EU inför nya sanktioner mot Ryssland
EU-länderna är politiskt eniga om ytterligare sanktioner mot Ryssland. Inom en vecka väntas åtgärder mot minst fyra tunga makthavare i Moskva.
Rysslands fängslande av oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj och det hårdföra agerandet mot hans demonstrerande anhängare har mötts av skarpa fördömanden från EU.
Då Ryssland bara ilsket skakat av sig all kritik och i stället kontrat med att utvisa EU-diplomater svarar nu EU med nya sanktioner.
”Vi fördömer starkt förgiftningen av herr Navalnyj och det våld som använts mot de fredliga demonstranterna i Ryssland. Det är mycket viktigt att EU fortsätter vara enigt i frågor om Ryssland”, sade utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) i en Twitter-kommentar vid ankomsten till måndagens ministermöte i Bryssel.
Tunga namn
Till nyhetsbyrån Reuters berättar EU-diplomater om åtminstone fyra tilltänkta personer som drabbas av inreseförbud till EU och frysning av eventuella tillgångar:
* Aleksandr Bastrykin, chef för landets mäktiga utredningskommitté, Sledkom. * Riksåklagaren Igor Krasnov. * Viktor Zolotov, chef för Nationalgardet.
* Aleksandr Kalasjnikov, chef för Rysslands federala kriminalvård, FSIN.
EU:s utrikestjänst ska nu ta fram vilka som ska drabbas. Inom en vecka räknar utrikesministern med att det formella sanktionsbeslutet kan vara taget.
Det formella beslutet om sanktionerna – i form av inreseförbud till EU och frysning av eventuella tillgångar där – kommer att tas senare.
– Det är uppenbart att Ryssland är på kollisionskurs med EU. Vi kommer att ha en viktig diskussion om hur vi ska svara på det här och jag hoppas att vi kan göra det på ett enat och beslutsamt sätt, sade EU:s utrikeschef Josep Borrell innan mötet.
Myanmar och USA
Inne på på mötet beslutades även om ytterligare sanktioner mot diverse makthavare i Venezuela och varning för detsamma mot kuppmakarna i Myanmar (Burma).
”EU är redo att vidta sanktioner mot de direkt ansvariga för militärkuppen och dess ekonomiska intressen”, heter det i ett gemensamt uttalande från Bryssel.
Pekka Haavisto diskuterade under måndagen också med FN:s generalsekreterare Antonio Guterres angående krisen i Tigray i Etiopien. Haavisto besökte nyligen både Sudan och Etiopien som representant för EU.
”För Finland har det alltid varit viktigt att ingripa i kriser som uppstår i ett tidigt skede. På Afrikas horn ser vi en situation som skapar internflyktingar i länderna och även flyktingar mellan länderna. I samtalet bekräftade FN:s generalsekreterare att han följer situationen noga. Han tackade också för informationsutbytet”, sade Haavisto i ett pressmeddelande.
Duon diskuterade också klimatfrågor som blivit aktuella efter presidentskiftet i USA. Haavisto lyfte fram hur viktigt det arktiska området är och frågan om atomsopor där.
Halleluja?
Dessutom hölls ett längre samtal via webben med USA:s nye utrikesminister Antony Blinken – till stor förtjusning för många av dem som suckat tungt över hur det låtit från USA under Donald Trumps tid som president.
– Det känns ju så fantastiskt. Det kommer en erfaren utrikesminister som kan EU och Europa, som varit med och förhandlat om Iran-avtalet och som flera gånger säger: ”Det här är komplicerat, det finns inga enkla lösningar”. Att höra det från en amerikan i dag är fantastiskt, säger Sveriges utrikesminister Ann Linde (S).
– Det var lite halleluja-stämning, det måste jag säga.