Äldre ungdomar lider mer av coronakrisen än yngre
Coronaepidemin har påverkat ungdomars sociala liv i högre grad än deras fysiska hälsa. Många unga upplever distansundervisningen som något negativt och allt fler kontaktar stödtjänster med anledning av sviktande psykiskt välbefinnande.
De yngsta ungdomarna har inte drabbats av själva coronaviruset i särskilt stor grad. Enligt Institutet för hälsa och välfärds statistik är antalet coronafall i åldersgruppen 10– 19 bara 7 040 stycken fram till fredagen. Det är färre än i de flesta andra åldersgrupper.
De äldre ungdomarna, 20–29åringarna, är däremot den mest drabbade gruppen med hela 12 410 coronafall. Den stora skillnaden mellan dessa grupper är att de yngre ofta bor hemma med familjen medan de äldre bor självständigt.
Då det gäller sjukdomen covid-19 är båda grupperna rätt lyckligt lottade. Risken för att hamna på sjukhus på grund av covid-19 är relaterad till patientens ålder. Ju äldre patient, desto större risk.
Främst riktad distansundervisning
Trots att coronaepidemin tills vidare inte utgjort någon akut fara mot de ungas liv har den fått andra följder. En av dessa är grundskolans, andra stadiets och högre stadiets övergång till distansundervisning under perioder sedan coronaepidemin började.
Enligt överinspektör Mari Kyllönen vid Utbildningsstyrelsen har perioderna med distansundervisning i grundskolan i genomsnitt varat i 1–2 veckor och motiverats av enskilda elevers eventuella coronaexponeringar. Perioderna har främst riktats mot enskilda klasser eller grupper, inte hela skolor. Hittills har kommunerna undvikit att stänga hela skolor.
Antalet elever i grundskolan som haft distansundervisning har varierat mellan 3 000 och 11 000 per vecka. Förra veckan, vecka 7, hade 5 725 elever distansundervisning.
I och med att grundskolan har kring 564 000 elever har det varit frågan om mellan 0,5 och 2,0 procent av eleverna per vecka.
– Till exempel Jyväskylä och Vasa har haft omfattande stängningar, men för det mesta har kommunerna utnyttjat kortvariga, riktade åtgärder inom grundskolan, säger Kyllönen.
Tröskeln att övergå till distansundervisning har växlat beroende på coronaläget i området. Majoriteten av distansundervisningen har skett i södra Finland, där coronaläget varit värst.
Då det gäller grundskolan är det ändå väldigt få elever som studerat på distans ända sedan epidemin började. Dock finns det en minoritet som tillhör riskgrupper eller har någon som tillhör en riskgrupp i sin familj, som inte kunnat delta i närundervisningen.
Inom utbildningar på andra stadiet och högre stadiet som lyder under annorlunda lagstiftning har distansundervisningen utnyttjats i betydligt högre grad. Inom vissa ämnen har den pågått sedan epidemins början. Undantag har gjorts för praktiska ämnen som förutsätter närundervisning och yrkesutbildning.
Delat om distansundervisningen
Föga överraskande är det också de äldre ungdomarna som är mest missnöjda med distansundervisningen. I deras fall innebär den i kombination med inställda hobbyer att deras livskvalitet sjunkit sedan epidemins början.
Forskarna Jenni Lahtinen och Sami Myllyniemi vid Ungdomsforskningsnätverket har undersökt ungdomars attityder och inställningar till livet under coronakrisen och jämfört dem med vad som framgick av den senaste Ungdomsbarometern i början av 2020.
– Ungdomars subjektiva erfarenhet av sitt eget välbefinnande har sjunkit med ett halvt vitsord sedan epidemin började. I Ungdomsbarometern gav ungdomarna sitt eget välbefinnande betyget 8,5, men i höstas sjönk det till 8,0. Det är en väldigt snabb förändring, även om betyget fortfarande är bra, säger Lahtinen.
Forskningen såg på 15–25 år gamla ungdomar.
– En aspekt som sticker ut är ungdomars inställning till sin fritid. Där har betyget sjunkit med nästan ett helt vitsord, från 8,7 till 7,8. Coronarestriktionerna har drabbat ungdomars sociala liv och vi vet att ungdomar värderar sitt sociala liv högre än vuxna, säger Lahtinen.
Det är i synnerhet de äldre ungdomarna, som studerar på andra eller högre stadiet, som är missnöjda med sin fritid. Avsaknaden av närstudier och hobbyer gör att det sociala livet blir lidande.
– Kring en tredjedel av ungdomarna är missnöjda med distansundervisningen, men bland de äldre ungdomarna stiger andelen till över hälften. En tredjedel ställer sig positivt och en knappt en tredjedel ställer sig neutralt till distansundervisningen.
Många vill chatta på svenska
Ungdomars oro syns också i Svenskfinland. Föreningen Luckans stödchatt Ärligt talat, där man på svenska kan diskutera anonymt med en handledare eller en psykolog, fördubblade antalet privata chattsessioner under 2020 – från 890 året innan till 1 834 stycken.
Koordinatorn Louise Mannil säger att ensamhet är ett återkommande skäl till att unga tar kontakt.
– Men det har kanske ökat ytterligare nu. Många är också oroliga för coronaviruset och för framtiden, eller funderar på om de vågar vaccinera sig eller inte. Utmärkande är också hur många som nu önskat diskutera våld inom familjen och sexuellt våld inom parrelationer.
Många som tar kontakt berättar att de haft svårt att hitta professionell hjälp på svenska, och kanske står i kö för att få träffa exempelvis en studiepsykolog.
Flera av de unga bär på ångest eller självskadetankar, och Mannil konstaterar att man i chatten kan notera att coronarestriktionerna påverkar ungdomarna.
– Genast då restriktionerna blir strängare märker vi att det är fler som tar kontakt angående ångest och depression. Jag förstår att vi är i en exceptionell situation, men det är viktigt att beslutsfattarna tänker på hur de unga påverkas. Kan man till exempel ordna hobbyverksamhet utomhus, så att inte de sociala kontakterna uteblir?
Mannil är samtidigt väldigt glad över att så många hittar till chatten.
– Det är viktigt att prata, om det så är med en kompis eller någon in
stans. Och vi ska nog komma ur den här situationen så småningom!
Utmanande för fosterfamiljer
På Förbundet för Familjevård, som stöder fosterfamiljer och placerade barn och unga, säger utvecklingschefen Anu Lehtosaari att intrycket är att behovet av fosterfamiljer ökat under coronatiden.
Intresset för att blir fosterförälder har samtidigt varit stort. När pandemin bröt ut inhiberades dock förra vårens utbildningar för blivande fosterfamiljer. På hösten kunde de återupptas, delvis på distans.
För redan existerande fosterfamiljer har en utmaning varit hur man coronatryggt ordnar kontakten mellan de placerade unga och deras föräldrar eller vårdnadshavare. Det kan ju till exempel finnas människor som hör till en riskgrupp i något av hemmen.
Ibland har det uppstått oenighet mellan fosterfamiljen och barnets anhöriga om hur kontakten ska skötas. Sådana situationer avgörs av socialarbetare, som i en del fall begränsat kontakten mellan den placerade och de anhöriga.
– Det finns även en oro för hur fosterfamiljerna orkar när behovet att stöda barnen i skolgången ökat och fritidsverksamhet pausas, säger Lehtosaari.
❞ Kring en tredjedel av ungdomarna är missnöjda med distansundervisningen, men bland de äldre ungdomarna stiger andelen till över hälften. Jenni Lahtinen, forskare