”Personcentrerad vårdkultur är nyckeln till framtidens hot i vårdbranschen”
När klienter på boenden för demenssjuka själva får påverka sina vardagsrutiner, i stället för att tvingas följa ett färdigt schema, leder det till lugnare klienter och mindre stressad personal. Det kan till och med spara pengar.
– Personcentrerad vårdkultur är nyckeln till framtidens hot i vårdbranschen med personalbrist och svag ekonomi. Efter att vi ställde om arbetskulturen på vår avdelning har vi haft flera intresserade vårdare än vi kan ta emot. Vi måste visa exempel på en annorlunda modell, för att få folk intresserade av att jobba som vårdare.
Det säger Bernadetta Stenström som numera är enhetschef för boendeservice i Raseborg. Tidigare var hon chef på äldreboendet Anemone i Karis, som var ett av tre boenden som deltog i det treåriga projektet Sol i minnet. De två andra var Villa Rosalie i Jakobstad och Salongen på Malmkulla bäddavdelning i Pargas.
Syftet med projektet var att stärka en personcentrerad vårdkultur på boenden för demenssjuka. Det innebär att vårdarna lär sig att fokusera på människan i stället för uppgiften. Det kan handla om att de boende får vakna i egen takt, själva bestämma när de vill duscha och att vara fria att välja om de vill sjunga eller baka. Eller ingendera.
– Det betyder att människorna inte styrs enligt ett visst program utan enligt deras egna preferenser och val. Om det sedan inte blir bingo på onsdag som det står i schemat så är det inget problem, säger Stenström.
Ska spridas på fältet
Inom projektet Sol i minnet (SIM) utbildades personalen på seminarier och genom praktiska uppgifter. Därtill utbildades trettio personer från både de deltagande hemmen och från satellitenheterna till SIM-coacher. Coachernas uppgift är att föra vidare den personcentrerade kulturen inom enheten och till andra boenden.
I Raseborg finns redan en plan för hur filosofin ska föras ut på fältet, men den pågående pandemin har satt käppar i hjulet för de planerna.
– Så fort läget tillåter är det meningen att vår coach ska besöka andra boenden och prata om de här temana, säger Stenström.
– Vi är tacksamma för att vi fick vara med, det har gett oss kraft och kunskap att utvecklas och förbättra våra tjänster på många sätt. Det här var en verkligt stor sak för oss.
Lugnar sig vid tvätten
En av coacherna är Helena Nivala som jobbar på den avdelning på Anemone som var med i Sol i minnet. Hon ger ett gott exempel på hur en liten ändring kan få stora följder.
– Vi har en klient som är orolig och stökig och inte alls tycker om att vara i grupp. Men hon tycker om att göra hushållssysslor. Om jag tar med henne när jag viker tvätt, ens en liten stund, lugnar hon sig och kan klara hela kvällen utan medicinering, säger hon.
Också personalen mår bättre och sjukfrånvaron har minskat.
– Stämningen på avdelningen är lugnare, och jäktet är borta, säger Nivala.
– När man kommer in på avdelningen känns det att det hela tiden pågår stillsam aktivitet, som i ett hem. Det är inte stressigt som fem minuter innan gästerna ska komma, säger Stenström.
Vad är det ni konkret har ändrat på? – Till exempel säger vi inte att vi ”går och duschar” en klient, utan vi ”hjälper klienten att duscha”. Vi knackar alltid på dörren innan vi går in till klienterna och ger dem tid att vakna i egen takt. Det är små saker, men de gör stor skillnad, säger Nivala.
– Det är ett lysande exempel på hur språket påverkar attityderna och förändrar verkligheten, säger Taina Semi, som tillsammans med Lilli SukulaLindblom ledde projektet Sol i minnet.
Semi har jobbat som vårdare i tjugofyra år och som handledare och utbildare i personcentrerad kultur i socialoch hälsovårdsbranschen i över tio år. Hon påpekar att personcentrering gagnar både personalen och klienterna.
– Den för med sig bättre trivsel på jobbet. När personalen mår bra och får förverkliga sig själv märks det genast också på klienterna. Och det sparar pengar när folk är mindre borta, eller när man kan minska medicinering, säger hon.
Dessutom: att genomföra de änd
ringar som krävs kostar inte. Det är en attitydförändring, inte en resursfråga.
– Avdelningen har exakt samma bemanning nu som när projektet började, säger Stenström.
Men är det verkligen så illa på våra vårdhem? – Det finns många bra ställen men det finns nog mycket att göra på det här området i Finland. De flesta boenden fungerar enligt en ingrodd modell, säger Semi.
– Många organisationer har fastnat trettio år bakåt i tiden. På vissa boenden med eget kök kan det till exempel vara helt klart att frukosten serveras klockan nio – för att det är då kökspersonalen jobbar, säger Stenström.
Bland annat därför är det viktigt att hela personalen involveras i förändringen. Men helt avgörande är ändå ledningen.
– Det är där det startar. Varje dag måste vårdare ta tusentals små beslut om hur de ska göra. Chefen måste ge de anställda en grund att fatta beslut som alltid styr verksamheten i rätt riktning, säger Stenström.
– Allt kommer tillbaka till ledarskapet. Goda exempel och goda nyheter, säger Semi.
Nu finns också ett verktyg för alla intresserade: lärdomarna från Sol i minnet har sammanfattats i en bok som finns till salu på Luckan i Karis, Kyrkslätt och Åbo och via projektets webbplats.
– Boken är tänkt för alla som har en koppling till vården – vårdare, teamledare, artister som besöker boenden, anhöriga eller aktiva volontärer, säger Lilli Sukula-Lindblom.
❞ Varje dag måste vårdare ta tusentals små beslut om hur de ska göra. Chefen måste ge de anställda en grund att fatta beslut som alltid styr verksamheten i rätt riktning.
Bernadetta Stenström
Enhetschef för boendeservice i Raseborg