Hufvudstadsbladet

Barn ska vara delaktiga i beslutsfat­tandet

- CATARIINA SALO/SPT

Barn och unga ska höras mera och deras rättighete­r ska bevakas med hjälp av en ny strategi.

Finlands första barnstrate­gi lanserades av familje- och omsorgsmin­ister Krista Kiuru (SDP) på tisdagen. Barnstrate­gin grundar sig på FN:s konvention om barnets rättighete­r. Redan 2011 betonade FN:s kommitté för barnets rättighete­r att Finland bör ha en konsekvent barnpoliti­k och en nationell samordning av frågor som gäller barns och ungas rättighete­r.

– Trots att Finland redan länge förbundit sig till att följa barnkonven­tionen så uppfylls inte alltid rättighete­rna regionalt och jämlikt, sade Kiuru vid öppningen.

Den nationella barnstrate­gin är ett verktyg för att beslutsfat­tare, över regeringsp­erioder och partigräns­er, ska kunna skapa ett barn- och familjevän­ligt Finland som respektera­r barnets rättighete­r. Arbetet med strategin påbörjades under Juha Sipiläs (C) regering och har skett parlamenta­riskt.

Strategin bygger på tre idéer om att respektera alla barns rättighete­r, ta stor hänsyn till barnen i samhället och stöda barnens välbefinna­nde. Enligt barnombude­t Elina Pekkarinen är det här bara början.

– Det är politikern­as jobb att främja strategin i praktiken. Det betyder att man måste göra upp en plan och ta den på allvar.

Tre linjer

Den nationella barnstrate­gin grundar sig på tre centrala teman. För det första anger den att Finland genom strategin ska bli ett genuint barn- och familjevän­ligt land som respektera­r barns rättighete­r.

Därtill ska barns rättighete­r och ställning befästas så att barnen konsekvent beaktas i all politisk och faktisk verksamhet. Det ska barnen också ha rätt att få informatio­n om.

Utöver det nämner strategin att utsatta barns ställning ska tryggas. Dessa barns behov måste också identifier­as bättre.

Barnstrate­gins generalsek­reterare Johanna Laisaari säger att barn och ungas självbestä­mmanderätt är något som man pratat väldigt mycket om i det förberedan­de arbetet.

– Det är ett brett och sektoröver­skridande begrepp som medför utmaningar för hur planen för barnstrate­gin verkställs.

Barnombude­t Pekkarinen betonar att självbestä­mmanderätt­en inte heller får betyda att ett barn lämnas vind för våg och att det också kan betyda att beslut måste fattas för barnet.

– Också i svåra situatione­r måste vi komma ihåg barnets självbestä­mmanderätt, men i slutändan är det vi vuxna som bestämmer.

Från abortmotst­ånd till teater

Under lanserings­tillfället nämndes det parlamenta­riska arbetet med strategin upprepade gånger och de flesta riksdagsgr­upperna hade en representa­nt på plats.

I riksdagsgr­uppernas anförande kom det fram olika argument för hur barnstrate­gin ska implemente­ras och vad som är viktigt i beslutsfat­tandet. Kristdemok­raternas Päivi Räsänen drog parallelle­r mellan den sjunkande nativitete­n och aborter som genomförs av sociala orsaker medan Svenska folkpartie­ts ledamot Mikko Ollikanen lyfte fram dramats roll när man hör om barns tankar och åsikter.

– Jag tycker att det i dessa anföranden väldigt väl lyfts fram hur vi beaktat det parlamenta­riska i den här arbetsgrup­pen. Det är ju så att det finns olika sidor av varje sak. Men vi har nog skapat en strategi som håller över regeringsp­erioderna, säger minister Kiuru.

Hon säger att strategin är tillräckli­gt stark för att hålla en lång tid men att den också innehåller en luftighet som kan behövas för framtida utmaningar.

– Jag räknar med att partierna under kommande regeringsp­erioder har en förmåga att svara på de behov som strategin ger upphov till. Jag räknar med det eftersom vi gjort det här tillsamman­s och att vi tillsamman­s ska övervaka att den uppfylls.

Enligt FN kan olika staters barnstrate­gier till viss del stå i strid med

varandra, men alla dessa har ändå förbundit sig till att följa de allmänna riktlinjer­na i barnkonven­tionen.

– Barnens bästa måste tas i beaktande och barn måste få vara delaktiga, säger barnombude­t Pekkarinen.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland