Ungdomarna tryter
● Den demografiska befolkningsförändringen i Nyland är dramatisk under de närmaste åren och decennierna.
● I Helsingfors växer de unga årsklasserna. Men på flera håll minskar antalet unga.
● Förändringen accentueras av att det föds allt färre barn samtidigt som urbaniseringen fortskrider och folk i högre utsträckning flyttar till huvudstadsregionen.
● Tillgängligheten till gymnasieundervisning kommer att bli en svår och stor fråga i stora delar av landet under det här decenniet.
● Den enda gymnasiesammanslagningen på finlandssvenskt håll de senaste åren var fusionen av Tölö specialiseringsgymnasium och Gymnasiet Svenska normallyceum till Tölö gymnasium 2015.
kommande demografiska utmaningarna. För Hangö är det en politisk och strategisk målsättning att ha kvar sitt svenska och finska gymnasium framöver, kosta vad det kosta vill, säger stadsdirektören.
– Vår industri är specialiserad. För att vi ska kunna locka högutbildad arbetskraft måste vi kunna erbjuda gymnasieutbildning för deras barn, säger Strandell.
I Hangö sjunker elevantalet redan nu dramatiskt för varje år. De kommande sex åren sjunker antalet elever med 150.
– Vi är väldigt medvetna om problemet och vi är tvungna att ta oss en funderare på vad vi ska göra då årskullarna krymper. Men vårt finska och vårt svenska gymnasium är den enda utbildningen vi har på andra stadiet i Hangö. Därför kommer vi nog att hålla fast vid gymnasierna, trots att de blir dyrare och dyrare för varje år som går, säger Strandell.
”Inget mervärde”
– Förstås är vi medvetna om att ett finns ett annat svenskt gymnasium 30–35 kilometer från oss. Men det är en lång skolväg. Hittills har jag inte hört att ungdomar skulle välja att åka dit i stället. Trafikförbindelserna till Ekenäs haltar och jag misstänker att Ekenäs gymnasium jämfört med oss inte har ett så stort mervärde att erbjuda, säger Strandell.
I fjol föddes ungefär 35 nya Hangöbor, hälften svenskspråkiga och hälften finskspråkiga. Strandell gör en snabb räkneövning i huvudet:
– Om vi utgår ifrån att de här barnen bor kvar i Hangö kommer det att finnas två klasser, en finsk och en svensk med cirka 17 elever vardera då fjolårsbebisarna går ut niondeklassen i grundskolan. I dag väljer ungefär hälften av ungdomarna i Hangö gymnasiet. Ifall andelen är densamma om 15 år innebär det att Hangö ska upprätthålla en finsk och svensk gymnasieklass med åtta–nio studerande per klass.
– Det säger ju sig självt att det kommer att bli tufft. Det skulle betyda att vi har två gymnasier med färre än 30 studerande var. Hur ett sådant gymnasium ska vara livskraftigt är den stora frågan. I något skede måste vi fundera på att låta det svenska och finska gymnasiet flytta in under samma tak och den vägen åstadkomma skalfördelar, säger Strandell.
– Förr eller senare måste vi säkert sätta oss ner och fundera och utreda samarbete både mellan det finska och svenska gymnasiet i Hangö och kanske med Ekenäs gymnasium. Samtidigt ska vi minnas att digitaliseringen öppnar upp för nya möjligheter. Därför kan man tänka sig en framtid där gymnasiestuderande i Hangö kopplar upp sig mot Mattliden i Esbo och tar kurser i franska där, resonerar Strandell.
Om Hangö i framtiden skulle samarbeta kring gymnasierna med Raseborg, så att Hangöungdomar vissa dagar skulle ta rälsbussen till Ekenäs, anser Strandell att samarbetet också ska fungera i andra riktningen så att ungdomar från Ekenäs vissa dagar pendlar till Hangö.
