Distansuppbåd och övre åldersgräns föreslås
En arbetsgrupp föreslår distansuppbåd i exceptionella situationer, en övre åldersgräns för när beväringstjänsten kan inledas och kortare tidsfrist för kvinnor som vill avbryta militärtjänsten.
En arbetsgrupp vid Försvarsministeriet föreslår flera åtgärder för att göra militärtjänsten smidigare. Flera av dem kräver lagändringar.
För tillfället finns ingen enhetlig bestämmelse om när militärtjänsten senast ska inledas. Enligt lagförslaget ska beväringstjänsten inledas senast under det år när den värnpliktige fyller 29 år.
Arbetsgruppen föreslår också ändringar i värnpliktslagen och möjligheten att ordna uppbåd på distans i samband med pandemier, i syfte att förhindra smittspridning.
I de här situationerna är det Försvarsministeriet som beslutar om undantagsförfaranden. Den värnpliktige kan inte bestämma på vilket sätt hen deltar i uppbåd.
Av samma orsak ska regionalbyråerna ges möjlighet att i samband med pandemier annullera repetitionsövningar och förordnanden till övningar.
Förslaget som lämnades in på onsdagen innehöll också ett förslag om att ansökan om frivillig militärtjänst för kvinnor tidigareläggs med cirka sex veckor.
Enligt förslaget ska ansökningarna lämnas in senast den 15 januari.
Tidsfristen för kvinnors rätt att avbryta den frivilliga tjänstgöringen förkortas från 45 dagar till 30 dagar efter dagen för inträde i tjänstgöringen.
Arbetsgruppen har inte tagit ställning till mer övergripande åtgärder kopplade till utvecklingen av värnpliktssystemet och den frivilliga militärtjänsten för kvinnor. Det arbetet tillhör den parlamentariska kommittén som tillsattes av statsrådet i mars i fjol.
Ryssland var inte med på fredagens toppmöte, men har ändå en tung bakgrundsroll i diskussionerna.
– Vi vill ha bättre stabilitet och förutsägbarhet i vårt närområde och vi måste diskutera vilka verktyg vi ska använda för att nå de målen, säger EU:s rådsordförande Charles Michel på väg in till mötet.
Intill honom stod Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg som är tydlig med att coronapandemin inte fått andra ”utmaningar” att försvinna.
– De hot vi stod inför före pandemin finns fortfarande där: Rysslands aggressiva beteende, fler brutala former av terror, sofistikerade cyberattacker, Kinas frammarsch och de säkerhetsmässiga följderna av klimatförändringarna, säger Stoltenberg.
Hoppas på Biden
Nato-chefen deltog när Michel och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kopplade upp EU-ländernas stats- och regeringschefer för ännu ett toppmöte i går.
Mycket handlade om hur samarbetet över Atlanten nu kan få ny fart, efter de knaggliga åren med Donald Trump som president i USA.
– Inget land och ingen kontinent kan klara de här utmaningarna på egen hand – inte Europa ensamt och inte Nordamerika ensamt, säger Stoltenberg.
– Nato har spelat och spelar en nyckelroll i att binda samman Nordamerika och Europa. Jag är fullt övertygad om att den nya Bidenadministrationen erbjuder en unik möjlighet för att förnya den transatlantiska länken, säger Michel.
Strategisk autonomi
Samarbetet är samtidigt inte helt utan fläckar. Framför allt Frankrike har i flera år tryckt på för en ökad ”strategisk autonomi” inom EU, det vill säga att EU ska vara starkare på egen hand, både ekonomiskt och produktionsmässigt på olika områden, men även militärt.
Det är inte alls bekvämt hos alla, framför allt inte i Östeuropa, som oroas över att ”autonomin” ska inverka menligt på relationerna till USA.
Rådsordförande Michel tycker dock att allt passar bra ihop.
– Starka partnerskap kräver starka partner. Ett starkare EU innebär ett starkare Nato, säger Michel i Bryssel.