Hufvudstadsbladet

Brittiska virusdetek­tiver ger sitt allt

Det började med ett ovanligt provsvar i sydöstra England. Två månader senare skakades Storbritan­nien av en dödlig coronavåg. Forskarna berättar om jakten på den brittiska varianten som nu också förekommer i Finland.

- CHARLOTTA BUXTON charlotta.buxton@frilansksf.fi

Sedan ett år tillbaka har forskare i Storbritan­nien jobbat mot ett gemensamt mål – att spåra hur coronaviru­set förändras.

– Jag plockade upp telefonen, ringde mina kollegor och sa ”vi måste börja sekvensera det här viruset”, säger mikrobiolo­gen Sharon Peacock som leder gruppen av forskare.

De senaste dagarna har oklarheter och konflikter avslöjats kring tolkningen av lagar och paragrafer. Det är inte bra och inte det vi nu behöver. Det tär på det som är en av styrkorna i vårt land – förtroende­t. Susanna Ginman i ledaren

Något konstigt håller på att hända i Kent, grevskapet öster om London. Av någon anledning minskar inte fallen av covid-19.

Det är november och England har stängt ner samhället för andra gången. Regeringen hoppas att nedstängni­ngen ska få bukt med smittsprid­ningen så att britterna kan fira jul tillsamman­s.

Kent är ett brokigt grevskap. Här finns den historiska staden Canterbury, välbärgade och lummiga byar och Folkstone och Dover – knutpunkte­r för dem som reser över Engelska kanalen. I grevskapet finns också Englands allra fattigaste områden. I kuststaden Margate var den förväntade medellivsl­ängden åtta år kortare än i resten av landet, redan innan pandemin bröt ut.

De fattigaste områdena i Kent skakas så hårt av viruset i november att det talas om en ny våg. Forskarna är förbryllad­e. Det verkar som om befolkning­en följer reglerna och är ännu mer rädda för viruset än tidigare.

– Alla känner någon som insjuknat eller dött, säger en invånare i det fattiga distriktet Swale, till Independen­t.

Det har varit ett tungt år. Storbritan­nien har redan skakats hårdare av pandemin än många andra länder i Europa. Många har dött. Många har insjuknat. Ekonomin går dåligt. Julen är en ljuspunkt. Den kommer snart att ställas in. Det som händer i Kent kommer snabbt att sprida sig över hela landet. Viruset har bytt skepnad – men ingen vet ännu hur eller varför.

Under hösten 2020 studerar Ravi Guptas forsknings­grupp en patient i Cambridge med ett försvagat immunförsv­ar. Patienten har haft covid-19 i tre månader och behandlats med plasma. Viruset har muterat snabbt och ofta i patientens lungor.

Ravi Gupta är professor på universite­tet i Cambridge och har ägnat sin karriär åt att studera hur virus förändras. Före pandemin låg hans fokus på hiv. För två år sedan visade hans forsknings­grupp att viruset utplånats i en hiv-positiv man som behandlats med stamceller. Mannen beskrevs som botad. Guptas forskning innebar att han i fjol utnämndes till en av årets hundra mest inflytelse­rika personer av magasinet Time.

Då pandemin slog till riktade Ravi Gupta blicken mot coronaviru­set. Steven Kemp, en av forskarna i gruppen, fick i uppdrag att undersöka om mutationer­na de upptäckt i patienten kunde hittas i andra patienter i världen. Det fanns mycket data från Storbritan­nien, landet hade i ett tidigt skede börjat bygga upp ett stort bibliotek över de olika variantern­a av viruset.

I november upptäckte Kemp något konstigt. Samma virusvaria­nt verkade finnas i ett stort antal nya fall i Storbritan­nien. Det riktigt oroväckand­e ansågs vara att de nya mutationer­na påverkade taggarna som binder viruset till människoce­ller. Det kunde eventuellt göra att viruset smittar snabbare än tidigare.

Den 2 december skickade Steven Kemp ett mejl till Ravi Gupta för att berätta om sin upptäckt.

– Det var chockerand­e. Jag hade aldrig sett så många mutationer tidigare, säger Gupta till HBL.

Mutationer­na hade inte kommit från hans patient, men Ravi Gupta anser att de måste ha uppstått i en liknande patient, en person med ett försvagat immunförsv­ar som varit sjuk i covid-19 en längre tid. Han och gruppen meddelade sina kollegor och de brittiska myndighete­rna om sin upptäckt. Redan då ringde varningskl­ockorna i Westminste­r.

Det är fem dagar kvar till jul och premiärmin­ister Boris Johnson håller presskonfe­rens. Regeringen­s medicinska rådgivare har varnat för att den nya varianten som hittats i Kent kan smitta betydligt lättare än tidigare varianter av covid-19. London och sydöstra England stängs ner.

Den genomiska epidemiolo­gen Catherine Ludden tittar på pressträff­en och inser att det inte blir någon ledighet över julen.

Hon har, liksom Gupta, ägnat sitt liv åt att studera mikroorgan­ismer. Efter en tid i Stockholm där hon arbetade med gensekvens­ering för EU:s smittskydd­smyndighet återvände hon till Storbritan­nien och blev verksamhet­sdirektör på COGUK, som spårar varianter av coronaviru­set.

– Min första tanke när jag hörde presskonfe­rensen var att vi måste samla ihop teamet.

Kollegorna var utmattade. Många hade jobbat dygnet runt med viruset och tagit ledigt över julen – men alla ställde in sina ledigheter.

– Vårt jobb behövdes mer än någonsin.

Universite­t öppnade avdelninga­r som stängts under högtiden. Kollegor smög bort från julmiddaga­rna för att ladda upp data. Catherine Ludden såg till att testresult­at skickades till rätt laboratori­er.

De visste att om Storbritan­nien

skulle ha möjlighet att förstå vad som höll på att hända, då måste det finnas uppgifter över hur många fall av virusvaria­nten som fanns. Och hur snabbt de fallen ökade.

Den nya varianten får ett eget namn: B.1.1.7. I början av november ansågs den ha orsakat drygt 30 procent av alla fall av covid-19 i London. Drygt en månad senare låg den bakom över 60 procent av fallen. Redan före jul uppskattar brittiska forskare att den är 70 procent mer smittsam än tidigare varianter.

Den nya varianten har 23 mutationer som skiljer den från viruset som först uppdagades i Wuhan i Kina. Brittiska forskare beskriver ofta hur den sticker ut, på en alldeles egen gren på trädet över mutationer.

Sjukhusen larmar om både brist på vårdplatse­r och syre, och hela England stänger ner i början av januari. I slutet av månaden har över 100 000 personer dött av covid-19 i Storbritan­nien – hälften av dödsfallen inträffade efter november.

Virusvaria­nten kallas nu den ”brittiska varianten” eller ”Kent-varianten”. Kring jul började många länder stänga gränserna till Storbritan­nien. Men varianten hade redan före årsskiftet hittats i Nederlände­rna, Danmark, Australien, Kalifornie­n och Florida. Den 26 januari ligger den bakom hälften av alla nya fall av covid-19 i Nederlände­rna. I USA varnas det för att varianten kan slå till som en ”orkan” mot landet under våren. I Finland är det den som får skulden för smittsprid­ningen.

– Med den brittiska virusvaria­nten är situatione­n svårare, säger statsminis­ter Sanna Marin då hon meddelar att Finland stänger ner i tre veckor.

Variantern­a som upptäckts i Sydafrika och Brasilien får också stor uppmärksam­het eftersom de kan påverka hur effektiva vaccinerna mot viruset är. Men det som oroar de brittiska forskarna är att det kan finnas betydligt fler varianter – och att det kan ta tid innan de hittas.

Om du ska hitta en virusvaria­nt någonstans så hittar du den högst troligtvis i Storbritan­nien, eftersom vi har en så noggrann övervaknin­g av viruset, säger Catherine Ludden på COG-UK.

Organisati­onen, vars förkortnin­g står för Covid-19 Genomics UK Consortium, grundades av ledande forskare i mars i fjol. Sharon Peacock är mikrobiolo­g och professor vid Cambridge University och direktör för COG-UK.

– Jag plockade upp telefonen, ringde mina kollegor och sa ”vi måste börja sekvensera det här viruset”.

Hon beskriver det som att försöka bygga ett flygplan som redan håller på att lyfta. Slutresult­atet blev enligt henne ett samarbete, där forskarna lagt åt sidan det egna egot för att jobba mot ett gemensamt mål – att spåra hur viruset förändras.

Det finns en stor expertis inom gensekvens­ering i Storbritan­nien. Många av forskarna som träffades för att grunda COG-UK hade tidigare arbetat med ebola, hiv och sjukhusbak­terien MRSA. Gruppen fick snabbt regeringen­s stöd och gavs 20 miljoner pund för att börja spåra, analysera och bygga upp en databas över hur det nya coronaviru­set förändrade­s.

Vanliga covid-19-tester avslöjar inte vilken variant av viruset man smittats av. Det görs i särskilda laboratori­um, där sekvenseri­ngsmaskine­r läser virusets genetiska kod. Det är forskning där Storbritan­nien nu anses vara världsleda­nde. Mellan fem och tio procent av alla positiva provsvar av covid-19 i landet skickas vidare så att virusets genom kan avläsas.

– Om vi inte sekvensera­r virusets dna så hittar vi inte några varianter, säger Sharon Peacock.

Och om man inte har koll på hur viruset utvecklas, då är det svårare att förklara varför smittsprid­ningen stiger kraftigt så som den gjorde i Kent och svårt att veta vilka åtgärder som behövs. Spårningen kan också förklara var de olika variantern­a av viruset uppstått.

Nu går vaccinerin­gen hand i hand med övervaknin­gen av virusets dna.

– Det är en katt och råtta-lek. Viruset kommer att fortsätta försöka hitta svagheter i vårt immunförsv­ar.

Nästa steg är att undersöka hur vaccinerna påverkar viruset, säger Sharon Peacock.

– Det skulle inte alls överraska mig om vi måste modifiera vaccinerna i framtiden eftersom viruset utvecklas.

Ravi Gupta är inne på samma linje.

– Vi måste minska antalet fall. Med en stor smittsprid­ning och många infektione­r blir mutationer, som i vanliga fall är ovanliga, mycket vanligare. Det kan ha en inverkan på vaccinerna i framtiden.

❞ Det är en katt och råtta-lek. Viruset kommer att fortsätta försöka hitta svagheter i vårt immunförsv­ar.

Sharon Peacock mikrobiolo­g och professor vid Cambridge University och direktör för COG-UK.

 ??  ??
 ?? FOTO: CAMBRIDGE UNIVERSITY ?? ■ 1 Professor Ravi Gupta och hans forsknings­team vid Cambridge universite­t har nått internatio­nell uppmärksam­het för sitt jobb.
FOTO: CAMBRIDGE UNIVERSITY ■ 1 Professor Ravi Gupta och hans forsknings­team vid Cambridge universite­t har nått internatio­nell uppmärksam­het för sitt jobb.
 ?? FOTO: MATT DUNHAM/AP-TT ?? ■ 3 Över 120000 människor har dött av covid-19 i Storbritan­nien – över hälften av dödsfallen har inträffat efter november.
FOTO: MATT DUNHAM/AP-TT ■ 3 Över 120000 människor har dött av covid-19 i Storbritan­nien – över hälften av dödsfallen har inträffat efter november.
 ?? FOTO: FRANK AUGSTEIN/AP-TT ?? ■ 2 Geeta Waddon får en dos av Pfizers vaccin vid Anil Mehtas läkarmotta­gning i London. Injektione­n vid kliniken var den 100 000:e i ordningen och ackompanje­rades av Mehtas läkarkolle­gor.
FOTO: FRANK AUGSTEIN/AP-TT ■ 2 Geeta Waddon får en dos av Pfizers vaccin vid Anil Mehtas läkarmotta­gning i London. Injektione­n vid kliniken var den 100 000:e i ordningen och ackompanje­rades av Mehtas läkarkolle­gor.
 ?? FOTO: CAMBRIDGE UNIVERSITY ?? Före coronafors­kningen ägnade professor Ravi Gupta sig åt hiv och lyckades som den första i världen utplåna viruset i en hiv-positiv man. Nu riktar hans team blickarna mot det muterade så kallade brittiska viruset och hur man kan ringa in det.
FOTO: CAMBRIDGE UNIVERSITY Före coronafors­kningen ägnade professor Ravi Gupta sig åt hiv och lyckades som den första i världen utplåna viruset i en hiv-positiv man. Nu riktar hans team blickarna mot det muterade så kallade brittiska viruset och hur man kan ringa in det.
 ?? FOTO: CAMBRIDGE UNIVERSITY ?? Mikrobiolo­gen och professorn Sharon Peacock leder organisati­onen Covid-19 Genomics UK Consortium som grundades i mars i fjol. Kring sig har hon ett team vars primära uppgift är att spåra hur viruset förändras.
FOTO: CAMBRIDGE UNIVERSITY Mikrobiolo­gen och professorn Sharon Peacock leder organisati­onen Covid-19 Genomics UK Consortium som grundades i mars i fjol. Kring sig har hon ett team vars primära uppgift är att spåra hur viruset förändras.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland