Sannfinländarna listar kostnader för invandringen
Tankesmedjan Suomen perusta har kartlagt statistik på de utkomststöd som invandrare lyfter. Kim Strandberg, professor i statskunskap och politisk kommunikation, säger att det är problematiskt att Sannfinländarna gör antaganden utifrån sociala kostnader.
Sannfinländarnas tankesmedja Suomen perusta publicerade på måndagen en undersökning om hur stor del av utkomststöden som går till invandrare. Forskaren Samuli Salminen säger att en liknande sammanställning inte gjorts tidigare. Enligt tankesmedjan finns det i många kommuner ett underskott i skatteintäkterna trots att invånarantalet stigit.
Resultaten har Salminen samlat i en kartapplikation där man genom att klicka på olika kommuner kan se statistik. De flesta kommuner på kartan är grå, vilket betyder att de inte finns någon statistik för de kommunerna.
– Antingen finns det inga invandrare i de kommunerna eller så är de så få att det skulle påverka personernas integritetsskydd om man publicerade siffror.
På kartan presenteras statistiken för knappt hundra kommuner, det vill säga cirka en tredjedel av Finlands kommuner.
Partiets vice ordförande, riksdagsledamoten Riikka Purra, säger i sitt öppningsanförande att de skatter som invandrarna betalar inte kan mäta sig med de utgifter som skapas. Hon menar att den nya undersökningen återigen bevisar att invandringen bör stävjas.
– Det är förstås möjligt att någon nu argumenterar för att det är frågan om solidaritet och moral, inte om ekonomi. Det är förstås en åsikt, men jag vill betona att Finland inte har råd med en sådan här solidaritet, varken på en statlig eller en kommunal nivå.
Anu Wikman-Immonen, specialsakkunnig inom invandring vid Kommunförbundet, säger att frågan om kostnaderna för invandringen lyfts upp med jämna mellanrum.
– Det har till och med konstaterats i riksdagen att det är väldigt svårt att kartlägga kostnaderna. Man har däremot generellt konstaterat att integrering är lönsamt.
Wikman-Immonen påminner också om att Finland har en skyldighet att beakta de internationella förpliktelserna om att en människa har rätt att söka asyl i Finland.
Sysselsättningen växer med tiden
Enligt Suomen perustas rapport har kring hälften av invandrarna i de undersökta kommunerna fått utkomststöd. I begreppet invandrare räknar tankesmedjan både första och andra generationens invandrare i Finland.
På frågan om hur framtiden ser ut och ifall man kan vänta sig att invandringen för med sig mera skatteintäkter på sikt säger Purra att vi har en beklaglig situation.
– Det blir inte positivare och det sker ingen utveckling.
Hon drar paralleller till Sverige och säger att allt vore annorlunda om vi fick ”människor vi vill ha” till Finland. Purra syftar på arbetskraftsinvandring och säger att det då vore en helt annan sak.
Wikman-Immonen vid Kommunförbundet säger att det visserligen finns skillnader i hur snabbt olika flyktinggrupper blir sysselsatta, men undersökningar visar att ju längre någon är i landet desto troligare är det att personen är sysselsatt.
– Det är klart att integrationen kostar i början, men kostnaderna sjunker sedan och blir positiva.
Genvägar framåt
Kim Strandberg, professor i statskunskap och politisk kommunikation vid Åbo Akademi, säger att det är problematiskt att Sannfinländarna tar genvägar via de sociala kostnaderna och gör antaganden utifrån dem.
Strandberg säger att Sannfinländarnas nya undersökning helt klart är en del i deras kampanj inför kommunalvalet.
– Sannfinländarna planterar fröet nu. Det passar deras budskap om de kan visa siffror.
Sannfinländarna har en tydlig kampanj i det här kommunalvalet, som också riktas mot svenska Österbotten, säger Strandberg.
– De försöker få ner sin nationella agenda till en kommunal kontext.
Strandberg säger att undersökningen gör att de redan invandringskritiska får vatten på sin kvarn, men att den knappast påverkar mittenväljarna.
– Det är svårt att vinna över nya väljare med det här. Det är klart att det finns vissa väljare som är i mitten, men det är viktigt att komma ihåg att Sannfinländarna inte lockar liberala väljare. Med utredningen mobiliserar de dem som redan lutar mot ett invandringskritiskt håll.