Statistiken visar inte hur smittan kommer in i hemmen

Smittskyddsläkare säger att statistiken om smittfallen från skolorna är mer tillförlitlig än den från restauranger, eftersom man i skolorna med säkerhet vet vem som vistas i samma lokaler.

Enligt statistik från Institutet för hälsa och välfärd från den artonde februari smittas finländarna främst hemma och på sina arbetsplatser. Statistiken visar däremot inte några alarmerande siffror gällande till exempel restauranger och fritidsverksamhet.

Trots detta rekommenderar myndigheterna att restauranger och gym tillfälligt ska hållas stängda.

Asko Järvinen, överläkare i infektionssjukdomar inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, säger att det är svårt att utläsa vad statistiken egentligen säger om var smittan sprids.

När man statistikför smittspårningen registrerar man uppgifter om var olika personer blivit smittade. Därför blir de platser som är enkla att identifiera – som hemmen – mest vägande i statistiken, förklarar Järvinen.

– Men det berättar ju inte hur smittan har kommit in i familjen. Sådan statistik har vi inte, säger han.

Järvinen jämför situationen med andelen smittfall i skolor och daghem. Den är enligt honom mer tillförlitlig eftersom man med säkerhet vet vem som vistas i samma lokaler. Samma sak gäller inte till exempel restauranger och nattklubbar.

– Vi måste också komma ihåg att vi endast vet om en del av alla tillfällen när folk har smittats. Ofta vet människor inte var de har smittats och det framkommer inte i smittspårningen, säger Järvinen.

Bittra mediciner

I Vasa har man i relativt färskt minne hur effektivt smittan faktiskt kan spridas på nattklubbar och restauranger. Heikki Kaukoranta, smittskyddsläkare och ledande överläkare vid Vasa stad, påminner om de två veckor i höstas då 500 nya fall i Vasa sjukvårdsdistrikt kunde kopplas till några nattklubbar och pubar.

– Det är alltså inte värdelöst att stänga restauranger om man vill göra allt man borde göra för att – jag ska inte säga behålla kontrollen – få tillbaka kontrollen, säger Kaukoranta.

Institutet för hälsa och välfärd har rapporterat om över 750 nya fall av coronaviruset både på onsdagen och torsdagen. Enligt Kaukoranta har tåget för att vidta preventiva åtgärder för att stoppa smittspridningen redan gått.

– I det här skedet finns det bara bittra mediciner att ta. Nu handlar det om hur man ska behandla den nuvarande ganska dystra och oroväckande situationen, säger Kaukoranta.

Även om Institutet för hälsa och välfärds statistik har visat att smittspridningen framför allt sker i hemmen säger Kaukoranta, precis som Järvinen, att man måste fråga sig varifrån den ursprungliga infektionen har kommit.

– Liksom alla infektionssjukdomar smittar inte coronaviruset om man inte har kontakt. Därför är det 100 procent logiskt att regeringen försöker minska på de sociala kontakterna, säger han.

Smittspårningens utmaningar

Järvinen säger att smittspårningen tillsammans med vissa restriktioner och befolkningens vilja att följa dem är de effektivaste medlen för att förhindra smittspridningen.

Enligt Järvinen kan cirka 50 procent av alla smittfall just nu spåras i huvudstadsregionen. Om man också räknar de misstänkta fallen kommer man upp till 70 procent.

Den största utmaningen för smittspårningen är enligt Järvinen att smittfallen ökar i snabbare takt än vad man hinner få ny personal. Han anser att smittspårningen också delvis kunde göras effektivare.

– I och med att smittfallen ökar bidrar det till att smittspårningen börjar släpa efter. Därför kan man inte riktigt säga vilken statistik som är pålitlig i dagens läge, säger Järvinen.

Mest smitta bland 20–30 år gamla

Flest smittfall i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt har förekommit i åldersgruppen 20-30 år, enligt Järvinen.

– Det som är alarmerande är att smittfallen bland personer över 50, 60 och till och med 70 år har ökat lite. Det innebär att sjukvårdens kapacitet måste öka inom de närmaste veckorna.

Både Järvinen och Kaukoranta säger att det nu krävs en period på cirka två månader då vi alla tar oss i kragen och följer rekommendationerna.

– Yngre har tröttnat på restriktionerna i större utsträckning eftersom viruset inte känns lika farligt för dem. Ett år med begränsningar tycks ha varit tillräckligt. Åtminstone för en del, och det går inte att vara arg på dem för det, säger Järvinen.

SPT har inte nått Institutet för hälsa och välfärd för en kommentar eller uppdaterad statistik.