Gymnasiekartan i Nyland kan ritas om
Fler barn i Helsingfors och färre på andra håll i Nyland bäddar för färre gymnasier i framtiden. Ungdomarna byter gärna småstad mot storstad, men avfolkningskommunerna vill inte veta av några skolstängningar.
På de orter där årskullarna minskar måste kommunerna fundera hur de ska göra med sina gymnasier i framtiden.
– För kommunerna är gymnasierna oerhört viktiga för den lokala livskraften. Kommunerna har hittills varit mycket villiga att skjuta till mer pengar trots att staten har skurit i finansieringen.
Men från och med nu är det bara en tidsfråga innan smärttröskeln, kommunens balansräkning, kommer emot.
Det säger Kommunförbundets gymnasieexpert Kyösti Värri som förutspår svåra beslut för kommunerna framöver när det gäller gymnasierna.
Problemen förvärras av att staten har dragit åt penningkranarna. De senaste åren har statsandelarna krympt med 100 miljoner, alltså med 1 000 euro per elev och år.
Små klasser dyra
Då ungdomarna blir färre tvingas kommunerna punga ut med mer egna pengar för att hålla i gång gymnasierna. Prislappen för att
undervisa en klass med tio gymnasiestuderande är i stort sett densamma som för att undervisa 20, eftersom lärarlönen är densamma oavsett om det är tätt eller glest mellan bänkraderna.
Nätet riskerar glesna okontrollerat
Pusslet kompliceras ytterligare av en ny omständighet: i höst utvidgas läroplikten till andra stadiet. Kyösti Värri förutspår att det kommer att bli vanligare att ungdomar söker sig från mindre orter till gymnasier i centralorter.
När den här trenden kombineras med det redan låga antalet studerande vid små gymnasier, ökar risken för att gymnasienätet glesnar på ett okontrollerat sätt.
Billigare att pendla
I samband med att läroplikten utvidgas, sjunker kilometergränsen för att få skolresorna ersatta från tio till sju kilometer. Samtidigt slopas självkostnadsandelen för dem som åker kollektivt till skolan. Maxgränsen för ersättning går vid 100 kilometer.
– Det kommer att löna sig för eleverna att välja gymnasier som ligger över sju kilometer hemifrån eftersom skolresorna blir gratis. Det blir intressant att se om elever i till exempel Raseborg eller Kyrkslätt väljer att söka sig till andra gymnasier än hittills, säger Värri.
Risk för ökade skillnader
Värri ser också en risk för att det kan uppstå större skillnader mellan gymnasierna. Om allt fler ungdomar söker till gymnasier i större städer, kommer de här gymnasiernas medeltalsgränser att stiga. Det kan leda till att Helsingforsungdomar inte får en studieplats på sin egen hemort och det skapar gymnasier på två nivåer: storstadsgymnasier med höga medeltalskrav och landsortsgymnasier med lägre medeltal.
Vad borde då de kommuner göra där eleverna blir allt färre och kostnaderna för att upprätthålla gymnasiet skjuter i höjden? – Det skulle gälla att sätta sig ner vid samma bord med grannkommunerna och fundera på alternativ. Värsta scenariot är ifall kommunerna vägrar anpassa sig till realiteterna och fortsätter i samma spår som nu mot det bittra slutet då de tvingas stänga gymnasiet, säger Värri.
Hur kommunerna ska kunna hitta en lösning i ett läge där grannkommuner ofta är varandras rivaler som tävlar om invånarna, särskilt barnfamiljer och arbetskraft, är den stora frågan.
Hybridmodeller
Det sviktande elevunderlaget behöver ändå inte innebära direkta skolstängningar. Vi kommer högst sannolikt att få se olika hybridmodeller där elever delvis undervisas på distans, delvis går i skola kanske någon dag i veckan i grannstaden och någon dag i den egna hemkommunen.
Då HBL ber Kyösti Värri peka ut svenska gymnasier i Nyland där det finns anledning att fundera på framtiden, nämner han Hangö eftersom kommunen är geografiskt knepigt belägen, längst ute på en udde. Värri är också intresserad av hur man i östra Nyland tänker om framtiden och gymnasierna.
– Raseborg är ett annat intressant fall eftersom staden är resultatet av en kommunfusion och därför har två svenska gymnasier inom sitt område: Ekenäs gymnasium och Karis-Billnäs gymnasium. Till helheten hör också Virkby gymnasium i Lojo, säger Värri.
Hangö håller i sina gymnasier
I Hangö är stadsdirektör Denis Strandell ytterst medveten om de