Varför tror folk på konspirationsteorier?

Konspirationsteorier erbjuder en förklaring, ett sammanhang och en syndabock då det sker stora omvälvningar som egentligen är en följd av en serie slumpmässiga händelser.

”Jag har inte sett några bevis för att coronaviruset existerar.”

Det här är bara en kommentar i den ändlösa rymden av nonsens på sociala medier, i diskussionsgrupper och kommentarfält. Men den fick mig att undra.

Vad är det som gör att helt vanliga människor lindar in sig i konspirationsteorier, vägrar att tro på vetenskapen, och hellre bildar sin egen uppfattning om verkligheten? Det är många som blivit upprörda över SVT:s viktiga dokumentärserie Vaccinkrigarna. Men antivaccinrörelsen är ett briljant exempel på hur konspirationssagor kan sprida sig snabbare än, tja, mässlingen, med dagens teknologi.

”Antivaccinrörelsen är ett briljant exempel på hur konspirationssagor kan sprida sig snabbare än, tja, mässlingen, med dagens teknologi.”

MARCUS LINDQVIST

är journalist.

Konspirationsteorier är förstås ingenting nytt. En del av dem kan vara fascinerande, på sin höjd harmlösa, som att pyramiderna byggts av utomjordingar. Andra kan vara mer skadliga, som att klimatförändringen är en lögn, eller att Bill Gates skapat covid-19 för att bli av med hälften av världens befolkning. En del konspirationsteorier kan vara direkt farliga, undergräva människors förtroende för samhällssystemet, destabilisera demokratin, och få oberäkneliga följder.

I USA frigavs nyligen mannen som för fyra år sedan tungt beväpnad stormade en pizzeria i Washington för att befria barnen som han trodde hölls fångna av en pedofilring med kopplingar till demokratpartiet. Det skulle gå att avfärda som vanföreställningar, men det är många som delar hans världsbild, och det var till stor del samma typ av antisemitiska, verklighetsfrämmande och paranoida konspirationsteorier som drev Donald Trumps anhängare att storma kongresshuset i USA.

I Storbritannien har folk attackerat 5Gmaster som de var övertygade om sprider coronaviruset. Gemensamt för alla de här konspirationsteoriernas anhängare är att de vägrar tro på vetenskapliga argument, de vägrar tro på vad de kallar för mainstream media, och anser att de får pålitlig information via obskyra diskussionsforum på internet.

Vad är det som gör konspirationsteorierna så lockande? Konspirationsteoretikerna uppmanar alltid till att ”göra sin egen efterforskning”, så det var precis vad jag gjorde.

Konspirationsteorier är populära för att människor har ett behov av att förstå sin omgivning, uppleva att de kan kontrollera sin omgivning, samt att upprätthålla en positiv bild av sig själva, skriver den brittiska psykologen Karen Douglas och hennes kolleger i en genomgång av litteraturen i den vetenskapliga tidskriften Current

Directions in Psychological Science.

Många har säkert upplevt osäkerhet, ovisshet om framtiden och en känsla av otrygghet under covid-19-pandemin. En del har vänt sig till konspirationsteorier för att få svar.

Enligt forskningen är människor med låg utbildning, låg social status och låg inkomst mera benägna att tro på konspirationsteorier. Konspirationsteorier erbjuder en förklaring, ett sammanhang och en syndabock då det sker stora omvälvningar som egentligen är en följd av en serie slumpmässiga händelser. De kan också skapa en känsla av sammanhållning, stärkt självkänsla och rättfärdighet inom en grupp.

Det är svårt att argumentera mot anhängare av konspirationsteorier. De kan vara väldigt passionerade, övertygade och pålästa på sina egna källor på internet. De avfärdar vetenskaplig konsensus som en del av konspirationen, finansierad av läkemedelsindustrin, livsmedelsindustrin och den politiska eliten. De kanske drar fram en enskild undersökning utan att nämna att den blivit motbevisad av andra forskare, citerar en pensionerad professor som gjort sina egna uträkningar, eller pekar på någon mystisk, oförklarlig detalj som inte heller forskarna kunnat förklara.

Psykologerna känner till att folk har en tendens att välja att tro på argument som passar deras åsikter. Det är också naturligt att sträva efter att rättfärdiga sitt eget beteende. Det är till exempel lätt att ignorera covidrestriktionerna för en person som är övertygad om att covid-19 inte existerar. Särskilt under dessa tider är det viktigt att kunna förhålla sig kritiskt till flödet av information från olika håll.