som Kimitoön och Pargas som organiserar vården i egen regi.
Den utvidgade läroplikten är en annan stor fråga som kommer att påverka kommunerna efter valet. I höst ska den första årskullen unga fortsätta till andra stadiet för obligatoriska studier. Ungas välbefinnande är en ständigt aktuell fråga, men den har betonats speciellt mycket under coronapandemin när många skolor gått över till distansundervisning.
– Ungas välbefinnande är säkert aktuellt, men frågan är hur man förankrar den och vad man tänker att kommunerna kan göra. Vi har läropliktsfrågan och stödfunktioner kring utbildningen och sysselsättande åtgärder, kommunerna har ju ett delansvar i sysselsättningen.
Skärgården vädrar optimism
En av de stora omställningar som coronapandemin fört med sig är att finländarna börjat längta till landet. I skärgården vädrar man optimism på den fronten.
– Jag tycker mig ha märkt att Pargas och Kimitoön ser optimistiskt på folks avvikande boendepreferenser. Man hoppas kunna smida på det här att folk vill bo utanför städerna.
I Åbo och kranskommunerna är det ändå generella stadsplaneringsfrågor och frågor om trafiken som kan vara de avgörande i valet.
– Vi kan inte bortse från att valet i Åbo är ett borgmästarval. Där ser vi säkert ett tydligare linjeval mellan partierna.
Siv Sandberg tror att de ideologiska skillnaderna tydligast kan komma fram i synen på trafikfrågorna, hur man planerar för kollektivtrafiken och privatbilismen.
– I servicefrågorna har man nog en ganska stor konsensus.
Vi kan inte bortse från att valet i Åbo är ett borgmästarval. Där ser vi säkert ett tydligare linjeval mellan partierna. Siv Sandberg forskare vid Åbo Akademi