Jämställdhetsarbetet behövs mer än någonsin i en orolig omvärld

JÄMSTÄLLDHET I mars uppmärksammas både kvinnodagen i dag och dagen för jämställdhet (19.3). Dagarna markerar de framsteg vi uppnått inom jämställdhet både nationellt och internationellt. De är samtidigt en viktig påminnelse om att vi inte är i mål än, och att inga framsteg kan tas för givna eller är självklart bestående. I en tid präglad av covid-19 och en orolig omvärld behövs jämställdhetsarbetet kanske mer än någonsin.

Regeringens tydliga målsättning är att göra Finland till ett ledande land när det gäller jämställdhet, och regeringsprogrammet innehåller ett rekordantal åtgärder för att stärka jämställdheten i vårt land.

Även om vi på ett allmänt plan kanske aldrig levt så jämställt som vi gör i dag, vet vi också att många långvariga jämställdhetsutmaningar ännu kvarstår i Finland. Bland de största kan nämnas våld mot kvinnor. I europeisk jämförelse förekommer sådant våld oftare i Finland än i de flesta andra länder. Ett annat är att kvinnor i medeltal får 16 procent lägre lön än män, och bär dessutom i regel det större ansvaret för barn samt för hushållsarbete.

Vi ser också att pandemin haft och har en tydlig jämställdhetsdimension. Den kvinnodominerade vårdbranschen står i främsta linjen under krisen – en bransch som varit hårt pressad redan innan pandemin. Statistiken visar att särskilt unga kvinnor drabbats av permitteringar och uppsägningar, på grund av restriktioner som drabbat den kvinnodominerade servicesektorn hårt. Restriktionerna har också haft negativa effekter på de mansdominerade sektorerna inom tillverkning och transportsektorn. Perioderna av distansarbete och distansundervisning har också medfört att mängden hushålls- och omsorgsarbete ökat i många familjer, och vi vet att det fortfarande oftast är kvinnorna som drar det tyngsta lasset. Många länder har dessutom slagit larm om ökat närståendeoch familjevåld under krisen. Också i Finland har polisens utryckningar med anledning av våld i hemmen ökat under perioden.

Den här utvecklingen är oroväckande och visar på hur kriser kan blottlägga underliggande problem som finns i samhället – och den påminner oss också om att framsteg inte alltid är bestående, särskilt inte under en kris. Regeringen har därför förbundit sig till att främja jämställdheten under alla omständigheter. Vi kan inte tillåta att den här krisen för jämställdhetsarbetet bakåt.

De ökande utmaningarna inom jämställdhetsarbetet beror inte enbart på den rådande pandemin. De senaste åren har ett motstånd mot det globala jämställdhetsarbetet och kvinnors rättigheter vuxit fram, något som såväl FN och Europaparlamentet slagit larm om. Det här kan vi se i grundläggande frågor såsom kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter, skydd från våld och trakasserier, samt ekonomisk likaställning.

Problemet med ojämlika strukturer och diskriminering förminskas eller bortförklaras. Främjande av kvinnors rättigheter uppfattas på vissa håll omkullkasta familjevärderingar och hota mäns ställning. Detta motstånd försvårar fortsatta framsteg, och kan rentav leda till en tillbakagång. Det äventyrar de mål vi uppställt, och går emot de mest grundläggande värderingar mänskligheten formulerat, nämligen att vi alla föds likvärdiga, med samma mänskliga rättigheter. Dessa rättigheter är inte förhandlingsbara. Globalt sett finns det i dag ett verkligt och tydligt behov av ledarskap i jämställdhetsfrågor.

Den här utvecklingen är en dyster påminnelse om att historien inte är ett förutbestämt händelseförlopp, där ett framsteg alltid leder till följande, utan det behövs krafttag och aktivt främjande varje dag. Att Finland vill och ska vara ett ledande land när det gäller jämställdhet är därför förpliktigande, såväl på hemmaplan som i internationella forum. Arbetet för att uppnå vårt mål om ett jämställt samhälle måste fortsätta.