Skall ECB vara en miljöaktivist?

Christine Lagarde, chefdirektör för Europeiska centralbanken, har redan länge pratat om centralbankernas roll i klimatförändringen. Som en del av sin strategiska granskning, som förväntas vara klar under andra halvåret i år, utvärderar ECB klimatförändringens inverkan på centralbanken. Centralbankens starka verbala miljöengagemang har delvis föranlett kritik eftersom centralbankerna varken har redskapen eller mandatet att jobba mot klimatförändringen. Men vad är då centralbankernas roll i det hela?

För ECB finns det många skäl att vara intresserad av klimatförändringen. Klimatförändringen kan påverka inflationen, till exempel genom översvämningar eller torka som kan förstöra grödor och höja livsmedelspriser. Klimatrelaterad reglering kan också påverka inflationen i produkter som el och bensin direkt eller indirekt. Utöver detta kan penningpolitikens genomslag minskas som följd av klimatrelaterade strukturförändringar. Klimatrelaterade förändringar kan också störa det finansiella systemet om exempelvis förluster från katastrofer och strandade tillgångar kan försämra kreditbetyg. Risker relaterade till klimatförändringar kan också ha en direkt inverkan på ECB:s balansräkning genom de tillgångar den har köpt. Klimatförändring kan påverka ekonomisk tillväxt, arbetskraftsutbud och produktivitet, vilket ytterligare begränsar centralbankernas policyutrymme.

Centralbankerna är inte, och skall inte vara, centrala aktörer för att mildra klimatförändringarna, för det finns det andra myndigheter med bättre redskap och lämpligare mandat, men klimatförändringen utgör en stor risk för både centralbankernas mandat som för banksektorn, som ECB övervakar, i stort. Detta motiverar ett starkt miljöengagemang, utöver att ECB naturligtvis har en roll i att stöda övriga myndigheter, eller åtminstone inte motarbeta deras miljöjobb.

ECB deltar redan i klimatarbetet främst genom sin finansiella stabilitetsarm, till exempel genom klimatstresstester och som tillsynsmyndighet via förväntningar på bankernas hantering av klimatrisker. Ett klimatstresstest på banknivå planeras till 2022. Just nu gör ECB också ett stresstest för klimatrisk för den europeiska banksektorn.

Den uppenbara vägen framåt för ECB är att göra den egna balansen grönare genom att börja köpa en allt större andel gröna företagslån via sina köpprogram. Manöverutrymmet som finns är dock begränsat. Under de senaste fem åren har emissionen av gröna obligationer i EU sjufaldigats, men representerar fortfarande endast 4 procent av de totala företagsemissionerna. ECB innehar för närvarande cirka en femtedel av den utestående volymen gröna obligationer. Eftersom ECB inte vill störa marknadens funktion med sina handlingar kommer stegen mot en grönare balansräkning vara långsamma och gradvisa.

Centralbankens skall inte vara en ledare i miljöfrågor, men skall inte naivt sticka huvudet i sanden heller. Miljöförändringen utgör en helt konkret risk både för banksektorn och för själva centralbanken. Dessa risker bör varken ignoreras eller förminskas.

”Centralbanken skall inte vara en ledare i miljöfrågor, men skall inte naivt sticka huvudet i sanden heller.”