Spelmonopolet kan fortsätta – oklart vad EU anser om frågan
Vi kommer med stor sannolikhet att se en omorganisering av intäkterna från penningspelen. Det troligaste alternativet är att statsbudgeten i framtiden omfattar det nuvarande systemet.
Den arbetsgrupp som haft i uppdrag att bedöma hur penningspelsverksamheten ska omorganiseras har kommit fram till fyra framtidsförslag. Arbetsgruppen tillsattes i december och beskriver sin slutrapport som ett genuint "gemensamt arbete".
Gruppens ordförande Erkki Liikanen säger att man har blickat framåt, men samtidigt haft ett historiskt perspektiv. Hur penningspelens intäkter delas ut har utvecklats under flera decennier.
– Vi är medvetna om hur stor vikt penningspelens intäkter har på många håll i samhället, säger Liikanen.
De fyra alternativen som gruppen presenterade på fredagen är inget facit. Liikanen säger att om beslutsfattarna inte är nöjda med scenarierna är det fritt fram att komma med ett femte förslag.
Bakgrunden till omorganiseringen är de negativa konsekvenserna av spelandet, som har stor betydelse med tanke på välbefinnandet i samhället. Man har sett det som en nödvändighet att åtgärda frågan genom lagstiftning och vill se ett ökat ansvar från statligt håll. Intäkterna av penningspelen har också minskat i och med coronapandemin.
Veikkaus har uppskattat att intäkterna staten får från penningspel minskar med omkring 300 miljoner euro per år. Paradoxen är: när de negativa konsekvenserna av penningspel minskar, kommer också de understöd som finansieras med penningspelsintäkter att minska. Flera frivilligorganisationer och föreningar inom tredje sektorn är beroende av stöden som delas ut tack vare penningspelen.
De fyra alternativen
I det första alternativet som arbetsgruppen presenterar skulle de nuvarande förmånstagarna få finansiering enligt de faktiska intäkter som penningspelen genererar. Enligt Veikkaus är uppskattningen 700 miljoner per år. I så fall måste man årligen överväga det kompensationsbehov som den minskade avkastningen medför. Eventuella krav på tilläggsfinansiering måste också ses över från år till år.
I det andra alternativet överförs Veikkaus avkastning i sin helhet till de allmänna inkomstposterna i statsbudgeten. Utgifterna skulle också ingå i den normala budgetbehandlingen. Med andra ord skulle finansieringen överföras från förmånstagarna till statsbudgeten på en gång.
Finansieringen till organisationerna kommer då att bestämmas under regeringens budgetförhandlingar. Arbetsgruppen varnar för att alternativet kan medföra betydande och akuta anpassningsproblem.
I det tredje alternativet, som arbetsgruppen förordar, inleds en beredning för att överföra avkastningen från penningspelen till de allmänna inkomstposterna i budgeten. På motsvarande sätt kommer också medel i minst samma storleksklass att finnas inom statsbudgetens utgiftsram.
Enligt förslaget skulle beredningen av de lagändringar som behövs inledas genast. Den verksamhet som nu finansieras med avkastningen från Veikkaus skulle genast omfattas av statsbudgeten. Enligt arbetsgruppen skulle reformen kunna genomföras vid ingången av 2024.
I det fjärde alternativet styrs en del penningspelsintäkter till en del av de nuvarande förmånstagarna medan andra skulle överföras till den allmänna budgetfinansieringen. Enligt det alternativet skulle regeringen bli tvungen att fatta separata beslut om vilka utgiftsposter som ska överföras till att finansieras med allmänna budgetmedel. Det kan leda till en situation där varje skede av övergångsperioden kräver en lagändring om hur avkastningen ska fördelas.
Vad säger EU?
Det tredje alternativet, som arbetsgruppen anser vara det bästa, är inte heller problemfritt. Trots att alternativet skulle ge en säkrare finansiering till organisationerna, skulle de i stället bli beroende av politiska beslut.
– Vi tar inte ställning till hur det här administreras, men med en parlamentarisk grupp skulle snabba förändringar lättare förhindras, säger Liikanen.
Han säger också att spelmonopolet kunde fortsätta gälla i Finland enligt alla de scenarier som gruppen ritat upp.
– Vi har hört många sakkunniga i frågan och kommit till slutsatsen att monopolet kan bli kvar under vissa omständigheter.
Om EU är av samma åsikt eller inte, är en bra fråga, säger Liikanen. Ulla-Maj Wideroos som också sitter i arbetsgruppen säger att man aldrig till hundra procent kan vara säker på vad EU säger, oberoende vilket alternativ man väljer.
– Politiken växlar lite enligt vem som har ansvaret. Men då betoningen ligger på att förhindra spelberoende och skador på grund av spel, tror vi att den här modellen är tillräcklig.