Glöm inte de som utgör framtiden

CORONAKRISEN Det är nu ett år sedan coronakrisen lamslog världen. Samhällen stängdes ner, folk rekommenderades att stanna hemma och arbetsgivare samt arbetstagare fick lov att stänga sin verksamhet i hopp om att detta nya okända virus skulle försvinna till sommaren. Sommaren kom, restriktioner upphävdes, de totala fallen sjönk drastiskt och optimism präglade befolkningen. Man var till och med så optimistisk att man förutspådde att Finland möjligtvis inte skulle drabbas av en andra våg. Dessutom hade man konstaterat att virusets dödlighet är låg samt att viruset inte är farligt för majoriteten av befolkningen.

Hösten kom, smittan spred sig återigen och Finland tog ikraft hybridmodellen. Andra vågen slog till. Bibliotek, universitet, gym och andra verksamheter stängdes återigen och optimismen ersattes av dystopi. Staten betalar ut arbetslöshetsersättning och karantänpengar som aldrig förr och företag kämpar för att hållas på ytan.

Studenten firas på distans, bänkskuddardagen inhiberad, studerandes evenemang är avbrutna och denna pandemi kommer att pina oss fram till sommaren 2021 skrivs det. Samtidigt rapporteras det om nya virusmutationer och rädslan att de nya vaccinen inte kommer ha önskvärd effekt är ständig.

Vad händer sedan då vi äntligen slipper denna misär? Hur skall vi gå till väga? Vi ska inte glömma att det finns en tid även efter denna pandemi och då krävs det att beslutsfattarna verkligen tar itu med den skada som förorsakats av pandemin och begränsningarna. Ungdomar, unga vuxna, studerande och abiturienter som missat sina viktigaste stunder för formandet av det resterande livet ska tas i hänsyn och den psykiska hälsan, speciellt bland ungdomar, måste lyftas fram.

Vi vet ännu inte vilka konsekvenserna för ungdomarna kommer vara efter denna pandemi, men de sociala effekterna kan vara väldigt allvarliga ifall vi inte redan nu fattar konkreta beslut om hur vi skall utveckla de hälsofrämjande tjänsterna för ungdomar och unga vuxna. Att återgå till skolan för gymnasieelever, att komma in tillbaka till den normala rutinen, att än en gång få lära sig känna andra personer och bilda sociala kontakter som är kritiska även i arbetslivet, kräver en god och seriös handledning av de som fattar besluten.

De generationer som på grund av pandemin gått miste om den tid då deras identitet och sociala kretsar borde utvecklas som mest, mår enligt studier sämre än någonsin. För att vända på denna trend, krävs det stöd och förståelse från de berördas föräldrar, skolor, universitet, och inte minst beslutsfattarna.

Just nu skrivs det mycket om de äldre generationerna samt om hur vi ska skydda dem och visst är det viktigt att vi fortsätter att göra det! Dock skall vi inte glömma att det finns den del av befolkningen som ska utgöra framtiden för detta land och denna välfärdsstat. Det är viktigare än någonsin att ungdomar och unga vuxna kommer på rätt spår igen efter denna långvariga pandemi.

Det är viktigare än någonsin att ungdomar och unga vuxna kommer på rätt spår igen efter denna långvariga pandemi