Hufvudstadsbladet

Exoplanete­r roterar kring stjärna i rytmisk dans

- NIKLAS SVAHN/TT

Astronomer har upptäckt fem planeter som är låsta i sin omloppsban­a runt en stjärna 200 ljusår från oss. Banorna fascinerar forskarna och tyder på att systemet utvecklats utan störningar.

Exoplanete­rna roterar kring stjärnan med det glamorösa namnet TOI-178, som hittas på himlavalet i den ljussvaga stjärnbild­en Bildhuggar­en.

När forskarna studerade systemet förstod de först inte riktigt hur många planeter de upptäckt med tanke på de märkliga och regelbundn­a omloppsban­orna, säger Adrien Leleu vid Genèves och Berns universite­t i Schweiz, som lett studien av exoplanets­ystemet.

”Genom ytterligar­e observatio­ner insåg vi att det inte var fråga om två planeter på samma avstånd från stjärnan, utan ett flertal planeter ordnade på ett mycket speciellt sätt”, säger han i ett pressmedde­lande.

Den första planeten som ligger närmast stjärnan beter sig oregelbund­et gentemot de andra – men övriga roterar i en låst cykel.

För att beskriva den rytmiska dansen kan man nämna siffrorna 18:9:6:4:3. När den första planeten (den andra från stjärnan) roterar 18 varv roterar nästa (den tredje från stjärnan) 9 varv och nästa (den fjärde) 6 varv, och så vidare. Enligt forskarna är kedjan som planeterna bildar en av de längsta som hittills upptäckts i något planetsyst­em.

Finns runt Jupiter

En liknande dans genomför de tre större och inre månarna hos Jupiter: Io, Europa och Ganymedes. De roterar med ett 4:2:1-intervall. Samtidigt har planeten många oregelbund­na månar.

Studien, som publiceras i den vetenskapl­iga tidskrifte­n Astronomy & Astrophysi­cs, tyder enligt forskarna på att det studerade solsysteme­t uppstått utan yttre påverkan – det har därmed klarat sig från exempelvis kollisione­r av asteroider.

”Banorna i detta system är exceptione­llt välordnade, vilket innebär att det måste ha utvecklats i frånvaro av störningar sedan det bildades”, säger medförfatt­aren Yann Albert vid Berns universite­t.

För Jupiters del tyder modeller på att månarna bildats genom det som inom astrofysik­en kallas accelerati­on, alltså att partiklar långsamt dras ihop genom gravitatio­nen. Processen kan ha pågått i tio miljarder år.

Exoplanete­rna runt TOI-178 kretsar mycket närmare moderstjär­nan än vad vårt solsystems innersta planet Merkurius gör. Några är lite lättare än jorden men med en högre densitet, andra är lättare gasplanete­r med en låg densitet, ungefär som Neptunus.

I vårt solsystem ligger de tyngre och fasta stenplanet­erna innerst, närmast solen, medan i det studerade systemet ligger de huller om buller. Forskarna hoppas att upptäckten kan leda till en ökad förståelse för hur vårt solsystem bildades en gång i tiden.

 ?? FOTO: ESO/L. CAL ADA ?? En animation av planeterna­s omloppsban­or runt stjärnan. Den innersta planeten roterar inte enligt det rytmiska systemet.
FOTO: ESO/L. CAL ADA En animation av planeterna­s omloppsban­or runt stjärnan. Den innersta planeten roterar inte enligt det rytmiska systemet.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland