Utegångsförbud först ”då inget annat räcker”
Innehållet i ett eventuellt utegångsförbud klarnade på tisdagen, men än så länge finns inget beslut om saken
Enligt uppgifter till nyhetsbyrån STT och Helsingin Sanomat har ministerierna fått ge sitt svar på vilken effekt ett partiellt utegångsförbud skulle ha i de mest virusdrabbade områdena. Enligt STT:s uppgifter skulle de begränsningar som bereds gälla i bestämda områden och för tre veckor i taget.
Det skulle fortfarande vara tillåtet att lämna hemmet för att jobba, studera, handla mat och förnödenheter, eller till exempel för att vårda närstående.
Det skulle också vara tillåtet att röra sig utomhus för att motionera, men i så fall bara i sällskap av den egna närkretsen. Institutet för hälsa och välfärd ska ha rekommenderat att regeringen inför strängare begränsningar i rörelsefriheten.
Något beslut om saken finns ännu inte, och skulle kräva att särskilda paragrafer tas i bruk.
Förberedelserna för hur ett eventuella begränsningar av rörelsefriheten skulle se ut har preciserats. Enligt STT och HS har ministerierna fått ge sina svar på vilken effekt ett partiellt utegångsförbud i de mest drabbade områdena skulle ha.
Institutet för hälsa och välfärd ska också ha rekommenderat att regeringen fortsätter bereda strängare åtgärder som begränsar mängden närkontakter till de allra mest nödvändiga.
Det är Statsrådets kansli som förberett skissen för hur rörelsefriheten skulle kunna begränsas, men det finns inte politiska beslut om det i regeringen.
Periodvis
Enligt STT skulle begränsningen gälla bara de bestämda områden och för tre veckor i taget. Man skulle få lämna hemmet för att jobba, studera, söka vård, handla mat eller hämta restaurangportioner och förnödenheter samt gå till apoteket. Också vård av närstående eller barn, förtroendeuppdrag och besök hos myndigheter är godtagbara orsaker att röra sig utomhus, enligt skissen.
Man skulle också få gå utomhus för att motionera, men då ska man hållas i sällskap av personer från det egna hushållet, enligt STT.
Statsminister Sanna Marin (SDP) har betonat att förberedelserna görs för säkerhets skull, men ville i fredags inte avgöra om och när regeringen eventuellt tar ställning till om begränsningar i rörelsefriheten ska införas.
– Jag börjar inte sia om huruvida det kommer eller när vi skulle behandla en sådan här helhet, men beredning görs, sade Marin.
Det finns heller inte någon fastslagen siffra för till exempel hur hög incidensen ska vara för att begränsningarna ska övervägas.
Skola, dagis behövs
– Det är inte så enkelt att man bara har en viss incidens. När vi talar om beredskapslagarna och begränsningar i de grundläggande rättigheterna ska de vara nödvändiga, rätt dimensionerade och ha en effekt, och så kräver det att man gått igenom alla andra verktyg, sade Marin.
Hon sade också att åtgärderna i så fall skulle vara noggrant begränsade i tid och rum - men med tid avsåg hon inte klocktider på dygnet, utan att utegångsförbudet skulle gälla bara en begränsad tidsperiod.
Enligt STT:s uppgifter skulle förslaget gälla begränsningar under alla tider på dygnet, men bara för tre veckor i taget.
Frågan om lågstadiebarnens skolgång och om dagis skulle begränsas innan man begränsar rörelsefriheten besvarade Marin i fredags med att det, precis som i våras, kommer att vara nödvändigt med en viss trafik till lågstadier och daghem. I våras gick man in för att tillåta närundervisning i de lägsta årskurserna för barnen till vissa yrkesgrupper.
– I vilket fall som helst skulle vi ha en situation där vi delvis måste arrangera dagvård och en viss närundervisning, sade Marin.
Brott mot eventuella begränsningar i att röra sig utomhus skulle enligt Ilta-Sanomat vara jämförbara med hälsoskyddsförseelser i strafflagen, det vill säga med att bryta mot beordrad karantän.
Vilka följderna blir för polisen att övervaka något sådant är det ännu för tidigt att säga, då innehållet inte är klart, säger polisdirektör Stefan Gerkman vid Inrikesministeriet. Nya restriktioner kräver också mycket av kommunikationen: i våras då Nyland stängdes kom det in hundratals kontakter från medborgare också till ministeriet, med frågor om vad det innebär.
– Vi måste fundera också på informationen, säger Gerkman.
I våras begärde polisen hjälp av försvarsmakten för att övervaka Nylands gränser, men det är även för tidigt att säga om det skulle behövas ifall utegångsrestriktioner införs.
– Det beror i så fall helt på innehållet.
Begränsningar i rörelsefriheten skulle kräva att man börjar tillämpa antingen paragraf 118 i beredskapslagen, eller att man lutar sig direkt mot paragraf 23 i grundlagen, på samma sätt som man gjorde i våras då restaurangerna stängdes första gången. Riksdagen ska godkänna det.
Talmannen: Det finns grunder för stränga åtgärder
Riksdagens talman Anu Vehviläinen signalerar i ett blogginlägg att läget är allvarligt.
”Just nu får vi inte släppa tyglarna, då vi ser hur den brittiska virusvarianten sprider sig. Jag har med särskilt allvar följt hur läget utvecklas i vårt grannland Estland. Ännu på hösten såg det ut att vara under kontroll. Nu är Estlands incidens 1 300 fall per 100 000 invånare under de senaste två veckorna. Det är inget under att Estlands statsminister just meddelat att Estland planerar en sträng nedstängning från och med torsdag”, skriver Vehviläinen.
Pensionärsförbundet: De vaccinerade borde få träffas
Ole Norrback, ordförande för Svenska pensionärsförbundet, påpekar i ett pressmeddelande att de äldre som suttit isolerade länge och som fått vaccin borde få en möjlighet att träffas ifall planerna på begränsningar besannas.
”Efter att ha levt mer eller mindre isolerade i ett år, så har många äldre nu stora förhoppningar om att på nytt få träffa andra människor efter att de fått sin första dos. Rimligen borde åtminstone de som är vaccinerade kunna träffa varandra, med eller utan ansiktsmask. Myndigheterna har också ett ansvar för att ange möjligheter, inte bara begränsningar”, skriver Norrback.