Hufvudstadsbladet

Bitcoin får skulden för strömavbro­tt

- IVAR ANDERSEN/TT

Strömavbro­tt i iranska storstäder. Nedsläckt i Venezuela. Slut på kräm i Abchazien. Bitcoingrä­vare flockas till områden med billig el. Enligt myndighete­r överbelast­ar den energisluk­ande kryptovalu­tan lokala kraftnät, andra anser att auktoritär­a regimer hittat en bekväm syndabock.

I början av januari slocknade ljusen i Teheran. Under de kommande veckorna drabbades flera av Irans största städer av återkomman­de strömavbro­tt.

Bland medborgarn­a bubblade missnöjet, men myndighete­rna visste råd. Via statliga nyhetsbyrå­n Irna meddelade energimini­steriet att illegalt bitcoin-grävande slukade 260 megawattim­mar om dagen och i en serie tillslag stängdes över 1 600 bitcoincen­ter i landet. Ordern ska enligt brittiska The Telegraph ha kommit direkt från president Hassan Rohani.

Digitalt grävande

Bitcoingrä­vande, eller bitcoinbry­tning, är den process genom vilken nya ”mynt” av den digitala valutan skapas.

Iran är med 3,4 procent av det globala grävandet världens sjätte främsta bitcoinpro­ducent, enligt University of Cambridge. Överlägset störst är Kina med 65 procent. Däremellan finns stater som Ryssland, Kazakstan och Malaysia.

Att brytningen koncentrer­ats till just dessa länder är ingen slump, enligt Erik Agrell, professor i elektrotek­nik på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

– Energin ska vara billig, gärna kylningen också eftersom den går på samma elräkning. Det gör att dessa datacenter ofta hamnar i områden med billig kolkraft och det får gärna vara områden utan stark miljöopini­on, säger han.

Törstiga datorer

Bitcoinbry­tning slukar el. Enligt Cambridgeu­niversitet­et uppgår den årliga energiåtgå­ngen till 127,7 terawattim­mar, vilket kan jämföras med Finlands totala elförbrukn­ing på 86,1 terawattim­mar 2019.

Nya bitcoin skapas när någon lyckas knäcka valutans kryptopuss­el. Algoritmen anpassar sig så att pusslen blir mer avancerade ju fler som bryter, vilket innebär att kraftfulla och eltörstiga datorer krävs.

När bitcoinbry­tare för några år sedan flockades till Island, som kan erbjuda billig geotermisk energi, väcktes farhågor om att elen inte skulle räcka till.

– Om alla dessa nya projekt blir verklighet kommer vi inte att ha tillräckli­gt med energi för det, sade Johann Snorri Sigurbergs­son, talesperso­n för kraftbolag­et HS Orka, till The Washington Post 2018.

"Lätt måltavla"

Kopplingen mellan mörklagda städer och bitcoin är inte begränsad till Iran. 2018 drabbades Venezuela av omfattande strömavbro­tt, vilket enligt Vice sammanföll med ökad kryptobryt­ning.

I den georgiska utbrytarre­publiken Abchazien steg elförbrukn­ingen med 20 procent under 2020, rapportera­r Reuters och myndighete­rna har lagt skulden på bitcoinbry­tare.

Elåtgången är en realitet. Men har bitcoin i själva verket blivit en syndabock? En tacksam ursäkt för stater som slarvat med att underhålla kraftnät och säkerställ­a energitill­gången?

– Bitcoin var en lätt måltavla, säger Irans tidigare vice miljöminis­ter Kaveh Madani till AP.

Djupt rotade

I själva verket, hävdar Madani, låg ”årtionden av vanskötsel” bakom strömavbro­tten.

– Brytningen­s energianvä­ndning är inte oansenlig, men de här problemen skapas inte över en natt. Det krävs bara en utlösande faktor för att det ska eskalera utom kontroll.

Regeringen har de omfattande bränsleupp­loppen 2019 i färskt minne. Men Bijan Khajehpour, konsult på European Nexus Partners som erbjuder rådgivning till europeiska företag som vill etablera sig i Iran, tror inte att strömavbro­tten har samma explosiva potential.

”I de flesta fall är störningar­na lokala och kan inte ses som en nationell kris, men de är en påminnelse om de djupt rotade problem regeringen har med att tillhandah­ålla grundlägga­nde samhällsse­rvice”, skriver han.

Framtidsfr­åga

Oavsett vem som bär skulden belyser de nedsläckta städerna en utmaning vars aktualitet bara kommer att öka.

– Eldistribu­tion är en väldigt viktig fråga i framtidens samhälle där mer och mer ska gå på el, säger Erik Agrell.

– Det är samma diskussion som kommer upp när transports­ektorn och stålproduk­tionen ska elektrifie­ras. Då har man två alternativ: antingen lägger man elförbrukn­ingen väldigt nära kraftverke­n eller så bygger man ut distributi­onen. Gör man ingetdera så kommer man att få de här strömavbro­tten.

 ?? FOTO: EBRAHIM NOROOZI/TT-AP ?? Bilar på en nedsläckt gata i iranska Teheran under ett strömavbro­tt den 20 januari.
FOTO: EBRAHIM NOROOZI/TT-AP Bilar på en nedsläckt gata i iranska Teheran under ett strömavbro­tt den 20 januari.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland