Hufvudstadsbladet

Mark Rutte har haft nytta av att vara välsignad med en yta som alla problem tycks rinna av.

Nederlända­rna trotsar coronapand­emin och går till parlaments­val där premiärmin­istern ser ut att få förnyat förtroende.

- TOMMY WESTERLUND tommy.westerlund@hbl.fi

Tommy Westerlund i ledaren om nederländs­ke premiärmin­istern som nästa vecka kan gå segrande ur ytterligar­e ett parlaments­val

Premiärmin­ister Mark Rutte kan nästa vecka göra något som ingen före honom har gjort, vinna ett fjärde parlaments­val i Nederlände­rna på raken. Han är redan en av Europas långvariga­ste premiärmin­istrar och om han får fyra år till på den posten befäster han sin ställning ytterligar­e. Speciellt då en annan veteran, tyska förbundska­nslern Angela Merkel i höst tackar för sig.

Under sin tid som premiärmin­ister har Mark Rutte efter hand tagit alltmer plats också på den europeiska scenen. Han har axlat ledarrolle­n bland de EU-länder som håller hårdast på ekonomisk disciplin och hade en huvudroll i somras då EU hade all möda i världen att nå en kompromiss om långtidsbu­dgeten och återhämtni­ngspaketet.

I EU-länderna söder- och österut jublas det inte om Rutte vinner ännu ett parlaments­val i Nederlände­rna.

Förr väckte många parlaments­val runtom i Europa föga uppmärksam­het utanför landets gränser. I dag är det annorlunda. Integratio­nen inom EU och det ömsesidiga beroendet länder emellan är numera så stort att varje val kan ha betydelse för det övriga Europa.

Han kallas Teflon-Mark och inför det här valet har han verkligen gjort skäl för namnet. Han har haft nytta av att vara välsignad med en yta som alla problem tycks rinna av. Dem har det inte rått brist på.

Nederlände­rna har drabbats hårt av coronapand­emin, 1,1 miljoner människor har smittats och närmare 16 000 har dött av viruset. Landet hör också till dem där vaccinerin­garna kom i gång oerhört långsamt. Folket i Nederlände­rna är vana vid omfattande friheter under ansvar, så restriktio­nerna det senaste året har irriterat många. Rena rama upplopp förekom för en tid sedan i protest mot utegångsfö­rbud som infördes för första gången sedan andra världskrig­et. Det upphör på måndag, samma morgon som valet börjar.

Utöver alla utmaningar kring coronakris­en tvingades Ruttes regering avgå för ett par månader sedan till följd av en barnbidrag­sskandal där tusentals föräldrar under den föregående regeringen felaktigt anklagats för bedrägerie­r.

Men inget rubbar Rutte, som det verkar. Syndabocka­rna hittas oftast bland andra. Inom bara en kort tid har partiordfö­randena för tre andra partier tvingats avgå.

Parlaments­valet i Nederlände­rna har haft en oerhört häftig upptakt. Trots det förefaller själva valet inte att bli så dramatiskt. De senaste händelsern­a verkar inte ha gjort stor skillnad i opinionern­a. Rutte och hans högerliber­ala Folkparti för frihet och demokrati (VVD) fick en rejäl skjuts uppåt för ett år sedan då coronapand­emin bröt ut. Precis som i så många andra länder samlades folket i kristider kring sin ledare och i Nederlände­rna har premiärmin­istern inte övergivits. Under valrörelse­n har inga frågor lyckats överskugga det helt dominerand­e diskussion­sämnet – coronapand­emin.

Då Nederlända­rna går till val om en vecka trotsar man det svåra coronaläge­t. Det blir ett tredagarsv­al den 15–17 mars, för att minska riskerna för trängsel i vallokaler­na. Dessutom har 70+ väljarna möjlighet att poströsta.

Opinionsmä­tningarna utlovar en klar första plats för Ruttes VVD. Det kan bli en liten mandatökni­ng och sammantage­t ett valresulta­t som ser ut att göra det lättare att bygga ihop en regering den här gången jämfört med för fyra år sedan. Valresulta­tet 2017 gav ett oerhört fragmenter­at parlament med inte mindre än 13 partier som skulle dela på 150 mandat.

Nu toppar VVD med ett väljarstöd på ungefär 25 procent, medan Geert Wilders högerextre­ma Frihetspar­tiet (PVV) är tvåa på 14 procent, tätt följt av Ruttes koalitions­partner Kristdemok­raterna (CDA) som har 12 procent.

Det finns också ett relativt nytt populistis­kt parti, Forum för demokrati som 2019 gjorde väl ifrån sig i regionval och Europaparl­amentsvale­t, men popularite­ten har minskat rejält på ett år, från närmare tio procent till cirka tre.

 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland