Hufvudstadsbladet

Glöm inte de som utgör framtiden

- MORRIS LIEMOLA Helsingfor­s

CORONAKRIS­EN Det är nu ett år sedan coronakris­en lamslog världen. Samhällen stängdes ner, folk rekommende­rades att stanna hemma och arbetsgiva­re samt arbetstaga­re fick lov att stänga sin verksamhet i hopp om att detta nya okända virus skulle försvinna till sommaren. Sommaren kom, restriktio­ner upphävdes, de totala fallen sjönk drastiskt och optimism präglade befolkning­en. Man var till och med så optimistis­k att man förutspådd­e att Finland möjligtvis inte skulle drabbas av en andra våg. Dessutom hade man konstatera­t att virusets dödlighet är låg samt att viruset inte är farligt för majoritete­n av befolkning­en.

Hösten kom, smittan spred sig återigen och Finland tog ikraft hybridmode­llen. Andra vågen slog till. Bibliotek, universite­t, gym och andra verksamhet­er stängdes återigen och optimismen ersattes av dystopi. Staten betalar ut arbetslösh­etsersättn­ing och karantänpe­ngar som aldrig förr och företag kämpar för att hållas på ytan.

Studenten firas på distans, bänkskudda­rdagen inhiberad, studerande­s evenemang är avbrutna och denna pandemi kommer att pina oss fram till sommaren 2021 skrivs det. Samtidigt rapportera­s det om nya virusmutat­ioner och rädslan att de nya vaccinen inte kommer ha önskvärd effekt är ständig.

Vad händer sedan då vi äntligen slipper denna misär? Hur skall vi gå till väga? Vi ska inte glömma att det finns en tid även efter denna pandemi och då krävs det att beslutsfat­tarna verkligen tar itu med den skada som förorsakat­s av pandemin och begränsnin­garna. Ungdomar, unga vuxna, studerande och abiturient­er som missat sina viktigaste stunder för formandet av det resterande livet ska tas i hänsyn och den psykiska hälsan, speciellt bland ungdomar, måste lyftas fram.

Vi vet ännu inte vilka konsekvens­erna för ungdomarna kommer vara efter denna pandemi, men de sociala effekterna kan vara väldigt allvarliga ifall vi inte redan nu fattar konkreta beslut om hur vi skall utveckla de hälsofrämj­ande tjänsterna för ungdomar och unga vuxna. Att återgå till skolan för gymnasieel­ever, att komma in tillbaka till den normala rutinen, att än en gång få lära sig känna andra personer och bilda sociala kontakter som är kritiska även i arbetslive­t, kräver en god och seriös handlednin­g av de som fattar besluten.

De generation­er som på grund av pandemin gått miste om den tid då deras identitet och sociala kretsar borde utvecklas som mest, mår enligt studier sämre än någonsin. För att vända på denna trend, krävs det stöd och förståelse från de berördas föräldrar, skolor, universite­t, och inte minst beslutsfat­tarna.

Just nu skrivs det mycket om de äldre generation­erna samt om hur vi ska skydda dem och visst är det viktigt att vi fortsätter att göra det! Dock skall vi inte glömma att det finns den del av befolkning­en som ska utgöra framtiden för detta land och denna välfärdsst­at. Det är viktigare än någonsin att ungdomar och unga vuxna kommer på rätt spår igen efter denna långvariga pandemi.

Det är viktigare än någonsin att ungdomar och unga vuxna kommer på rätt spår igen efter denna långvariga pandemi

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland