Gymnasier och yrkesutbildning återgår till närundervisning
Trots att epidemiläget har försämrats i huvudstadsregionen ska gymnasierna och yrkesutbildningen återgå till närundervisning. Det går inte att motivera fortsatt distansundervisning, säger Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori.
Den nyländska samordningsgruppen för coronaåtgärder beslutade på torsdagen att utbildningen på andra stadiet ska återgå till närundervisning i Helsingfors, Esbo och Vanda strax efter sportlovet. I gymnasierna ska eleverna delas i två grupper som turas om med närundervisning.
De abiturienter som har kurser kvar att fullborda ska göra det på distans för att inte äventyra studentskrivningarna, likaså de tvåor som avlägger studentprov i vår.
I yrkesutbildningen roterar man i tre grupper så att en tredjedel i taget får närundervisning.
– Nästan tre månader av obruten distansundervisning har inte minskat på smittfallen bland ungdomar i åldern 15–19 år. Ur epidemiologisk synvinkel är det därmed svårt att motivera nödvändigheten med och behovet av den här begränsningen, sade Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori efter gruppens möte.
Han vidhåller att den långvariga distansundervisningen har väckt oro för hur ungdomarna mår och hur de ska orka vidare på sikt.
– Vi anser inte att fördelarna med distansundervisning är tillräckliga för att uppväga nackdelarna.
Vandas stadsdirektör Ritva Viljanen tillägger att gymnasierna ska se till att hälsosäkerheten är tillräcklig och att man agerar som den förutsätter. Gruppstorlekarna ska justeras efter det. Även hon betonar att man nu beaktar de långsiktiga konsekvenserna av långvarig distansundervisning.
– Det är uppenbart att epidemin har förstört ungdomarnas normala vardagsstruktur och orsakat olika slags symtom och oönskat beteende. Det är viktigt att de ungas liv återgår till en regelbunden vardag under övervakade och trygga omständigheter. Ungdomarna i huvudstadsregionen har befunnit sig i en exceptionell situation jämfört med jämnåriga i det övriga landet, och begränsningarna har alldeles tydligt pågått för länge, säger Viljanen.
Hon påpekar att ungdomar i huvudstadsregionen som pluggar på andra stadiet, med undantag för en 2,5 månaders period i höst, inte har gått i skola på ett år.
– Nu ser vi ansenliga skadliga följder av långvarig distansundervisning. Barn och ungdomar har rätt att gå i skola, och vi har begränsat den rätten för länge. Distansundervisning kan inte ersätta närundervisning i längden, ungdomarna behöver individuell handledning också, säger Viljanen och hänvisar till att inlärningen har försämrats och allt fler behöver stöd.
"Inte vår sak"
Samordningsgruppen beslutade att i övrigt förlänga de rådande begränsningarna till utgången av mars: offentliga lokaler förblir i regel stängda, den organiserade hobbyverksamheten för vuxna är fortsatt avbruten, publiktillställningar begränsas, men nu till sex i stället för tio personer, rekommendationen om att avstå från privata tillställningar gäller fortsatt, distansarbete rekommenderas, likaså munskydd för alla över 12 år.
Gruppen diskuterade däremot inte de rekommendationer som Institutet för hälsa och välfärd gav tidigare på torsdagen, att barer, pubar och nattklubbar i huvudstadsregionen borde stänga omedelbart och i tre veckor. Jan Vapaavuori konstaterar att städerna saknar sådana befogenheter.
– Vi litar på statsmaktens förmåga att ta de besluten, säger han och tillägger att institutets rekommendation i sig är "logisk och i linje med det försämrade epidemiläget".
Direktör Mika Salminen vid Institutet för hälsa och välfärd motiverar rekommendationerna med myndighetens uppgift att peka på åtgärder som kunde främja folkhälsan, oberoende av om de åtgärderna finns i politikernas verktygslåda eller inte. I det här fallet saknas de.
– Det finns risker i anslutning till den här sortens krogar. Det är inte krögarnas fel, men omständigheterna är sådana att smittan sprids lätt. Det hotar en fortsatt smittspridning i huvudstadsregionen. Vi förstår att makthavarna saknar verktygen, och det är en brist vi vill peka på, det vill vi väcka till insikt om.