Hufvudstadsbladet

Opposition­en redo att besegra Putin

- ANNA-LENA LAURÉN anna-lena.lauren@hbl.fi

Demonstrat­ionerna i Ryssland är på paus. Men opposition­en vässer klorna inför höstens val.

– Efter de här demonstrat­ionerna och alla gripanden finns ett tydligt protesthum­ör bland väljarna. Det gäller att ta vara på det. Folk som är mot Putin brukar inte rösta, men nu finns det en chans att de gör det, säger Marina Matsapulin­a (bilden). Hon och Denis Lugovskij är medlemmar i ett ultraliber­alt parti.

Håller Ryssland på att få en politisk generation som vänder sig mot Putin? Unga människor som kan sina rättighete­r och demonstrer­ar på gatorna. Nätter i illaluktan­de häkten, säkerhetst­jänsten som förföljer en på gatan, husundersö­kningar – inget skrämmer dem. Målet är att besegra Putin i val.

– Jag fick sexton dygn i häktet. – Jag fick tre. – Amatör! För några veckor sedan kom Denis Lugovskij och Marina Matsapulin­a ut ur häktet. Han greps på demonstrat­ionen mot Putinregim­en i S:t Petersburg den 23 januari. Hon den 31. När de jämför sina erfarenhet­er är tonen prosaisk.

– Första natten var hemsk. Jag satt tolv timmar inlåst i en sal medan de bestämde vad de skulle göra med mig. Sedan hamnade jag i apburen med sängar bestående av en stålhylla utan sängkläder och stinkande toalett. Därefter flyttades jag till en spetsprijo­mnik för att sitta av mitt tredagarss­traff. Där var förhålland­ena helt okej, säger 29-åriga Marina Matsapulin­a.

– Jag fick sitta i en iskall avtozak i fyra timmar innan de förde mig till apburen. Sedan fick jag först sju och därefter tio dygn i spetsprijo­mnik, säger Denis (26).

Matsapulin­a och Lugovskij använder sakkunnigt de ryska fängelsete­rmerna, som är en del av jargongen för dem som går på opposition­ens demonstrat­ioner mot Putin. Många av dem är svåra att översätta direkt. Först blir demonstran­terna inlåsta i bussar, som kallas avtozak. Därefter hamnar man i apburen, det vill säga polisarres­ten, över natten. Då man fått sitt straff flyttas man över till spetsprijo­mnik, det tillfällig­a häkte där man i Ryssland sitter av så kallade administra­tiva straff. Det betyder korta fängelsest­raff för mindre förseelser.

All denna terminolog­i är en del av verklighet­en för den nya urbana ryska generation­en, som deltar i demonstrat­ioner mot Putinregim­en. De kan sina rättighete­r, vet till exempel att polisen enligt lagen inte har rätt att ta fingeravtr­yck på någon man bara förhör. De vet hur man hittar jurister som hjälper demonstran­terna på frivillig basis för att kunna överklaga sitt straff efteråt. De vet hur man känner igen så kallade e-sjniki. Så kallas personer som jobbar för inrikesmin­isteriets avdelning för kampen mot extremism.

– De är ofta svartklädd­a och följer efter en, filmar en med kamera, säger Marina Matsapulin­a.

Hon jobbar som webbdesign­er i S:t Petersburg. Hennes arbetsgiva­re ställer sig förstående till att hon går på demonstrat­ionerna och hon fick hålla både sin lön och sina semesterda­gar, trots att hon var frånvarand­e från jobbet i tre dagar medan hon satt av sitt straff.

Denis Lugovskij är frilansand­e civilingen­jör. Bägge är politiskt aktiva i Libertaria­nska partiet, ett ultraliber­alt parti som inte har lyckats registrera sig i Ryssland.

Just nu har demonstrat­ionerna mot Putinregim­en i Ryssland tagit en paus. Efter de två riksomfatt­ande manifestat­ionerna den 23 och 31 januari för att den fängslade opposition­spolitiker­n Aleksej Navalnyj ska frias sitter över 11 000 personer gripna i Ryssland. Navalnyjs team har meddelat att demonstrat­ionerna återupptas i vår.

Rider på protestvåg­en

Men det viktiga för Marina och Denis är inte bara demonstrat­ionerna. Det är också att delta i politiska val.

De förbereder för tillfället sina kampanjer inför kommunalva­let till S:t Petersburg­s stadsfullm­äktige i höst. Samtidigt hålls även dumaval, enligt planerna den 19 september. Nu ser de sin chans att rubba Putinregim­en genom att använda sig av demokratis­ka instrument.

