Prometheus, Frankenstein och atomklyveriet
Hur kort får minnet vara i evighetstvisten kring kärnkraften?
Mission: Impossible är en amerikansk tv-serie och filmsvit med karaktäristisk signaturmelodi av Lalo Schifrin. Topphemliga agenter tillämpar en kombination av teknisk överlägsenhet och okonventionell planering för att lösa omöjliga uppdrag på ett genialt vis. I energidebatten skulle vi behöva dessa hemliga agenter. Det finns ingen elproduktion utan konflikter. Inom kärnkraften finns inga petitesser, planeringen och driften kräver extrem noggrannhet.
Den 11 mars är det exakt 10 år sedan en jordbävning med magnitud 9 och en därpå följande 15 meter hög tsunami utlöste en serie haverier vid kärnkraftverket Fukushima på Japans östkust. Katastrofen avslöjade systemiska svagheter som fick oväntade, sekundära effekter. Alltsammans gick att härleda till bristande tillsyn – den mänskliga faktorn. Psykologiska svagheter som hade upphöjts till ett lögnaktigt politiskt system ställde likaså till det under en fatal natt vid Tjernobyl år 1986.
Efter Fukushima svepte chockvågorna över världen, med oproportionerliga konsekvenser. Den mer rationella responsen inkluderade stresstester och skärpta säkerhetskrav för reaktorer. Men nu fick också de som strävar att permanenta fasan mot atomklyvarteknik i alla dess former vatten på sin kvarn. Den direkta följden blev ökad efterfrågan på kol och naturgas.
Industribjässen Tyskland gick drastiskt fram och befäste sin Atomausstieg: kärnkraften avvecklas fram till 2022. Beskedet ruskade om Finland, som hade lyft upp det tyska samhällsingenjörskapet på en piedestal. Därtill fasar Tyskland ut kolkraften fram till 2038. Energimixen blir alltmer väderberoende medan den stabila baskraften knuffas ut i marginalen. Hur ska ekvationen gå ihop? Energikartan är ett dynamiskt pussel. Då ska man i alla fall inte ta bort bitar som man vet hör till pusslet.
Ordet energipolitik är en oxymoron – en självmotsägelse. De två elementen, energi och politik, är inte oförenliga, men vissa gör politik på att skapa motsatsförhållanden utan att presentera lösningar. Decenniet efter Fukushima har kärnkraften varit på reträtt till följd av växande säkerhetskrav, politiskt motstånd och osäkerhet om lönsamheten. Snart sagt alla beslutsfattare talar sig varma för att ställa om produktionsapparaten till vätgasdrift – vid något vagt, fjärran datum då alla dessa nu yrkesverksamma politiker har pensionerats. Joe Biden och Boris Johnson – samt Estland – tror stenhårt på små, serietillverkade kärnreaktorer i modulformat (SMR). En ny generation minireaktorer utvecklas faktiskt i ett 70-tal projekt runtom i världen. Men dessa visioner och utvecklingsprojekt lär inte bli verklighet – eller lönsamma – på åtskilliga år.
Nu vet vi att kärnkraften trots allt inte blev någon parentes i energihistorien. Många ser igen atomkraften som en hörnbit i klimatpusslet, framför allt i tillväxtländer som ersätter kolkraft. Tyskland må släcka ner sina atomkastruller och stänga dörren för gott. Sverige velar sin vana trogen i ett hatkärleksförhållande, ständigt gisslan för den mest otydliga folkomröstning i landets historia år 1980. Samtidigt byggs nya, stora traditionella reaktorer i Kina, Indien, Sydkorea, Förenade Arabemiraten, Ryssland, Pakistan, USA och Finland. Ett 50-tal reaktorer i 16 länder är under uppförande, därtill är cirka 100 beställda eller planerade. Det kolberoende Polen driver ett omstritt projekt på sex nya reaktorer. I Frankrike förblir kärnkraft en källa till patriotisk stolthet.
I den grekiska mytologin berättas hur Prometheus stal elden från gudarna och gav den till människorna – men straffades hårt av Zeus. Få minns att Prometheus likaså tillskansade sig konsten. Det var alltså en dubbel förbrytelse som blev ursprunget till all konst och vetenskap – till den mänskliga civilisationen. Utan vår dubbla strävan efter kunskap, skönhet, teknik och bemästrande av naturkrafter vore vi blott ynkliga djur. Visst – ibland får denna strävan oavsiktliga konsekvenser. Prometheus namn ska betyda förutseende eller framsynthet, medan brodern Epimetheus betecknar efterklokhet. Det var han som tog emot den första kvinnan, Pandora, som gudomlig gåva – eller straff. Då alla världens olyckor och sjukdomar lämnat Pandoras ask återstod endast hoppet på dess botten. Inom energipolitik duger inte vaga förhoppningar – kyla och mörker är realiteter som vi måste förhålla oss till.