Han tänker hela tiden på prostatacancer
Professor Henrik Grönberg är chef för Prostatacentrum i Stockholm. Han har varit med och utvecklat Stockholm3-metoden för att diagnostisera cancern.
Sjukhusledningen på Sankt Görans sjukhus i Stockholm gav fria händer åt professor Henrik Grönberg att bygga upp sin drömklinik. Slutresultatet blev ett helt nytt sätt att jobba med prostatacancer och en automatiserad process där en personal på lite drygt tjugo personer klarar av 700 patienter per år.
I snitt insjuknar årligen cirka 10 000 män i prostatacancer i Sverige. Det är ungefär 33 procent av alla cancerfall i landet, ungefär fem procent dör av cancern. Henrik Grönberg, som sedan 2005 har varit professor i cancerepidemiologi vid Karolinska institutet och sedan 2017 chef för Prostatacentrum säger att målsättningen var att få ett helhetsgrepp på den här formen av cancer.
– Allting från diagnostik med Stockholm3-metoden, hur vi hittar cancer, hur vi opererar och strålar och så hur vi tar hand om efterbehandling och rehabilitering. Vi tar hand om allting på samma ställe.
Stockholm3 eller STHLM3 är en mera träffsäker metod att diagnostisera cancer som Henrik Grönberg har varit med och utvecklat.
Det är inte bara diagnosen som är annorlunda på Prostatacentrum. I stället för att gå till en vårdcentral för att träffa en läkare som ska känna på prostatan och sedan få en remiss till ett PSA-test går de som anlitar Prostatacentrum in på deras webbsida, svarar på några frågor och sedan genereras en automatisk remiss för blodprovet. De som har låg eller normal risk att insjukna får ett svar inom ett par veckor ”ta ett nytt prov inom två år”.
– STHLM3 är ett blodprov precis som PSA. Vi kombinerar fem stycken proteinmarkörer, PSA är en av dem. Det ingår ungefär 100 stycken genetiska markörer som har med de nedärvda riskerna att göra och så finns det en del frågor bland annat om någon har insjuknat i prostatacancer i släkten, har man gjort ett tidigare vävnadsprov, äter man vissa mediciner som också påverkar.
De som har förhöjda värden, 11 procent eller över, blir uppringda av en undersköterska som meddelar att värdet är förhöjt och skriver sedan en remiss för magnetundersökning.
– Vi införde det som standard först i Sverige. Vi gör det innan vi tar vävnadsproverna, biopsierna. Undersköterskan skriver remissen och patienterna kommer hit på någon av de fasta tiderna som centret har för den typens undersökningar.
I fjol gjorde man 1 200 magnetundersökningar.
Om magnetundersökningen visar att det finns problem träffar patienten läkare för första gången.
– Patienterna tycker att det här är helt fantastiskt.
Grönberg säger att många av de uppgifter som tidigare sköttes av läkare nu vilar på undersköterskor och sjuksköterskor. Det betyder att läkarna kan koncentrera sig på diagnos och behandling.
Prostatacentrum har inga hypermoderna utrymmen i Sankt Görans sjukhus. Henrik Grönberg säger att där tidigare fanns en kirurgiavdelning. Det finns 6 rum där alla sitter bredvid varandra.
– Alla som jobbar här trivs. Det är lätt att rekrytera, säger han.
Vi stöter på chefssjuksköterskan Carina Melander Bergström och då är det lika bra att kolla om påståendet stämmer.
– Ja, det är bra här, säger hon och fortsätter med en teaterviskning och ett stort leende, vi får ta det senare när han inte är med.
Hon nickar mot chefen Henrik Grönberg.
Med tanke på att Prostatacentrum hade 700 patienter i fjol skulle man ju tro att det krävs en stor personal.
– Vi är fyra onkologer, två och en halv urolog, elva sjuksköterskor och tre undersköterskor. That’s it.
Spirande intresse
Prostatacentrum har varit i gång sedan 2016 men något brinnande in
tresse för att jobba på det här sättet kan man inte tala om. Henrik Grönberg säger att läkare överlag är konservativa och att ”det tar 17 år att gå från idé till förverkligande. Ändå jobbar man i Stavanger i Norge med STHLM3 och sjukvården i Stockholmsregionen kommer att göra ett stort screeningprojekt där testet används.
– Det vi gör är också att utmana hur allting har gjorts de senaste 25– 30 åren. Det är svårt för gamla gubbar, framför allt urologer, att förändra sig, säger han lätt ironiskt.
Samtidigt påpekar han att Sankt Görans-modellen nog intresserar. Det visar de 20–25 studiebesök som centret har haft.
Det råder inte status quo när det gäller Prostatacentrum trots att covid-19 har slitit hårt på personalen. Grönberg säger att 70–80 procent av läkarna har insjuknat.
– Jag är en av de få som har klarat mig undan, säger han bakom visiret som han har på sig under hela intervjun.
Ändå tar man i bruk ett nytt system för uppföljningen av PSA-värdet på dem som har blivit opererade. Det här görs i tio år. Från och med den första april får de ett brev hem där det står att lättaste sättet att beställa tid är genom att gå in på hemsidan. Tidigare har patienterna ringts upp och sedan har de bokat tid för testet.
Covid-19 har varit en faktor på andra sätt än sjuk personal. Prostatacentrums laboratorium i Uppsala var en av de första instanserna i Sverige som började testa för viruset på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.
Det finns ett stort orosmoln på Henrik Grönbergs himmel när det gäller den här formen av cancer. Antalet cancerfall har minskat med 30 procent under år 2020. Det är inte en bra sak.
– Män går alltså inte och testar sig nu för man vill inte gå i sjukvården. I stället isolerar man sig hemma och väntar på vaccinet. Just nu är det den bästa tiden att gå till sjukvården för att nu har vi det ”ganska lugnt” om man bortser från covid. Situationen kommer att vara en helt annan om ett år när puckeln kommer. Då ska allt det som skjutits upp tas om hand, men inga canceroperationer skjuts upp.
För det är inte frågan om pengar. En man i Stockholm betalar ingenting för behandling på Prostatacentrum.
Också sättet att kommunicera med patienterna har ändrats nu när direkta kontakter ska undvikas.
– Vi trodde aldrig att vi skulle ge cancerbesked per telefon eller videobesök men ibland är det faktiskt bättre att mannen kan vara hemma i välkänd miljö, kanske tillsammans med sin fru eller sambo. Det är en väldig skillnad jämfört med att sitta i ett kalt sjukhusrum och få ett så tufft besked.
Henrik Grönberg säger att han gillar att bygga. Prostatacentrum är ett exempel, mottagningen för ärftlig cancer i Umeå som han satte upp ett annat och chefskapet för en stor institution vid Karolinska institutet under sex år när personalen gick från ungefär 100 anställda till 200 anställda är ett tredje. Det blev KI:s största forskningsinstitution.
Prostatacentrum är inte klart, säger han.
– Jag skulle vilja ha utrymmen så att vi skulle ha bröstcancerpatienterna alldeles invid.
Mobiltelefonen ringer, ”jag måste ta det här” viskar han och går ivrigt talande nerför korridoren in på sin drömklinik.
Vi trodde aldrig att vi skulle ge cancerbesked per telefon eller videobesök men ibland är det faktiskt bättre att mannen kan vara hemma i välkänd miljö, kanske tillsammans med sin fru eller sambo. Det är en väldig skillnad jämfört med att sitta i ett kalt sjukhusrum och få ett så tufft besked.