Sverige går till val nästa år – nu flyger de politiska pajerna

Söndagen den 11 september 2022 väljer svenskarna vem som ska sitta i riksdagen under nästa mandatperiod. Valkampen har ändå börjat och tonfallet hårdnar hela tiden.

Sverige har av tradition inte haft blocköverskridande regeringar på samma sätt som i Finland. Efter valet 2018 pågick dragkampen om vem som ska bilda regering i 129 dagar innan Socialdemokraterna och Stefan Löfven fick uppdraget med hjälp av det så kallade Januariavtalet. Den här fyrpartiuppgörelsen mellan sossar, Miljöpartiet, Liberaler och Centern innehöll 73 punkter med elva tyngdpunksområden, allting från ekonomi via miljö och klimat till skola, sjukvård och migration.

För Moderaterna blev uppgörelsen en grusfylld sko som har skavt i snart tre år och det har märkts i ständigt ökande utspel mot regeringspolitiken. Det må sedan gälla pandemihanteringen – där är alla partier lite försiktiga eftersom man var enig om åtgärderna under våren – eller migrationspolitiken i framtiden eller den Natooption som Finland har haft sedan mitten av 90-talet men Sverige har skytt som pesten. För att inte tala om de kriminella gäng som ofta i den konservativa retoriken kopplas ihop med migrationen.

Moderaterna har haft en stigande trend under en längre tid men den har präglats av ett slags kannibalism där partiet äter av de andra partierna i det konservativa blocket, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Samtidigt har Moderaterna hela tiden gjort utspel som gör att de närmar sig Sverigedemokraterna. Senast för en dryg månad sedan i Sveriges Televisions intervjuprogram 30 minuter där programledaren Anders Holmberg djupintervjuar svenska makthavare. I programmet sa moderatledaren Ulf Kristersson bland annat att SD:s retorik har ändrats under de senaste åren, att den har breddat sig politiskt och blivit seriösare i det parlamentariska arbetet.

”Försvarsministern och dalmasen Peter Hultqvist gick ut i Dalademokraten ’Hur mycket man än sminkar en gris så är det en gris’.”

RICHARD NORDGREN

– I de samtal som vi har haft med dem när det gäller till exempel kriminalpolitiken, invandringspolitiken och en del av energipolitiken så tycker jag att de har varit seriösa och konstruktiva.

Han konstaterade också att partierna inte kommer att bilda en gemensam regering utan vid en valseger kommer regeringen att bildas med KD.

I januari 2018 sa Kristersson: ”Mina värderingar är inte SD:s, jag kommer inte samarbeta, samtala, samverka, samregera med SD.”

Från socialdemokratiskt håll är man minst lika aggressiv och det är i det här skedet ett och ett halvt år innan valet Moderaternas samverkan med SD som man varnar för. På ministernivå.

Försvarsministern och dalmasen Peter Hultqvist gick ut i Dalademokraten ”Hur mycket man än sminkar en gris så är det en gris”. Hultqvist varnar för att tro att moderater och kristdemokrater ska kunna tämja ”högerextremister som kallar sig konservativa”. Hans krönika anmäldes till riksdagens justitieombudsman.

Justitieminister Morgan Johansson attackerade Kristersson i en tidningsintervju och anklagade honom för att ljuga för väljarna om just samarbetet med SD. ”I så gott som alla intervjuer han gav före valet 2018 sa han att han inte skulle samverka, samråda eller samregera med Sverigedemokraterna. Jag tror att det löftet påverkade människors val, men han bröt mot löftet redan på valnatten”.

Statsminister Stefan Löfven tog också fasta på SVT-intervjun som han kommenterade för några dagar sedan. ”Det är uppenbart att en högerkonservativ regering är helt beroende av Sverigedemokraternas stöd. Sverigedemokraterna kommer inte att bli passiv röstboskap åt Ulf Kristersson”.

Men de andra partierna då? De minsta, Miljöpartiet och Liberalerna, ligger under valspärren på fyra procent. Speciellt Liberalerna har djupdykt och ligger i den senaste partimätningen på krissiffran 2,8. Pressen att göra något är stor, men det finns knappast några kortsiktiga lösningar. Partiet måste hitta en fråga som särskiljer dem från andra och kan locka tillbaka väljare främst från Moderaterna.

Miljöpartiet hovrar också strax under spärren. För Kristdemokraterna och partiordförande Ebba Busch har den senaste tiden varit svår. Partiets politik har överskuggats av en följetong om ett husköp som är en bidragande orsak till att KD under ett år har tappat en tredjedel av väljarna.

De övriga håller ställningarna och deltar ganska lite i den pajkastning som de tre stora partierna sysslar med.

En sak är klar att valkampen fram till september 2022 kommer att bli lång och tydligen smutsig.