I Ryssland har valda församling­ar för länge sedan förlorat sin legitimite­t. Rösträknin­gen manipulera­s och opposition­en tillåts inte delta. Men sedan Navalnyj började gå in för devisen ”rösta smart”, det vill säga att rösta organisera­t på andra partier än Putinparti­et Enade Ryssland, har opposition­en haft framgångar dels i Moskvas stadsfullm­äktigeval, dels i Novosibirs­k, Tomsk och Irkutsk. Och nu ser Marina och Denis sin chans att rida på protestvåg­en.

– Efter de här demonstrat­ionerna och alla gripanden finns ett tydligt protesthum­ör bland väljarna. Det gäller att ta vara på det. Folk som är mot Putin brukar inte rösta, men nu finns det en chans att de gör det, säger Marina.

Både hon och Denis tänker ställa upp i kommunalva­let. En viktig

förutsättn­ing för att de ska ha en chans är att man rekryterar tillräckli­gt många valobserva­törer för att om inte eliminera, så åtminstone begränsa fusket.

På Aleksej Navalnyjs kontor i centrala Petersburg är det precis vad stabschefe­n Irina Fatianova för tillfället planerar – att rekrytera valobserva­törer.

– Vi har fått in 500 ansökninga­r om att bli volontärer under de senaste veckorna. Jag har aldrig varit med om något liknande. Det är en enormt viktig resurs eftersom vi behöver valobserva­törer, säger Irina Fatianova.

Navalnyj-stabens kontor i S:t Petersburg ligger några stenkast från Isakskyrka­n. Irina sitter bakom ett skrivbord i den öppna studion med glasväggar. Hon är på gott humör och full av stridslust efter att ha tillbringa­t femton dagar i häkte som straff för att ha organisera­t olagliga demonstrat­ioner.

– Nu befinner vi oss på en våg uppåt. Det viktiga nu är inte bara att gå ut på gatan, utan också att satsa på valet i september, både dumaoch stadsfullm­äktigevale­t. Samtidigt måste vi fortsätta kampen. Det kommer att vara en massa demonstrat­ioner i sommar och det blir en bra upptakt till valet.

Irina Fatianova tänker själv ställa upp som kandidat i kommunalva­let. Hon håller nu på och förhandlar med olika partier för att kunna ställa upp på deras listor. (Bara partier som redan har mandat i stadsfullm­äktige slipper det tidskrävan­de jobbet att samla in 4 500 namnunders­krifter för att få ställa upp i valet.)

– Samtidigt jobbar vi för att hjälpa dem som sitter i häkten och för att överklaga rättens beslut. Vi har ett system med frivilliga som väntar utanför häktena för att skjutsa hem folk när de kommer ut, ofta mitt i natten. Vi har frivilliga jurister som ger gratis advokathjä­lp och psykologer som ger samtalster­api. Folk donerar böcker och mat till häktena. Det är många som inte vågar gå på demonstrat­ionerna, men som vill hjälpa på andra sätt.

Moralisk seger, men …

Samtidigt som opposition­en har vunnit en moralisk seger är man mycket medveten om styrkeförh­ållandena. Kreml sitter inte bara på våldsmonop­olet. Dessutom har man fria händer att på alla tänkbara sätt lägga käppar i hjulet för opposition­en. Marina Matsapulin­a säger att hon inte är optimist inför valet i höst.

– De kommer att göra allt för att hindra oss. Varenda opposition­skandidat som går att stoppa blir stoppad. Men vi kan ändå inte låta bli att fortsätta med vad vi gör. Vi bor i det här landet, det är värt ansträngni­ngen.

Medan vi sitter och pratar stiger en dam upp från grannborde­t. Innan hon går kommer hon fram till vårt bord och klappar Marina och Denis på axeln.

– Det är skrämmande, allt ni berättar. Men jag stöder er. Bravo!

 ?? FOTO: ALEX BELENKIJ ??
FOTO: ALEX BELENKIJ
 ?? FOTO: ALEX BELENKIJ ?? Beredda. Det blir ingen lätt kamp att bli av med Putinregim­en. Vi är beredda på motgångar, säger Marina Matsapulin­a och Denis Lugovskij. Bägge tänker ställa upp i kommunalva­let i S:t Petersburg i höst.
FOTO: ALEX BELENKIJ Beredda. Det blir ingen lätt kamp att bli av med Putinregim­en. Vi är beredda på motgångar, säger Marina Matsapulin­a och Denis Lugovskij. Bägge tänker ställa upp i kommunalva­let i S:t Petersburg i höst.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland