Finskspråkiga mammor väljer svenska
Antalet svenskspråkiga små barn ökade med 35 procent på cirka tio år. Nu har Helsingfors stad utrett vad som ligger bakom fenomenet.
De svenskspråkiga småbarnen har blivit betydligt fler i Helsingfors.
En stor orsak till fenomenet är att de finskspråkiga mammorna i tvåspråkiga familjer oftare än förr väljer svenskan för sina barn.
HBL har flera gånger rapporterat om hur antalet svenskspråkiga barn ökat under de senaste tio åren.
Det som i grunden är en positiv sak har också haft sin baksida. De svenska daghemsplatserna har inte räckt till för alla när det dessutom varit brist på behörig personal. Staden har överraskats av utvecklingen, som inte följt befolkningsprognoserna.
I en färsk artikel i tidningen Kvartti utreder Pekka Vuori fenomenet. Vuori, som är systemchef och statistikexpert vid stadskansliet, räknar att antalet svenskspråkiga barn i åldern 0–6 år har ökat med 35 procent i Helsingfors sedan 2006. 0–6-åringarna är nu nästan 3 200.
Ökningen skedde framför allt fram till 2015. Under de senaste fem åren har antalet svenskspråkiga småbarn varit stabilt.
Vad ligger bakom utvecklingen? Pekka Vuori ringar in två faktorer som varit avgörande och utesluter några andra.
Flyttrörelsen är inte en faktor. Huvudstaden har inte fått en sådan inflyttning av svenska barn som skulle förklara tillväxten. Utflyttning av svenskspråkiga småbarn och svenskspråkiga kvinnor i fertil ålder kan till och med ha påverkat utvecklingen negativt.
Däremot är de svenskspråkiga kvinnornas något högre fruktsamhet en del av förklaringen. De svenskspråkiga kvinnorna födde cirka tio procent fler barn än de finskspråkiga under 10-talet.
Pekka Vuori räknar i sin artikel att de svenskspråkiga småbarnen var 200 fler 2018 än de hade varit om de svenskspråkiga kvinnorna hade haft lika låg fruktsamhet som de finskspråkiga.
Språkvalet avgörande
Den centrala förklaringen till utvecklingen finns ändå i språkvalet i tvåspråkiga familjer.
Enligt Vuori skulle de svenskspråkiga småbarnen nu vara 350 färre om de finskspråkiga mammorna i de tvåspråkiga familjerna skulle ha valt språk för sitt barn som de gjorde på 00-talet.
Nu faller valet nästan alltid på svenskan, då det skedde i ungefär 85 procent av fallen i början av 00-talet.
Samtidigt har andelen svenskspråkiga barn som har en mamma med annat modersmål än svenska vuxit från drygt 20 procent år 2000 till 40 procent 2018.
De flesta av de här mammorna har finska som modersmål, men också andra språk är vanligare än förr.
Pekka Vuoris slutsats är att utvecklingen har varit svår att förutspå ur befolkningsprognoserna. Det beror på att föräldrar med annat språk än svenska har varit avgörande.
”Det gäller att lägga särskilt fokus på den här utvecklingen, för att garantera tillräcklig service för den svenskspråkiga befolkningen”, skriver Vuori i sin artikel.