Djurindustrin tycks vara en helig ko som inte ens får diskuteras
DJURPRODUKTION Vi har nu kämpat mot coronapandemin i ungefär ett år, och har fortfarande inte fått kontroll över epidemin. Hittills har över 2,3 miljoner människor i världen dött i corona, de ekonomiska konsekvenserna är enorma och nedstängningen av samhället orsakar allvarligt lidande, speciellt för seniorer och unga.
Enligt forskarna har det nya coronaviruset spridits från en vilddjursmarknad. Också många andra sjukdomar, såsom hiv, sars och ebola är en följd av exploateringen av vilda djur och förstörelsen av deras livsmiljöer, oftast för djurindustrins behov. Också djurproduktionsanläggningar såsom svin- och hönsgårdar utgör en utmärkt grogrund för olika virus. Till exempel spanska sjukan samt svin- och fågelinfluensan har spridits från djurindustrin. Enligt forskarna är det endast en tidsfråga när nästa pandemi slår till, och den kan vara mycket dödligare än den nuvarande coronapandemin.
Ett annat allvarligt hot mot folkhälsan är antibiotikaresistenta bakterier. Redan nu dör omkring 700 000 människor årligen runtom i världen av infektioner som antibiotika inte längre biter på. Snart befinner vi oss i en situation där små skador och vanliga infektioner såsom urinvägsinfektioner dödar människor då bakterierna blivit motståndskraftiga mot antibiotika. Största delen av världens antibiotika ges åt produktionsdjur, och i många länder ges djuren antibiotika också i förebyggande eller tillväxtökande syfte.
Man skulle tycka att pandemier och antibiotikakrisen vore tillräckliga orsaker för att fatta snabba politiska beslut att drastiskt minska på den globala djurproduktionen. Andra lika tungt vägande skäl att skära ned på djurproduktionen är klimatförändringen och minskningen av naturens mångfald (vilka också bidrar till uppkomsten av sjukdomar), samt de etiska skälen.
Trots att mänsklighetens och hela planetens livskraftighet står på spel tycks det inte finnas politisk vilja att ta itu med detta problem. Tvärtom ökar konsumtionen av kött och andra animalier i alarmerande takt. EU ivrar mycket för sina klimatåtgärder, men till exempel EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP), som nu håller på att förnyas, ser ut att kraftigt urvattnas vad klimatåtgärder beträffar, sannolikt som ett resultat av köttlobbyisternas påtryckning.
Djurindustrin tycks på alla håll i världen vara en helig ko som inte får vidröras, vad som än sker. Frågan får inte heller ens diskuteras, i varje fall inte i Finland.
Ett belysande exempel på detta är en kolumn som för ett antal veckor sedan publicerades i tidningen Kirkko ja kaupunki, i vilken pastor Kari Kuula generellt kritiserade den industriella djurproduktionen. Kolumnen väckte stor uppståndelse bland djurproducenterna, och Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter (MTK) hotade med lagliga åtgärder och klagomål till domkapitlet. Kirkko ja kaupunki avlägsnade slutligen kolumnen från sina webbsidor, vilket är mycket märkligt med tanke på yttrandefriheten.
Vi befinner oss i en ytterst allvarlig situation ifall djurproduktionen inte ens får diskuteras. Så länge den allmänna opinionen inte stöder en minskning av den globala djurproduktionen är det svårt för politikerna att ta itu med sådana konkreta åtgärder som nu är absolut nödvändiga.