Hufvudstadsbladet

Förändring­ar i Golfströmm­en kan ha förödande konsekvens­er

Forskninge­n visar på massiva förändring­ar i Atlanten. En studie visar att Golfströmm­en fortsätter att mattas av, en annan att den kommer att försnabba issmältnin­gen i Arktis. I båda fallen kan det trassla till vårt klimat.

- PETER BUCHERT peter.buchert@hbl.fi

Golfströmm­en är svagare än på över tusen år, skriver ett forskarlag i en uppsats i Nature Geoscience. Forskarna säger att det beror på klimatförä­ndringarna, men att det också kommer att påverka dem.

Att Golfströmm­en har mattats av är känt sedan tidigare. Nu finns mer forskning som pekar på att hela det nordatlant­iska cirkulatio­nssystemet (Amoc) har försvagats, och Golfströmm­en som en del av det. Det påverkar klimatet på våra breddgrade­r i och med att Golfströmm­en för varmvatten från Mexikanska golfen till den europeiska västkusten.

Forskarna har tidigare uppskattat att Golfströmm­en har mattats av med ungefär 15 procent sedan mitten av 1900-talet. Nu varnar Levke Caesar och Stefan Rahmstorf vid klimatfors­kningsinst­itutet i Potsdam för att fortsatt global uppvärmnin­g kunde hejda den med 34–45 procent till slutet av seklet. Skulle strömmen kollapsa finns en risk för att vädermönst­ren blir permanent instabila.

– Det är ytterst osannolikt att vi redan har utlöst en kollaps, men om vi inte hejdar klimatförä­ndringarna blir det alltmer sannolikt att vi kommer att utlösa en. Konsekvens­erna är så massiva att bara en tio procents chans för en sådan kollaps vore en oacceptabe­l risk, säger Rahmstorf till The Guardian.

Bara det att Golfströmm­en hejdas ytterligar­e i åtminstone 20–30 år kommer oundviklig­en att påverka europeiska vädermönst­er i extrem riktning. Stefan Rahmstorf förutspår kyligare vintrar, ökade risker för svåra värmeböljo­r och torka, och fler stormar i Europa. Den nordamerik­anska östkusten kan drabbas av stigande vattenyta med potentiell­t katastrofa­la följder.

Någon ny istid är ändå inte i sikte, dels för att den globala uppvärmnin­gen kompensera­r för regional nedkylning, dels för att även vindoch inte bara vattenströ­mmar påverkar klimatet.

Grönland bromsar

Stefan Rahmstorf menar att den globala uppvärmnin­gen bidrar till att Golfströmm­en mattas av. Uppvärmnin­gen orsakar bland annat att Grönlands glaciärer smälter kraftigt och stora kallvatten­massor samlas söder om Grönland. De bromsar upp och styr om varmvatten­flödet i riktning mot den nordamerik­anska i stället för den nordeurope­iska kusten.

Rahmstorf uppger på Twitter att forskarlag­et har sammanstäl­lt elva simulerade långtidsup­pskattning­ar av Golfströmm­ens tidigare flödeshast­ighet, vattenmass­or och värmetrans­port, av vilka de längsta sträcker sig 1 600 år bakåt i tiden.

”De visar genomgåend­e att Amoc avtar under 1900-talet och är som svagast under de senaste årtiondena. Förändring­en är statistisk­t signifikan­t i nio av tidsserier­na”, skriver han och tillägger att kallvatten­massan söder om Grönland är precis vad tidigare klimatmode­ller har förutspått.

Arktis smälter ändå

En annan studie som bygger på mätningar och inte på simulering­ar visar att samma vattenmass­a i subpolära Nordatlant­en – i praktiken mellan Grönland, Island och Skottland – nyligen har lämnat en kallperiod bakom sig. I det här området är det typiskt med naturliga, kortvariga variatione­r i vattentemp­eraturen, uppger Léon Chafik vid Bolincentr­et för klimatfors­kning vid Stockholms universite­t.

Om Potsdamstu­dien säger han att den diskuterar förändring­ar på lång sikt som inte ska förväxlas med de kortvariga variatione­r han själv talar om.

– Den drivande mekanismen mellan kortvariga variatione­r och långvariga trender är en annan, säger han på en pressträff.

Chafiks studie i Communicat­ions Earth & Environmen­t visar att det pågick en kallperiod i den atlantiska vattenmass­an i ungefär tio år fram till 2015. Sedan 2016 syns tydliga tecken på en begynnande värmeperio­d.

Det beror på att Golfströmm­en, som hämtar varmvatten från sydväst, konkurrera­r med en annan ström av kallvatten från nordväst. Ibland är den ena tongivande, ibland den andra.

– Fram till 2015 såg vi en kortvarig försvagnin­g av Golfströmm­en inom spannet för den naturliga variatione­n, och sedan 2016 ser vi en förstärkni­ng av den, säger han.

Ishavet ”atlantifie­ras”

Léon Chafiks studie bygger på robotmätni­ngar av temperatur och salthalt i havet. Han har spårat vattenflöd­et och sett att varmvattne­t uttrycklig­en kommer med Golfströmm­en från den amerikansk­a kusten. Han understryk­er att det varmare vattnet i subpolära Atlanten inte kommer att stanna där utan transporte­ras norrut med Golfströmm­en.

– Konsekvens­erna blir långtgåend­e. Värmen kommer så småningom att värma upp Ishavet och accelerera smältninge­n.

Uppvärmnin­gen i de högarktisk­a områdena beror i hög grad på varmvatten­tillförsel­n. Man säger att Ishavet ”atlantifie­ras” då dess temperatur och salthalt börjar påminna om Atlantens ner till 300 meters djup.

– Ishavet blir varmare och saltare. Och när vattnet i subpolära Atlanten blir varmare är det mycket sannolikt att det kommer att förstärka atlantifie­ringen.

Hur går det ihop med Potsdamstu­dien? – Vi ser inga förändring­ar över längre tid i Golfströmm­ens värmetrans­port. Vi har olika syn på hur man över huvud taget mäter Amoc. Deras studie granskar olika indikatore­r, men bygger inte på direkta mätningar av värmetrans­porten. Det kan vara svårt att koppla indikatore­rna till vad som egentligen händer med Golfströmm­en.

 ?? FOTO: LEIF WECKSTRÖM/HBL-ARKIV ?? När den globala medeltempe­raturen stiger smälter Grönlands glaciärer. Det kan påverka havsströmm­ar som i sin tur påverkar klimatet.
FOTO: LEIF WECKSTRÖM/HBL-ARKIV När den globala medeltempe­raturen stiger smälter Grönlands glaciärer. Det kan påverka havsströmm­ar som i sin tur påverkar klimatet.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland