Skådespelarförbundet: Situationen är ohållbar för frilansarna
– Vi känner till ganska många som har börjat omskola sig och fundera på annat de kan göra, säger Ville Sandqvist, ordförande för Finlands Svenska Skådespelarförbund.
De flesta skådespelare i Finland är frilansare. Av Skådespelarförbundets 1 350 arbetsföra medlemmar är 950 frilansare. Av de 230 finlandssvenska skådespelarna är det bara trettio till fyrtio som har en anställning av något slag, uppskattar Ville Sandqvist, ordförande för Finlands Svenska Skådespelarförbund. Det innebär att majoriteten just nu lever på arbetslöshetsstöd.
– För de här människorna är situationen ohållbar.
– Vi känner till ganska många som har börjat omskola sig och fundera på annat de kan göra.
Coronastöd har visserligen delats ut till teatrarna för de förlorade biljettintäkterna, men det har inte i första hand gynnat frilansskådespelarna, menar Sandqvist.
– Vi på förbunden upplever att de pengarna i väldigt liten utsträckning runnit ner till frilansskådespelarna.
Genom stöden har teatrarna sysselsatt sin fasta personal och även kunnat ersätta exempelvis frilansande regissörer och ljuddesigner för deras arbete – också i de fall där föreställningen aldrig fått någon publikpremiär.
Men frilansskådespelarnas inkomster bygger på en procentandel av biljettintäkterna och därför är de helt beroende av att föreställningarna faktiskt spelas. Därför kan också hösten bli svår, även om teatrarna tillåts öppna upp, menar Sandqvist.
– Eftersom vi har en situation där föreställningar repeterats men inte haft en publikpremiär, betyder det att det börjar finnas jättemånga föreställningar som sitter på hyllan och väntar på att spelas. Det finns också risk för att vissa inte spelas alls.
De är också svårare för skådespelare att dra nytta av Centret för konstfrämjandes stödsystem eftersom pengarna främst går till projekt – till att till exempel skriva en pjäs eller planera en föreställning.
– Skådespelarna kommer ofta i efterkälke för de söker projektstipendier för att medverka i projekt. Om projektet inte finns har man ingenting att söka pengar för, säger Sandqvist.
En annan fråga är hur det kommer att gå för de kring trettio nyutexaminerade skådespelare som i vår kommer ut på en osäker arbetsmarknad, konstaterar Sandqvist.
Direktstöd krävs
Det Skådespelarförbundet nu efterlyser är ett statligt direktstöd till de arbetsgrupper som drabbats hårdast av coronarestriktionerna. Dit hör frilansskådespelarna, men också andra scenkonstnärer som dansare. Också dramatiker har det dåligt ställt eftersom de likt skådespelarna ersätts med en andel av biljettintäkterna.
Också det inkomstrelaterade arbetslöshetsstödet borde justeras, menar Sandqvist. Stödet är tidsbundet och beroende av tidigare sysselsättning. Pågår krisen länge kan de negativa effekterna på stödet bli långtgående.
De skådespelare som är egenföretagare har i sin tur inte tillgång till arbetslöshetskassan, påpekar Sandqvist.
Sandqvist säger att han förstår att det är svårt formulera flexibla förordningar, men att den totala nerstängningen lett till ett stort missnöje.
– Det finns jättelika salar, välvädrade med goda säkerhetsarrangemang. Det är vanvettigt.
Det hade varit viktigt att tillåta någon form av verksamhet även om det skulle ske för en begränsad publik, menar Sandqvist.
– Det hade inte räddat situationen för teatern, men det skulle rädda produktionens framtid och skådespelarnas framtid om de fick spela.
Eftersom vi har en situation där föreställningar repeterats men inte haft en publikpremiär, betyder det att det börjar finnas jättemånga föreställningar som sitter på hyllan och väntar på att spelas. Det finns också risk för att vissa inte spelas alls. Ville Sandqvist ordförande för Finlands Svenska Skådespelarförbund