Här släcker han branden – i virtuell miljö kan man öva tryggt
Åbo yrkeshögskola inviger ett nytt center för virtuell verklighet och artificiell intelligens. Här kan företag få hjälp att utveckla, utvärdera och använda den nya tekniken.
Med VR-glasögon på huvudet och handkontroller i händerna svänger lektor Taisto Suominen runt i rummet. På en skärm kan jag se i vilket scenario han befinner sig: en brand i en källare, där det gäller för honom att agera rätt.
– Nu plockar jag fel släckningsredskap från väggen och du ser hur spelet genast signalerar det. Och nu, då jag öppnar dörren till rummet där det brinner, måste jag gå ner på huk för att undvika röken, förklarar den knäböjande Suominen medan han släcker branden med en virtuell koldioxidsläckare.
Det här är ett av de nyttospel som skapats vid Åbo Yrkeshögskolas enhet för teknik och företagande. I över tio år har spelutvecklingen haft ett eget laboratorium – Turku Game Lab.
Virtuell kommandobrygga
I går invigdes FIT Turku, som är ett forskningscenter som helt fokuserar på virtuell verklighet, förstärkt verklighet och artificiell intelligens.
I FIT Turku vill man, tillsammans med företagsvärlden, forska i och utveckla applikationer som använder den nya teknologin.
– Säkerhetsutbildning och utbildning i hur man styr dyra maskiner såsom kranar är bra exempel på när man har stor nytta av virtuell verklighet. Platser som är svåra att nå är ett annat exempel. Det kan handla om rymden, eller om utbildning i hur man servar turbinerna uppe i ett vindkraftverk. Vi har redan utvecklat en virtuell kommandobrygga för fartyg i samarbete med sjöfartsutbildningen Aboa Mare. Ett litet problem där är att kaptenerna inte har något att luta sig mot på en virtuell kommandobrygga, skrattar Suominen.
FIT Turku har ett skilt rum för demonstrationer och utbildning där man kan öva med redan existerande program.
Företag som funderar på om de kunde ha användning för VR-teknologin, och eventuellt ta fram en egen applikation, kan ta kontakt med centret, säger Suominen.
– Vi diskuterar idén och ser om den är värd att genomföra. Sedan kan samarbetet se ut på olika sätt. Gärna gör vi större projekt som pågår en längre tid med flera partner, och där våra ingenjörer är med. Men det kan också handla om mindre arbeten som görs av våra studerande. Då blir produkten mer av en prototyp som pekar på hur en färdig produkt kunde se ut.
Centret sysslar också med artificiell intelligens, AI. Projektchefen
David Oliva berättar om ett spel som man utvecklat där barn ska lära sig utrymningsvägarna i en byggnad genom att med sina mobiltelefoner fotografera rätt skyltar i korridorerna.
–Vi kunde inte använda den teknik vi vanligen använder, för de olika skyltarna i korridorerna ser så lika ut. Men med programmering, och genom att sedan träna maskinens neuronnät, kan den lära sig att känna igen rätt skyltar på bilderna.
I ett annat projekt har man utvecklat ett sätt att analysera videoklipp för att ljudet och bilden bättre ska kunna kopplas till varandra. Om en bil kör åt ett håll i klippet kan ljudet automatiskt anpassas till det för att skapa en ”3D-effekt”.
– Ljud är mycket mera komplext än bilder, säger Oliva. Om två män pratar i ett klipp är det svårt att automatiskt skilja deras röster åt. Vi har utvecklat algoritmer för det, och genom att hela tiden berätta för maskinen när den gjort rätt så lär den sig och blir bättre.
David Oliva säger att ljudanalysen i förlängningen till exempel kunde användas för att automatiskt ringa efter ambulans om en äldre person ramlar i hemmet. Man har redan fått ett patent i USA och har nu lämnat in ytterligare en ansökan.
Säkerhetsutbildning och utbildning i hur man styr dyra maskiner såsom kranar är bra exempel på när man har stor nytta av virtuell verklighet. Platser som är svåra att nå är ett annat exempel.