Bostäder och trafik tvistefrågor i Esbo
Esbo har levt över sina tillgångar de senaste åren, det kostar att växa snabbt och bygga mycket. Inför kommunalvalet är kandidaterna inte beredda att tumma på utbildning eller hälsovård, så det gäller att minska på investeringarna. En av de stora frågorna i staden handlar om bostadsområden – var får nya hus byggas? Medan de gröna strävar efter att koncentrera boendet längs spårlinjerna vill många Esbobor köra bil och bo i småhus utanför centrum. Men partierna har svårt att enas om en ny generalplan för de norra delarna av staden.
Problemen hopar sig inför kommunalvalet i Esbo, landets mest skuldsatta kommun. Det behövs ständigt nya skolor, daghem och bostäder i den snabbt växande staden och investeringarna slukar mera pengar än man har. Men planeringen av nya bostadsområden står stilla i mellersta och norra Esbo, då partierna inte kan komma överens om var det ska finnas hus respektive skog.
Det finns tre stora ärenden i Esbo som delar åsikterna hos de lokala beslutsfattarna: stadens ekonomi som är i uselt skick efter dyra år då utgifterna varit klart större än inkomsterna, den nya generalplanen för mellersta och norra Esbo, som har förberetts i tio år utan att man nått samförstånd, samt den kommande vårdreformen, som radikalt kommer att påverka Esbos ekonomi och utbudet av vårdtjänster.
För att få bukt med den skrala ekonomin har fullmäktige i höstas godkänt programmet för anpassning av ekonomin (Take på finska), men alla partier ställer sig inte bakom programmet. De grönas fullmäktigegrupp avlägsnade sig från förhandlingarna i protest och insisterar på att nästa fullmäktige behandlar programmet på nytt.
– Anpassningsprogrammet slår hårt mot barn och unga, som annars också är speciellt utsatta till följd av coronakrisen. Nu kan vi inte spara på eftermiddagsklubbar, skolpsykologer och kuratorer, så det finns nog en orsak att se över programmet, tycker Johanna Karimäki (Gröna), som fungerar som tredje vice ordförande i fullmäktige.
– Det är klart att nya fullmäktige vill gå igenom ekonomiprogrammet och göra nödvändiga uppdateringar, många förtroendevalda är oroliga över stadens ekonomi, säger Markku Sistonen (SDP), första vice ordförande i fullmäktige.
Alla partier är inte av samma åsikt:
– Om fullmäktige godkänner ett 5-årigt program så borde det väl gälla i fem år och inte bara i ett drygt halvt år, för programmet styr hela stadens strategi, säger Henrik Vuornos (Saml).
Faktum kvarstår att Esbo är landets mest skuldsatta kommun, så besparingar är att vänta under nästa period.
Skolbyggen slukar miljoner
Ett sätt att få ordning på pengaflödet i staden är förstås att minska på investeringarna och bygga mindre. Det ska Esbo göra framöver, men det får inte drabba barn och unga – det är alla partier överens om – så byggandet av nya skolor och daghem fortsätter i den snabbt växande staden.
Skolnätverket förnyas inom projektet Skolorna i skick, där man för tillfället har 15 nya skol- och daghemsprojekt under arbete, en investering som kostar 300 miljoner euro.
– Åtta av dessa byggs enligt nya PPP-modellen (Public Private Partnership) där byggföretaget ansvarar för nybygget och underhållet i 20 år, varefter skolhuset övergår i stadens ägo. Det här är ett sätt att minska på mängden fastigheter som staden äger, förklarar stadsstyrelsens ordförande Markku Markkula (Saml).
Samtidigt pågår en ständig diskussion om att Esbo borde satsa ännu mer på utbildningen och mindre på byggandet av skolhus. Flera kandidater som HBL pratat med uttrycker sin oro över större gruppstorlekar i skolorna då också skolsektorn måste delta i inbesparingarna.
– Den pågående coronakrisen kommer att stå oss dyrt även framöver, vi måste speciellt ta tag i de ungas lidande. Frågan är om staden har tillräckliga resurser för att erbjuda psykvård för barn och unga som farit illa under distansundervisningen, undrar Sirpa Hertell (Gröna).
– Mycket kommer att handla om coronapandemins följder. Hur ska vi bygga upp tilliten till systemet och samhället igen, då många känner sig orättvist behandlade? Barn och unga behöver stöd efter distansundervisning och långa tider utan hobbyer, många företag och tredje sektorn har det också kämpigt. Alla har sin åsikt om hur pandemin borde skötas, säger Mari Pennanen, ny kandidat på SFP:s listor.
En annan stor fråga inom utbildningen gäller andra stadiet, som blir avgiftsfritt till hösten. Det kommer att innebära mer kostnader för staden, då den statliga finansieringen ligger rejält i underkant.
Trycket ökar i norr
Esbo växer rekordsnabbt, takten ligger på något under 3000 nya Esbobor per år, vilket ställer stora krav på mera service och bostäder. Nya höghuskvarter växer upp längs
metro- och järnvägsspåren, vilket är i linje med stadens strategi, att koncentrera boendet långs spårvägarna och satsa på en fungerande kollektivtrafik.
Men Esbo är en geografiskt sett stor kommun, mer än tre gånger större än Helsingfors till ytan, och det finns stora orörda områden i de norra delarna. Esbo borde växa norrut, anser många markägare och också en del lokalpolitiker. Medan De gröna jobbar hårt för att styra nybyggen till områden där kollektivtrafiken redan är utbyggd höjer många en röst för att det behövs flera småhusområden på olika håll i Esbo.
– Alla Esbobor kan och vill inte bo längs metrolinjen. Det finns många markägare norr om Ring III som har väntat på att få bygga hus på sina tomter i en hel generation. På vissa områden är det nu omöjligt att bygga innan den nya generalplanen för mellersta och norra Esbo godkänns. Vi har förberett planen i över tio år utan att nå en överenskommelse, säger Bo Lönnqvist, SFP.
Generalplanen för norra och mellersta Esbo (Poke på finska) behandlas i stadsplaneringsnämnden under fyra möten nu under våren, innan ärendet kommer upp i fullmäktige i maj, där det knappast kommer att godkänns på första försöket.
– Boende i småhus borde bli möjligt för en större skara Esbobor och vi gröna strävar efter en sådan generalplan som gör småhusbyggandet hållbart på lång sikt. Såsom den planerade generalplanen ser ut nu skulle värdefulla skogspartier splittras, speciellt i Noux, så planen borde nog korrigeras, säger Johanna Karimäki (Gröna).
– De klassiska tvistefrågorna i Esbo handlar just om nya generalplaner, om tätbebyggda höghuskvarter eller småhusområden samt om kollektivtrafik eller biltrafik, säger Lönnqvist.
Det finns alltså stora meningsskiljaktigheter om markanvändningen norr om kustbanan. Många privata husägare i gamla villaområden som Södrik, Nupurböle, Kalajärvi och Träskända är oroliga för att den nya generalplanen tillåter höghus på klassiska småhusområden.
– Privatbilism är ett definitivt nej för De gröna, de motsätter sig planeringen av alla bostadsområden dit man inte kan ta sig med kollektivtrafik. Men många Esbobor vill röra sig med egen bil i staden och vi måste också ta deras önskemål i beaktande, säger bland andra Markku Markkula (Saml).
– Esbo ska vara en stad där tjänsterna finns nära stadsborna. Målsättningen är att alla ska ha tillgång till service som skola, bibliotek och hälsovård på 15 minuters avstånd. Vi får inte glömma bort att närskogen är viktig för många Esbobor, rekreation är lika viktigt som många andra tjänster. För att det här ska lyckas kan vi inte sprida ut bostadsområden för långt bort från servicen, poängterar Sirpa Hertell (Gröna).
– Hellre borde vi satsa på flera nya bostadsområden i mellersta Esbo än att förstöra den unika
❞ Den pågående coronakrisen kommer att stå oss dyrt även framöver, vi måste speciellt ta tag i de ungas lidande. Frågan är om staden har tillräckliga resurser för att erbjuda psykvård för barn och unga som farit illa under distansundervisningen. Sirpa Hertell, Gröna
havsstranden med bebyggelse och en konstgjord ö i Finno, tycker Kari Uotila (VF).
Snabbtåg till Åbo
Trots att Poke-beslutet antagligen låter vänta på sig verkar partierna snart vara redo att godkänna ”entimmeståget”, den nya tågförbindelsen mellan Helsingfors och Åbo, som skulle gå genom Forsbacka och Myntbacken väster om Esbo centrum.
Där är det bara SFP som motsätter sig planerna på den nya tågsträckan. Man tycker inte att en halv timme snabbare tågresa mellan de bägge storstäderna är värt en helt ny järnväg, när den gamla rälsen fortfarande fungerar fint. Bara planeringen av tågsträckan kostar Esbo 10 miljoner euro, pengar som SFP hellre skulle fördela mellan äldrevården och skolan. På den här fronten kämpar språkpartiet ändå ensamt.
Höja skattesatsen?
Den nationella vårdreformen orsakar stora bekymmer i Esbo. Riksdagen behandlar vårdreformen i sommar och den väntas påverka ekonomin i Esbo på ett dramatiskt sätt.
– Ifall vårdreformen går igenom såsom förslaget ser ut nu kommer en stor del av kommunens pengar flyta ut till landskapet, vilket leder till att Esbobornas socialoch hälsovård antagligen bli sämre än vad den är nu.
Det här är en åsikt som så gott som samtliga partier skriver under, här existerar inga motsättningar inom staden. Det blir en förhandling som man får ta med staten.
Vårdreformen leder ändå till att Esbos budget blir ännu sämre än vad den redan är och då blir dragkampen om de resterande slantarna hård. Esbo är redan nu landets mest skuldsatta kommun, vilket ökar pressen på det nyvalda fullmäktige att höja kommunalskatten – och det alternativet delar förstås åsikterna rejält.
På SFP-håll tror man inte på en förhöjning av skattesatsen, eftersom det inte är sagt att stadens inkomster ändå skulle bli nämnvärt större i slutändan. Men frågan om skattesatsen hänger tätt ihop med vårdreformen och hur den drabbar Esbo – och den saken klarnar först efter kommunalvalet.