Enkel matematik

När vi summerar februari kan vi konstatera att Helsingforsbörsen stigit fyra månader i rad. Trots en svag sista vecka blev uppgången – justerat för utdelning – drygt 1 procent, vilket innebär en uppgång på drygt 4 procent i år. Utvecklingen är bättre än de flesta andra aktiemarknaderna i västvärlden – i USA är S&P 500-index i skrivande stund upp cirka 2,5 procent sedan årsskiftet. Europeiska index har stigit med måttliga 2 procent.

Ränteoron börjar nu på allvar ge effekter på risktillgångar, framför allt på bolag som värderas med höga vinstmultiplar. Trots ränteuppgången sedan årsskiftet är den tioåriga räntan i USA fortfarande cirka 0,5 procent lägre än före pandemin. Detta betyder att realräntan är tydligt negativ, vilket utgör en kraftfull stimulans för ekonomin.

I Europa är räntenivåerna alltjämt extremt låga. Sverige, där räntorna stigit mest under senare tid, har en tioårig ränta på cirka 0,4 procent – strax under den nivå där amerikanska räntor ”bottnade” förra sommaren …

Så varför denna marknadsoro? Delvis på grund av att effekten på värderingarna av en ränteuppgång på 0,5 procent rent teoretiskt är stora. Ett exempel: om ett bolag har en avkastning på 15 procent på eget kapital och en förväntad tillväxt på 3 procent leder en 0,5 procent högre ränta till ett 9 procent lägre P/E-tal.

För ett bolag med högre tillväxt blir effekterna större – om förväntad tillväxt är 5 procent bör P/E-talet falla med cirka 14 procent vid en ränteuppgång på 0,5 procent. Och för många av de stora teknologibolagen, där förväntningarna på tillväxt är ännu högre, ökar fallhöjden ännu mer. Det är enkel matematik.

Det bör påpekas att skillnaden mellan vinstavkastningen och obligationsräntorna (riskpremien) fortfarande är betydligt högre än normalt. Detta gäller även i den amerikanska marknaden som i nuläget har de högsta vinstmultiplarna. Efter veckans ränteuppgång är riskpremien cirka 3 procent, vilket kan jämföras med ett historiskt genomsnitt på knappt 2 procent. Men säkerhetsmarginalerna har minskat, och för det tekniktunga Nasdaq 100-indexet är riskpremien något lägre än det historiska genomsnittet.

Värdeaktier har utvecklats klart starkare än tillväxtaktier under inledningen av året. Ett globalt värdeindex har stigit med cirka 5 procent sedan årsskiftet samtidigt som globala tillväxtaktier totalt sett är oförändrade (i lokal valuta). Detta är helt i linje med utvecklingen i räntemarknaden, och något som troligen kan komma att fortsätta under ytterligare en tid innan ränteläget stabiliseras. Det är också en förklaring till att den finska marknaden – med en låg andel tillväxtbolag – utvecklats väl i år.

Jag tror att ränteoron kommer att fortsätta att påverka marknaderna för risktillgångar under en period framöver. Även om räntenivåerna i sig inte borde vara något större problem för marknaderna är förändringen något som skapar osäkerhet och höjer volatiliteten i aktie- och kreditmarknader.

När räntemiljön stabiliseras – vilket bör kunna ske relativt snart då det underliggande inflationstrycket är lågt – kommer även risktillgångar att stabiliseras.

"Värdeaktier har utvecklats klart starkare än tillväxtaktier under inledningen av året."

LARS SÖDERFJELL aktiechef, Ålandsbankens fondbolag