– Absolut ska det vara så. Om vi går in för samarbete som förutsätter fysiskt pendlande, ska det självfallet ske på lika villkor i vardera riktningen.
Strandell bedömer att kommunerna kommer att ha fullt upp med regeringens vårdreform de kommande 3–4 åren. Men efter det blir skolsektorn den stora tunga sektorn i kommunen där pengarna finns. Och då blir det säkert aktuellt att börja diskutera skolstrukturer.
– Jag tror inte att kommunerna ensamma kan eller ska fatta de här besluten. Jag önskar att statsmakten involveras: Vi behöver någon som säger hur många gymnasier det ska finnas och hurdan verksamhet de ska ha. Det får inte blir så att storstäderna har en klar fördel i förhållande till mindre orter.
Lovisa tror på sina gymnasier
Jan D. Oker-Blom som är stadsdirektör i Lovisa ser inte att vare sig det finska eller svenska gymnasiet i staden skulle vara hotade.
– Vi har nyligen satsat stora pengar på att renovera våra gymnasiefastigheter eftersom vi tror på ett framtida behov. Vi säljer gymnasieplatser både till Mörskom och till Lappträsk så jag ser optimistiskt på framtiden, säger Oker-Blom.
När det gäller samarbeten med andra, anser Oker-Blom att det i så fall skulle vara frågan om att yrkesskolorna Prakticum och Careeria kunde ordna vissa kurser eller utbildningar i gymnasiebyggnaderna i Lovisa. Oker-Blom tror inte på ett samarbete där Lovisaungdomar ibland skulle ta bussen till Borgå gymnasium.
– Jag ser inte riktigt vad poängen är med ett samarbete ifall det skulle gå ut på att ungdomarna ska pendla till grannen. Därför är min tanke att vi i Lovisa försöker få in yrkesutbildningen i våra gymnasier i stället, säger Oker-Blom.
Helsingfors röjer plats för 25–50 fler
Helsingfors hör till de lyckligt lottade som inte behöver gråta över att ungdomarna tar slut, tvärtom.
Niclas Grönholm, svensk sektordirektör vid fostrans- och utbildningssektorn i Helsingfors, tror inte att utvidgningen av läroplikten på kort sikt kommer att innebära en stor anstormning av utsocknes studerande. Redan i dag kommer 38 procent av studerandena till de svenska Helsingforsgymnasierna från andra kommuner.
De senaste åren har det inte varit ett problem att Helsingforsungdomar inte skulle få gymnasieplats på svenska i hemstaden. Inför höstens antagning håller Helsingfors fast vid samma studerandemängd som hittills och kommer att ta in ungefär 400 nya gymnasister till de svenska gymnasierna.
Men nästa år eller senast 2023 måste Helsingfors som en följd av allt större årskullar utöka antalet studieplatser i de svenska gymnasierna. Ännu är siffran inte fastslagen, men Grönholm säger att utökningar brukar göras med samma antal som motsvarar en fullsatt grupp. Det skulle betyda att Helsingfors senast om två år inrättar antingen 25 eller 50 platser till i de svenska gymnasierna.
Helsingfors har tidigare slagit fast att för att antas till gymnasiet måste studerandena ha ett medeltal på minst 7,0 då de går ut grundskolan. Staden har också ett principbeslut på att minst 60 procent av årskullen ska få plats i gymnasierna, men i synnerhet på svenskt håll är andelen som söker sig till gymnasiet betydligt högre än så, cirka 90 procent.
Helsingfors kommer att försöka undvika att bygga fler gymnasiebyggnader eller utvidga lokalerna i de tre gymnasierna: Tölö, Lärkan och Brändö.
– Vi ska klara tillskottet utan några tillbyggnader och höjda fastighetshyror. Den nya läroplanen kräver att gymnasierna samarbetar med företag och universitet. Därför kan studerandena i framtiden ibland komma att gå kurser låt säga på Hanken eller Aalto. Vi kommer säkert också efter coronan att delvis ha undervisning på distans för gymnasiestuderandena, säger Grönholm då HBL undrar hur alla ungdomar ska få plats.
