Orosmoln inför tremilen – ”Blir brutalt”
Konstsnö, natursnö och salt om varandra. En av de tyngsta banprofilerna på många år. Damernas tremil kan bli en nagelbitare. – Det blir brutalt, säger Johanna Matintalo.
Johanna Matintalo skiner upp igen när hon får prata om torsdagens stafettmedalj. En bragdmedalj under de här förutsättningarna.
– Det börjar kännas mer konkret vad vi har uppnått. I synnerhet för mig var det viktigt. Jag har råkat ut för alla sorters otur i VM. Jag kraschade i sprinten. I skiathlon hade jag inte så bra skidor. Samtidigt har det känts som att jag inte är i dålig form. Det var skönt att få ett bra resultat med laget efter alla motgångar, säger Matintalo till HBL.
Matintalo, 24, tog alltså sin första VM-medalj någonsin. Det var också första gången hon skidade stafett i ett stort mästerskap.
– Jag och Jasmi var båda nya inför det stora okända. Ingen av oss hade skidat stafett i ett stort mästerskap. Jag hade skidat stafett i världscupen, men aldrig skidat andra sträckan. Det var tufft. Jag tycker det höjer prestationens värde ännu mera, säger Matintalo.
Matintalo och Jasmi Joensuu skötte sin bit bra. Meriterade Riitta-Liisa Roponen och Krista Pärmäkoski fixade sedan medalj.
– Våra erfarna skidåkare körde förstås otroligt bra. Det grämer mig lite att jag tappade lite mot slutet av min sträcka, men fem sekunder var ändå så lite att Ritu kunde ta igen det, och skönt att det vände sig till vår fördel till slut.
Matintalo, Vilma Nissinen, Krista Pärmäkoski och Laura Mononen är Finlands kvartett på avslutningssträckan 30 km klassiskt. Vädret slog helt om under fredagen då det kom snöslask under herrarnas stafett. Det är ett fullständigt mysterium hur föret blir under lördagen.
– Konstsnö, natursnö och salt om varannat. Det är allt annat än normala förhållanden. Jag har säkert aldrig varit med om sådana förhållanden som det kommer att bli, säger Matintalo, som vill tona ned vallningsmissen i skiathlon.
– Jag har ändå för det mesta haft bra skidor. I sprinten, både i prologen och i heaten, och i stafetten hade jag bra skidor.
I skrivande stund var det ännu oklart om det är tillåtet med skidbyte under 30 km. Det bestämdes under lagledarnas möte senare under kvällen.
Inför VM såg Matintalo 30 km som hennes huvudsträcka. Men hon kunde ha lyckats hur bra som helst i sprinten om hon inte kraschat i den sista utförsbacken. Stafettbronset var ändå en lättnad.
– Jag har ingen press mera. Jag är definitivt ute efter karriärens bästa VM-placering, säger Matintalo.
Hennes bästa VM-placering individuellt hittills är 17:e plats i 10 km klassiskt i Seefeld 2019. I OS i Pyeongchang var hon 18:e bäst i 30 km klassiskt.
– Det senaste dygnets fysiska och mentala omvälvning var förstås inte den bästa tänkbara förberedelsen. Jag känner mig inte så fräsch efter att knappt ha sovit förra natten. Men om man en gång tar medalj så får man ju vara glad, säger Matintalo med ett skratt.
Det är inte långsökt att tänka sig att Norges Therese Johaug försöker rycka i ett tidigt skede. Hennes värsta konkurrenter från Sverige försöker åtminstone följa.
– Fartfördelningen är förstås viktigt under 30 km, men det är viktigt att hitta en bra grupp från början, det går inte att lämna sig för långt bakom. Det är nog svårt att förbättra sin placering hemskt mycket senare under loppet ifall det inte är någon som helt kroknar, säger Matintalo.
– Den absoluta täten går nog ännu lite för hårt för mig.
Banan är lite över sex kilometer lång. Det är en, tung, lång uppförsbacke under varje varv. Den så kalllade Burgstallklättringen kommer att skilja agnarna från vetet så att säga.
– Det blir ganska brutalt, säger Matintalo.