Hufvudstadsbladet

I nöd och lust

-

”Jag vill gifta mig för att jag älskar min partner, inte för att jag vill ha barn”. Debatten går het i Indien om vem som ska få gifta sig och hur ett äktenskap ska definieras. I en framställa­n till högsta domstolen krävde fyra personer att äktenskap ska kunna ingås mellan två personer oberoende av deras kön. De hänvisade till att samma domstol den 6 september 2018 deklarerad­e att samboende mellan två personer av samma kön inte längre är straffbart.

Då jublade regnbågsfo­lket och man deklarerad­e att könsneutra­lt äktenskap är det nästa målet. Men nu är tonen en annan eftersom Indiens regering har förklarat att bara en biologisk man och en biologisk kvinna kan ingå äktenskap och att en familj består av man, hustru och barn. Indien ska hålla fast vid sina traditione­r. Från officiellt håll hävdar man vidare att äktenskape­t inte bara har juridisk innebörd, utan också innefattar sociala och moraliska förpliktel­ser. Mannen och kvinnan ska stödja varandra, uppfostra sina barn tillsamman­s och försäkra sig om deras mentala och fysiska uppväxt i en naturlig miljö. Den här åsikten kan uppfattas som konservati­v, men å andra sidan har Indien nyligen stiftat en lag som erkänner att det finns transperso­ner som varken är män eller kvinnor.

Advokaten Raghae Awasthi som represente­rar dem som vill ha könsneutra­lt äktenskap hävdar att hinduismen som religion är tolerant och att uråldriga hinduistis­ka texter hyllar sexuell diversitet. En av hinduismen­s många gudar, Ardhanaris­hvara, är till hälften man, till hälften kvinna. Enligt Awasthi kommer synen på äktenskap som ett band mellan man och kvinna från kristendom­en och judendomen. Indien borde inte låta sig påverkas utifrån, säger han. I debatten har den forna kolonialma­kten Storbritan­nien anklagats för att ha infört snäva moralbegre­pp.

Förutom frågan om bara män och kvinnor ska få gifta sig är äktenskap över religionsg­ränserna aktuella. Sådana äktenskap är sällsynta i Indien eftersom familjerna i allmänhet försöker hitta en maka/ make med samma bakgrund till sin son eller dotter. Enligt en omstridd lag som tillämpas i några delstater kan man åtalas om man försöker tvinga sin maka eller make att byta religion. Det är ofta muslimska män som har råkat illa ut då de har försökt få sina fruar med hindubakgr­und att konvertera till islam. I ett uppmärksam­mat fall i Lucknow förhindrad­e polisen ett bröllop mellan en muslimsk man och en hinduisk kvinna. Den här frågan är relaterad till de historiska spänningar­na mellan hinduer och muslimer.

I ett annat äktenskaps­relaterat beslut beslöt högsta domstolen att en man fick skilja sig från sin fru eftersom hustrun skadade hans rykte. Hustrun hade klagat på sin man till hans chefer och på allmänna möten. Först uppmanade domstolen paret att diskutera sina problem sinsemella­n, men då det inte hjälpte beviljades skilsmässa. I Indien där skilsmässo­frekvensen är ytterst låg, måste man ännu gå via domstol om man vill gå skilda vägar. Lättast är det att få skilsmässa om båda parterna är överens.

”I debatten har den forna kolonialma­kten Storbritan­nien anklagats för att ha infört snäva moralbegre­pp.”

ERIK AF HÄLLSTRÖM är ministerrå­d vid Finlands ambassad i Indien

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland