Många frågetecken kring planerna på utegångsförbud
Enligt Teuvo Pohjolainen, professor emeritus i offentlig rätt, kan ett eventuellt utegångsförbud sänka tröskeln för att kringgå grundlagsstadgade rättigheter i framtiden.
Statsminister Sanna Marin (SDP) bekräftade på måndagen att det kan bli aktuellt med utegångsförbud om coronasituationen förvärras ytterligare, trots de restriktioner som införs nästa vecka.
Statsrådets kansli förbereder enligt uppgift nya lagändringar, men än så länge är det oklart när och hur ett utegångsförbud skulle genomdrivas i praktiken.
”Som det nu är saknas det grund för att ta till så kraftiga åtgärder för att inskränka rörelsefriheten”, skriver direktör Pasi Pohjola på Social- och hälsovårdsministeriet i ett mejl.
Hemlighetsfull beredning
Vid Statsrådets kansli vill varken statssekreterare Henrik Haapajärvi eller specialrådgivare Matti Niemi vid statsministerns stab kommentera de planer som är i görningen. Statsminister Marin gav ändå en fingervisning om vilka planer som finns på måndagens presskonferens.
– En möjlighet är att begränsa rörelsefriheten enligt samma modell som i våras. En annan möjlighet är att införa begränsningar i enskilda kommuner så att myndigheterna endast tillåter besök till mataffären, apoteket, hälsocentralen eller för att uträtta motsvarande nödvändiga ärenden, sade Marin.
Marin kan alltså tänka sig att begränsa rörelsefriheten i enskilda regioner för att hindra att smittan sprider sig till alla delar av landet. Ett eventuellt utegångsförbud skulle högst troligen förutsätta att regeringen förlitar sig på nivå 3 i regeringens hybridstrategi i bekämpningen av coronaepidemin.
”Vi vet ännu inte hur de nya restriktionerna kommer att påverka smittläget. Ett utegångsförbud kan införas om situationen kräver det”, skriver Pasi Pohjola på Social- och hälsovårdsministeriet.
Ett utegångsförbud skulle inskränka den grundlagsstadgade rätten till fri rörlighet. Enligt grundlagen får denna rätt hävas endast av vägande skäl. Teuvo Pohjolainen Professor emeritus i offentlig rätt, Östra Finlands universitet
Inga nationella schabloner
Teuvo Pohjolainen, professor emeritus i offentlig rätt, ser planerna på ett utegångsförbud som problematiska.
– Ett utegångsförbud skulle inskränka den grundlagsstadgade rätten till fri rörlighet. Enligt grundlagen får denna rätt hävas endast av vägande skäl, säger Pohjolainen.
Trots det anser han att en förvärrad coronapandemi mycket väl kan utgöra ett sådant skäl. Han efterlyser skräddarsydda lösningar i stället för nationella schabloner.
– Finland är glest bebott. Som jag ser det finns det inget som talar för att man borde införa utegångsförbud i hela landet om smittläget förvärras. Ett behov av tuffare restriktioner finns främst i huvudstadsregionen där befolkningstätheten är på en annan nivå än i de övriga delarna av landet, säger Pohjolainen.
Varken Statsrådets kansli eller regeringen har än så länge avslöjat hur ett eventuellt utegångsförbud ska övervakas eller vilka de rättsliga påföljderna blir om man bryter mot förbudet.
– Hur ska polisen kunna avgöra om du är på väg till apoteket eller mataffären när du är ute och går? Det är ju helt omöjligt att övervaka en sådan sak. Och hur gör vi med dem som måsta rasta sina hundar, frågar Pohjolainen retoriskt.
Storebror ser dig
I till exempel Frankrike har myndigheterna använt sig av elektronisk övervakning för att garantera att medborgarna inte bryter mot bestämmelserna i utegångsförbudet. Om man bryter mot reglerna riskerar man böter på 135 euro. Pohjolainen anser att ett motsvarande upplägg inte är realistiskt i Finland.
– Tröskeln för ett dylikt system är väldigt hög. Jag är tveksam till sådana lösningar som bygger på tanken att storebror ser dig. Det vore en kränkning av de grundläggande rättigheterna.
Vilka risker ser du på lång sikt med ett utegångsförbud? – Jag befarar att tröskeln för motsvarande åtgärder sänks och att det blir lättare att förbigå grundläggande mänskliga rättigheter med argumentet ”vi har ju gjort det tidigare”. Det här förfarandet kan öppna Pandoras ask, säger Teuvo Pohjolainen.