Huvudstadsregionen släpar lite efter övriga landet när det gäller att bygga timmerhus, men också här väljer allt fler småhusbyggare timmerstockar som väggmaterial.
Glöm det röda timmerhuset med vita knutar. Dagens moderna timmerhus är designade för att smälta in i en urban miljö, med raka linjer, stora fönster och matchande färgpaletter, men framför allt är de tillverkade av ekologiska material utan plast. Allt fler husbyggare väljer timmer också i huvudstadsregionen.
Nästan vart fjärde småhusbygge som påbörjades i Finland i fjol var ett timmerhus, enligt statistik från Rakennustutkimus RTS. Det här är ett trendbrott som har skett under det senaste årtiondet. Fritidshusen finns med i den statistiken, men allt fler timmerhus reser sig också på småhusområden i huvudstadsregionens storstäder.
– När en kund för tio år sedan frågade efter timmerhus för stadsmiljö fanns det antingen astmatiker i familjen eller så hade de blivit utsatta för mögel i sitt tidigare hem. Att timmerhus erbjuder den bästa kvaliteten på inomhusluften är känt sedan länge, men det var främst de som inte längre kunde bo i vanliga hus som tog fram inomhusluften som ett kriterium. I dag är läget ett annat, nu vill allt fler kvalitetsmedvetna husbyggare ha ett timmerhus, säger Olavi Kujanen, kreativ direktör på timmerhusfabriken Kontio.
Hans kollega på Honkarakenne, försäljaren Tapio Ahlblad, har noterat samma fenomen med några års fördröjning.
– Förändringen har skett under de senaste fem åren. Tidigare sålde jag främst strandbastur i timmer i Nyland. Numera är läget ett helt annat, nu vill kunderna bygga moderna timmerhus också i städer, med stora glasytor och väggar av smartlog, timmer som inte sjunker ihop med åren, säger Ahlblad.
Timmerhusboom
Försäljarnas fingertoppskänsla bekräftas av siffror från Rakennustutkimus RTS, ett företag som gör marknadsanalyser av det inhemska byggandet.
– Det finns stora skillnader mellan landsbygd och stad, för tio år sedan var knappt fem procent av alla småhus som byggdes i städer timmerhus medan motsvarande siffra på landsbygden var elva procent. Sedan dess har timmerhusen allt oftare hittat sin väg till städerna. Av de cirka 1 400 småhusbyggen som startade i huvudstadsregionen år 2020 var 240 timmerhus, det motsvarar 17 procent, säger vd Aarne Jussila på Rakennustutkimus.
Man kan alltså prata om en timmerhusboom inom bostadsmarknaden. Där folk tidigare förknippade timmerhus med fritidsboende på skidorter eller sommarstugor vid hav eller sjö är allt fler finländare numera intresserade av att bo i timmerhus året runt, också i stadsmiljö. Bakom trendbrottet finns flera olika faktorer, både tekniska och estetiska lösningar.
– Det är ofta pålästa och miljömedvetna kvinnor med gröna värderingar som vill bygga timmerhus. De vill att deras barn ska växa upp i ett friskt hus med bra luft. Under de två år som Kontio haft modellhuset Laaksolahti här i Dalsvik har otaliga kvinnor kommit hit med sina män, för att omvända dem. De vill visa att moderna timmerhus inte känns som stugor på landet, utan att det handlar om fräscha och tidsenliga hem med ytterväggar av timmerstockar, berättar Olavi Kujanen.
Han har följt trenderna inom timmerbranschen sedan slutet av 1980-talet och har god insyn i hur den har förändrats. Mycket har hänt under det senaste decenniet.
En avgörande faktor är cityknuten, en hörnkonstruktion där stockarna inte sticker ut ett par decimeter i hörnen, utan huset har raka hörn med 90 graders vinkel. En annan är smartlog-konstruktionen, timmerstockar som är hoplimmade av träfibrer i flera riktningar. Dessa stockar sjunker inte ihop med tiden, utan väggarna behåller den höjd som de hade när huset restes, vilket gör att det inte uppstår förskjutningar vid dörrkarmar och fönster, vilket är ett gissel i timmerhus av hela stockar.
– Moderna timmerhus är långt ifrån stockstugor med gulnande väggar och murriga tegelväggar. När man kombinerar målade timmerväggar med material som metall, keramik och glas kan man skapa just en så urban stil som kunden själv vill ha. Jag säljer inte timmerhus för att det är trendigt, utan för att timret i sig har en massa goda egenskaper, som att väggarna är fria från plaster, det är ljudisolerande och för att inomhusluften är ren, säger Kujanen.
Det är pålästa och miljömedvetna kvinnor med gröna värderingar som vill bygga timmerhus. De vill att deras barn ska växa upp i ett friskt hus med bra luft. Otaliga kvinnor har kommit till modellhuset Laaksolahti i Dalsvik med sina män, för att omvända dem. Olavi Kujanen Kreativ designer på Kontio
Fönstren viktiga
Skeptikerna som tvivlar på huruvida timmerhus är lämpliga för åretruntboende brukar lyfta fram uppvärmningen och energiförbrukning som potentiella problem. Olavi Kujanen möter kritiken:
– I slutändan läcker väldigt lite värme ut genom ytterväggarna. Mycket viktigare är att välja energieffektiva fönster, och se till att isolera golv och tak på rätt sätt, det är där värmen rinner ut vintertid. I det långa loppet är timmerhus energieffektivare än många stenhus, timmerväggar jämnar ut förändringar i fukt och temperatur så att inomhusluften känns behaglig under alla årstider.
Fönsterkarmarna i det här och många andra timmerhus är svarta, en inredningsdetalj som först sticker i ögat på den som är van vid vita fönsterkarmar.
– Det svarta fungerar som en ram, som en effektfull inredningsdetalj i sig. Dessutom bryter den svarta ramen effektivt av träfärgen i stockväggen, det bidrar också till att skapa en modern känsla, tycker Olavi Kujanen, som annars också är mån om att skapa harmoniska och matchande färgpaletter för de hus han ritar.
Träet fascinerar
Timmerhus är inte helt fria från underhåll. Det lönar sig att måla timmerväggar för att skydda ytan. Vill man att träets mönster fortfarande ska synas kan man välja någon slags genomskinlig lasyrfärg. Speciellt ytterväggarna borde målas ungefär vart tionde år.
– Det viktigaste är ändå att hålla huset torrt, alltså att se till att taket inte läcker. Timmerhus står kvar ännu om hundra år förutsatt att det inte kommer in vatten i konstruktionen, lovar Olavi Kujanen.
Timmerhustrenden är inget inhemskt fenomen, Kontio säljer huspaket till 25 länder, medan Honka exporterar timmerhus till 50 länder, från Japan och Filippinerna till
Arabländerna och Kanada. Exporten ökar för varje år.
– Det är något speciellt med trä som material, det fascinerar människor speciellt i länder där det inte växer lika mycket skog som i Finland. Träytor drar till sig händer, folk bara måste få känna på träet med sina egna fingrar, säger designchef Petri Hiltula på Kontio.
– Jag ser inte att timmerhus är en förbigående trend, så där som modet som växlar från en årstid till en annan. Timmerhus representerar en viss livsstil, människor som värderar familjens välbefinnande väljer att bo i timmerhus, säger Olavi Kujanen.