Fyra 15-åriga vänner i Karis som går ut högstadiet i vår, planerar alla att söka sig bort från Karis till hösten. Tjejerna vill träffa nya människor och få ett miljöombyte. Blir det för jobbigt att pendla till ett gymnasium i Helsingfors eller Åbo kan man ångra sig och komma tillbaka till Karis-Billnäs gymnasium, resonerar ungdomarna.
Efter nio år av grundskola i samma Kariskretsar kommer kompisarna Sofia Fagerströms, Olivia Kevins, Lotta Lindviks och Ellen Sundströms vägar att skiljas till hösten. Det är bara några veckor kvar tills vännerna ska lämna in sina ansökningar om studieplats på andra stadiet. Om tjejerna kommer in där de önskar kommer de vid skolstarten i höst att ta tåget från Karis till antingen Åbo eller Helsingfors.
– Jag planerar söka till Brändö gymnasium i Helsingfors. Jag vill lära känna nya människor och se och uppleva lite mer än här hemma i Karis, säger Olivia Kevin om sitt gymnasieval.
Skolresorna blir betydligt mycket längre än i dag, tåget till Helsingfors tar ungefär en timme, men restiden avskräcker inte. Det går ju att använda tiden på tåget till läxläsning, säger Kevin.
Klasskompisen Sofia Fagerström har också spetsat sig på Brändö gymnasium i Helsingfors och skolans idrottslinje. Fagerström är aktiv fotbollsspelare och gillar möjligheten att förkovra sig i idrott vid sidan om gymnasiestudierna.
– Det är också andra i vår klass som funderar på att söka till idrottslinjen på Brändö. Det är fint att man kan kombinera skolan med sin hobby, säger Fagerström.
Ellen Sundström funderar på att antingen söka in till Mattlidens IBlinje eller till Katedralskolan i Åbo. Katedralskolan är hennes förstahandsval.
– Jag vill få lite omväxling i livet, komma bort från Karis och lära känna nya människor. Katedralskolan har samarbete med Åbo Akademi, vilket är bra med tanke på fortsatta studier efter gymnasiet, säger Sundström.
Tågresan till Åbo från Karis är visserligen lång, en och en halv timme per riktning.
❞ Vår industri är specialiserad. För att vi ska kunna locka högtutbildad arbetskraft måste vi kunna erbjuda gymnasieutbildning för deras barn.
Dennis Strandell
stadsdirektör, Hangö
❞ Det är också andra i vår klass som funderar på att söka till idrottslinjen på Brändö. Det är fint att man kan kombinera skolan med sin hobby.
Sofie Fagerström
Karis svenska högstadium
– Åtminstone första året har jag tänkt pendla. Jag har en bror som bor i Åbo, så ett alternativ är att ibland övernatta i hans bostad, säger Sundström.
Lotta Lindvik har två alternativ i sikte: antingen Katedralskolan i Åbo eller Prakticums kosmetologlinje i Helsingfors. Också Lindvik motiverar sitt beslut att söka sig bort från Karis med att hon vill uppleva nya saker och träffa nya människor. I Katedralskolan går det att läsa spanska och italienska, vilket inte är möjligt i Karis.
Tjejerna är väl medvetna om att utvidgningen av läroplikten gör skolresorna gratis från hösten och säger att det är en bidragande orsak till att de väljer att inte söka sig till gymnasiet på hemorten, Karis-Billnäs gymnasium.
En annan omständighet som har inverkat på att en del ungdomar nu tänker söka sig till gymnasier längre från hemmet hänger ihop med att de olika gymnasierna satsat hårt på fina virtuella presentationer i och med coronaläget. Därför har det varit enkelt att sitta hemma och via datorn bekanta sig med alternativ utanför Karis.