Kritik mot antalet chefer när Prakticum förhandlar

Ekonomiska problemen växer när allt färre studerande söker sig till yrkesinstitutet

Balansen mellan undervisningspersonal och administrativ personal väcker frågor under de pågående samarbetsförhandlingarna vid yrkesinstitutet Prakticum. Enligt kritiska röster är antalet chefer och mellanchefer för stort för institutet, som brottas med ekonomiska problem och sjunkande antal studerande.

”Jag har svårt att tänka mig att en effektiv, privat organisation ska ha en så här stor förvaltning. Därför är det förvånande om det i hög grad är lärarjobb som ska skäras ned”, säger en källa med lång erfarenhet inom utbildningssektorn till HBL.

Vid yrkesinstitutet Prakticum, som brottas med sviktande studerandeunderlag, är antalet administrativa tjänster jämförelsevis stort. Det väcker kritik under de pågående samarbetsförhandlingarna. Modellen har sina rötter i fusionen med yrkesinstitutet Inveon, men beror också på att Prakticum sköter servicetjänsterna själv.

Yrkesinstitutet Prakticum varslade tidigare i vintras om samarbetsförhandlingar som i rätt hög grad ser ut att drabba lärare. Målet att spara över 700 000 euro i år ska bland annat uppnås genom att minska personalen med högst 25 personer och ändra ytterligare högst 15 anställningar från heltid till deltid.

Dels väcker nedskärningarna oro för den svenskspråkiga yrkesutbildningens framtid i huvudstadsregionen, dels ifrågasätter kretsar nära Prakticum, enligt uppgifter till HBL, personalfördelningen vid yrkesinstitutet.

Kärnan i missnöjet är att de administrativa tjänsternas, alltså chefernas och mellanchefernas, antal enligt kritiken är för stort i proportion till institutets verksamhet och lärarresurser.

Av Prakticums omkring 150 anställda har en dryg tredjedel administrations- och serviceuppdrag. I organisationsmodellen finns förutom rektor och vd också bland annat ekonomichef, förvaltningschef, HR-ledare, utvecklingsledare, servicechef, utbildningschef och flera teamledare som leds av en ledande teamledare.

”Jag har svårt att tänka mig att en effektiv, privat organisation ska ha en så här stor förvaltning. Därför är det förvånande om det i hög grad är lärarjobb som ska skäras ned. Själva undervisningen verkar vara en mindre viktig del i pusslet”, säger en källa med insyn i institutets verksamhet och lång erfarenhet inom utbildningssektorn.

Prakticums nuvarande organisationsmodell bottnar i fusionen med yrkesinstitutet Inveon (tidigare Östra Nylands yrkesskola), en tidskrävande process som slutfördes vid årsskiftet 2019–2020. Före fusionen gjorde Inveon årligen stora förluster samtidigt som antalet studerande sjönk.

Juridiskt var det inte frågan om en regelrätt fusion, utan om en överlåtelse av Inveons verksamhet så att personalen övergick till Prakticum.

”Det har varit införstått att ingen ska få gå, och det har förstås gynnat alla grupper av anställda. Men när man tar över en organisation med problem tar man också över problemen”, säger en källa med koppling till Prakticum.

Tvärtom i Vasa

I praktiken minskade administrationen alltså inte till följd av fusionen. Inom yrkesutbildningen i Österbotten finns däremot ett färskt exempel på motsatsen. För drygt fyra år sedan slogs Vasa yrkesinstitut, Vasa vuxenutbildningscenter och Vasa kustregions läroavtalsbyrå ihop till yrkesinstitutet Vamia, som i dag har ungefär 5 000 studerande.

I samband med fusionen halverades chefernas och mellanchefernas antal, enligt rektor Åsa Stenbacka.

– De som hade haft chefspositioner blev tvungna att söka sina arbeten på nytt. Alla fick fortsätta, men hälften började undervisa i stället, säger Stenbacka.

Vamia har i dag en total personalstyrka på omkring 300 personer, av vilka ungefär 250 hör till undervisningspersonalen. Antalet chefer och mellanchefer är 10.

Trots likartat uppdrag är Prakticum och Vamia ändå inte direkt jämförbara. Vamia ägs av Vasa stad, vilket innebär att en stor del av grundservicen är utlagd på kommunen.