Radiosond fäst vid gasballong ger väderdata från övre atmosfären
Meteorologiska institutets ballongburna radiosonder mäter förhållanden i atmosfären för att kunna göra väderprognoser. En av de sex radiosonder som sänds i väg dagligen landade i parken nära HBL:s grafikers hem. Med hjälp av serienumret på sonden kan Timo Laine, som ansvarar för radiosonderingarna, utläsa data från hela sondens rutt.
I en snöhög i parken nära sitt hem i Hertonäs hittade HBL:s grafiker en tråd som stack upp. Tråden visade sig tillhöra en radiosond från Meteorologiska institutet. I trädet ovanför hängde fortfarande delar av ballongen som fört sonden genom luften.
– En radiosond är en mätare som skickar signaler med två sekunders mellanrum om bland annat temperatur, luftfuktighet, lufttryck, vindens hastighet och riktning, säger Timo Laine, äldre planerare på observationstjänsten vid Meteorologiska institutet.
– Utan radiosonderingar kan en väderprognos inte göras. Det behövs data från övre atmosfären, endast markobservationer vid väderstationerna är inte tillräckliga.
Radiosonderingar görs varje dag vid Meteorologiska institutets stationer i Jockis och Sodankylä. Från Jockis sänds fyra radiosonder upp per dag och från Sodankylä två per dag. En gång i veckan skickar Meteorologiska institutet i väg sonder som mäter ozonen. Även bland annat försvarsmakten gör radiosonderingar.
Sensorerna och radiosändaren i sonden bärs av en väte- eller heliumballong upp i luften ända tills gasen utvidgats så mycket att ballongen spricker. Både på vägen upp och på vägen ner mäts data. Med hjälp av tjockare ballonger har man lyckats få sonderna att stiga högre än tidigare.
– Oftast hålls radiosonderna i luften ungefär en timme innan de faller till marken, säger Laine.
Radiosonder brukar stiga till mellan 22 och 28 kilometers höjd.
– Som högst har en radiosond stigit till 38 kilometers höjd. Viktigast är att sonderna når upp till tropopausen, som ligger ungefär 12 kilometer från jordens yta, eftersom det är där det vi kallar väder bildas, säger Laine.
Hittas sällan
I Finland är det sällan som radiosonderna hittas eftersom de faller ner i vattendrag eller i skogen.
– Vanligtvis får vi ungefär fyra samtal om året av personer som hittat en radiosond, men under pandemiåret i fjol fick vi in hela 13 samtal. Folk var kanske ute och rörde sig mer i naturen. Exakt hur många radiosonder som hittas vet vi inte eftersom inte alla ringer in och berättar då de hittar en, säger Laine.
Radiosonderna har etiketter där det går att avläsa om den är från Meteorologiska institutet eller till exempel försvarsmakten. Sonderna är engångsföremål och kan inte återvinnas då de landat på marken. På mätaren finns noggranna avfallssorteringsinstruktioner som man bör följa om man råkar hitta en sond.
Från Jockis till Hertonäs
Med hjälp av serienumret på sonden som HBL:s grafiker hittade kan Timo Laine utläsa data om sondens rutt.
– Radiosonderingen skedde den 20 februari klockan 5.30 UTC i Jockis. Den första signalen fick vi då sonden var 104 meter uppe. Som högst var sonden 26,3 kilometer uppe i luften innan ballongen sprack. Den sista signalen av sonden innan den föll i radioskugga fick vi då den redan befann sig i Hertonäs.
Radiosonderingar för att mäta väderförhållanden görs även i alla andra länder. I Centraleuropa är sonderingsnätet mycket tätt. Europas sonderingsdata samlas in och sänds till en databank i Tyskland. Förenta nationerna har också ett internationellt distributionsnätverk av sonderingsdata och utifrån de internationella databankerna görs världens väderleksrapporter.
Vädersonderingar görs också med så kallade Amdarapparater på flygplan. Då flygplanen stiger och landar skickas uppgifter om atmos
färens profil från Amdarapparaterna. Informationen om bland annat vinden från sonderna är viktig för flygsäkerheten.
Lång historia
Radiosondering har en lång historia i Finland eftersom det var den finska meteorologen professor Vilho Väisälä som utvecklade tekniken. Väisälä grundade företaget Vaisala år 1936. Fortfarande producerar företaget radiosonder i toppklass.
Meteorologiska institutet har utfört väderradiosonderingar sedan mitten av 1900-talet. Under åren har det utvecklats många olika modeller av radiosonder och Meteorologiska institutet har en samling med alla. Den nuvarande modellen är en liten och lätt mätare i ett paket av EPS.