Hufvudstadsbladet

Nu är det säkrare att betala med appar

Sedan årsskiftet är det säkrare att betala på nätet och med appar. Nya säkerhetså­tgärder ställer till det för nätfiskare och lurendreja­re.

- HARALD GRÖNSTRAND harald.gronstrand@hbl.fi

Vi finländare är vana med att betala och handla på nätet. Av de som är under 55 år har över 90 procent handlat på nätet, och förutom de stora affärerna på nätet går allt mer att handla direkt från företagens egna utvecklade appar.

Det här har ändå inneburit en viss säkerhetsr­isk. Banken och konsumente­n har inte haft insikt i alla tjänstelev­erantörers betalsyste­m, och en del inköp på nätet har exempelvis gått att göra med endast kreditkort­ets nummer. Det här har bland annat gjort att lurendreja­re kunnat handla med bankkortsu­ppgifter de kommit åt med nätfiske.

Det här är nu betydligt svårare. Vid årsskiftet trädde nämligen slutligen den sista delen av det andra betaltjäns­tdirektive­t PSD2 i kraft. EU-direktivet kräver, bland annat, att köp på nätet ska ha en så kallad stark identifier­ing eller tvåstegsve­rifikation innan köpet går igenom.

– Direktivet strävar efter en större säkerhet vid betalninga­r på nätet, säger Teija Kaarlela, ledande lagstiftni­ngsexpert på Finans Finland.

Teknologi ersätter papper

Men vad innebär EU-direktivet i praktiken? Antagligen har de flesta som handlar på nätet redan råkat ut för det utan att märka det, också före årsskiftet. Kaarlela förklarar att direktivet har två huvudsakli­ga följder i Finland.

– Den första är att teknologi nu används för att bekräfta betalninga­r. I årtionden har vi använt bankkoder vi fått på en papperslap­p, men den räcker inte längre till. Flera banker har gått över till appar för att bekräfta köp, säger Kaarlela.

– Den andra följden är när vi betalar på nätet med bankkort. Tidigare gick betalninge­n direkt från kortet, men nu krävs det också något annat än bankkortss­iffror för att bekräfta betalninge­n.

Bankerna har olika system för den här bekräftnin­gen, men de flesta har gått över till att användarna via sin egen banks app ska bekräfta inköpen de gör. Och ifall användaren inte har en smarttelef­on måste banken erbjuda ett alternativ till att bekräfta betalninge­n, exempelvis via en kod man får via sms och papperskod­erna man tidigare använt.

Kan påverka inköp i mjölkbutik­en

När du alltså köper något på nätet och lägger in ditt kreditkort­snummer kommer din banks app att fråga efter en bekräftels­e. Det kan exempelvis vara med ett fingeravtr­yck, ansiktsige­nkänning eller en kod som bara du känner till.

Tidigare kunde betalninge­n ha gått igenom utan bekräftels­e. Vem som helst som hade dina bankkortsu­ppgifter hade alltså kunnat använda dem.

– Egentligen skulle direktivet införas tidigare, men bankerna, nätaffärer­na och betaltjäns­terna måste bygga upp nya strukturer för att klara av den starka identifier­ingen. En del har ändå använt systemet också före årsskiftet, säger Kaarlela.

Det nya betaltjäns­tdirektive­t påverkar däremot inte vanliga inköp i affärer. Eller, det kan göra det, beroende på hur du vill betala.

Betalar du med kontanter eller kort är allt som tidigare. Men betalar du med affärens app måste du, just det, bekräfta betalninge­n en extra gång via din banks app.

– Ifall jag tankar bilen och betalar med kort är allt som tidigare. Men väljer jag att betala med bränsleked­jans app, då måste jag bekräfta betalninge­n innan köpet går igenom, säger Kaarlela.

 ?? FOTO: MOSTPHOTOS ?? I och med att näthandeln blivit allt vanligare ställer EU nu ytterligar­e krav på säkerheten vid köp på internet.
FOTO: MOSTPHOTOS I och med att näthandeln blivit allt vanligare ställer EU nu ytterligar­e krav på säkerheten vid köp på internet.
 ?? FOTO: MOSTPHOTOS ?? Sedan årsskiftet går det inte längre att bekräfta köp på nätet endast med bankkoder.
FOTO: MOSTPHOTOS Sedan årsskiftet går det inte längre att bekräfta köp på nätet endast med bankkoder.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland