Justitieministeriet måste börja bereda vägen för elektroniska val

Sakkunniga och andra initierade har uttalat sig om kommunalvalet och därtill lyft fram interna partikonflikter vid nomineringen av en kandidat i Helsingfors borgmästarval. Jag inleder med det förstnämnda och fortsätter med det senare eftersom där finns nära beröringspunkter.

Många har fällt uttalanden om rättsstaten och demokratiska rättigheter när kommunalvalet skjuts fram. Jag vågar mig inte på att ha en bestämd uppfattning om det var rätt eller fel att skjuta fram valet, här litar jag på justitieministern och de sakkunniga inom läkarvetenskapen. Däremot säger jag att det kunde ha undvikits och jag hoppas denna händelse sätter fart på att bereda möjligheten till förhandsröstning elektroniskt.

Dessbättre har vi redan en lagstiftning i detta land där det elektroniska röstandet är instiftat och därtill granskat och godkänt av Högsta domstolen. Denna lag trädde i kraft 2019 på Åland och gäller endast där. Anledningen till lagförändringen var att få de många bortaålänningarna att rösta på ett smidigt sätt.

Estland har framstått som en modell för hur elektroniskt röstande ska kunna genomföras på ett tryggt sätt, såväl för väljaren som för den representativa demokratin. Säkerhetsproblemet ledde till att lagen ännu inte har tillämpats på Åland. Om det går att tryggt betala stora summor över nätet ska det väl gå att få en röst säkert fram till valnämnden. Vårt nuvarande system med att rösta och att räkna röster har inte ändrats väsentligt sedan Robert Hermansons kommitté lade fram sitt förslag till lantdagsordning och vallag 1906 för lantdagen. Visserligen har det blivit lättare att räkna röster jämfört med förr när väljaren gav en röst åt sin kandidat i första preferens, en halv röst till första suppleanten och en tredjedels röst till den andra suppleanten.

Likväl ska röster räknas för hand i denna dag. Med ett elektroniskt förfarande gör man jobbet att räkna lättare och framför allt snabbare. Ålands självstyre framförs vid olika sammanhang som ett exempel att ta efter för andra regioner i Europa och övriga världsdelar. Kanske man kunde en gång för alla på hemmaplan ta lärdom därifrån när jobbet redan är gjort. Inte skadar det heller att kolla med Estland som tillåter väljaren att makulera sin elektroniska röst och att rösta traditionellt på valdagen.

Beträffande frågan om fraktionsbildningar i partier i anslutning till det kommunala styret kan kort och gott sägas att kopplingen är missvisande om inte direkt felaktig. Partiorganisationer är visserligen hierarkiskt organiserade och särskilt i Finland noggrant reglerade och kontrollerade i lagstiftningen. Det skulle tyda på en toppstyrning där eventuella ideologiska fraktioner avspeglas i hela organisationen från partistyrelse ned till lokalavdelning.

Inom partiforskningen har man redan länge kunnat påvisa att de facto har det skett en ökad stratifiering inom organisationerna. Det vill säga att i fallet lokalavdelningar lever de i stor omfattning ett eget liv i förhållande till partiledningen. Kort sagt, partiledaren gör bäst att inte blanda sig i vad en lokalavdelning beslutar och gör. Partidemokrati på alla plan finns inskriven i modellstadgarna som distrikts- och lokalavdelningarna följer.

Varje kommun är en valkrets och de lokala politiska frågorna, partiernas styrkeförhållanden och personval är inget som den nationella partiledningen ska blanda sig i.

Det har visserligen hänt men det hör till det exceptionella. Det är i slutändan lokalavdelningen som accepterar nya medlemmar och det är lokalavdelningen som kan avskeda en medlem, ingen annan inom organisationen har en sådan fullmakt.

Partiernas organisatoriska liv kan vara nog så mångfasetterat och därför lätt negligerade. De demokratiska institutionerna ska vara robusta och klara av kriser och pandemier. Det är därför jag här föreslår att man på Justitieministeriet begrundar och börjar bereda vägen för det elektroniska spåret. Demokratin, väljarna och våra institutioner vinner på det och inte skadar det heller att forskare tar lärdom av hur de stratifierade partiorganisationerna fungerar i kommunala val.