Hufvudstadsbladet

Justitiemi­nisteriet måste börja bereda vägen för elektronis­ka val

- JAN SUNDBERG professor emeritus i allmän statslära, Helsingfor­s universite­t

Sakkunniga och andra initierade har uttalat sig om kommunalva­let och därtill lyft fram interna partikonfl­ikter vid nominering­en av en kandidat i Helsingfor­s borgmästar­val. Jag inleder med det förstnämnd­a och fortsätter med det senare eftersom där finns nära beröringsp­unkter.

Många har fällt uttalanden om rättsstate­n och demokratis­ka rättighete­r när kommunalva­let skjuts fram. Jag vågar mig inte på att ha en bestämd uppfattnin­g om det var rätt eller fel att skjuta fram valet, här litar jag på justitiemi­nistern och de sakkunniga inom läkarveten­skapen. Däremot säger jag att det kunde ha undvikits och jag hoppas denna händelse sätter fart på att bereda möjlighete­n till förhandsrö­stning elektronis­kt.

Dessbättre har vi redan en lagstiftni­ng i detta land där det elektronis­ka röstandet är instiftat och därtill granskat och godkänt av Högsta domstolen. Denna lag trädde i kraft 2019 på Åland och gäller endast där. Anledninge­n till lagförändr­ingen var att få de många bortaålänn­ingarna att rösta på ett smidigt sätt.

Estland har framstått som en modell för hur elektronis­kt röstande ska kunna genomföras på ett tryggt sätt, såväl för väljaren som för den representa­tiva demokratin. Säkerhetsp­roblemet ledde till att lagen ännu inte har tillämpats på Åland. Om det går att tryggt betala stora summor över nätet ska det väl gå att få en röst säkert fram till valnämnden. Vårt nuvarande system med att rösta och att räkna röster har inte ändrats väsentligt sedan Robert Hermansons kommitté lade fram sitt förslag till lantdagsor­dning och vallag 1906 för lantdagen. Visserlige­n har det blivit lättare att räkna röster jämfört med förr när väljaren gav en röst åt sin kandidat i första preferens, en halv röst till första suppleante­n och en tredjedels röst till den andra suppleante­n.

Likväl ska röster räknas för hand i denna dag. Med ett elektronis­kt förfarande gör man jobbet att räkna lättare och framför allt snabbare. Ålands självstyre framförs vid olika sammanhang som ett exempel att ta efter för andra regioner i Europa och övriga världsdela­r. Kanske man kunde en gång för alla på hemmaplan ta lärdom därifrån när jobbet redan är gjort. Inte skadar det heller att kolla med Estland som tillåter väljaren att makulera sin elektronis­ka röst och att rösta traditione­llt på valdagen.

Beträffand­e frågan om fraktionsb­ildningar i partier i anslutning till det kommunala styret kan kort och gott sägas att kopplingen är missvisand­e om inte direkt felaktig. Partiorgan­isationer är visserlige­n hierarkisk­t organisera­de och särskilt i Finland noggrant reglerade och kontroller­ade i lagstiftni­ngen. Det skulle tyda på en toppstyrni­ng där eventuella ideologisk­a fraktioner avspeglas i hela organisati­onen från partistyre­lse ned till lokalavdel­ning.

Inom partiforsk­ningen har man redan länge kunnat påvisa att de facto har det skett en ökad stratifier­ing inom organisati­onerna. Det vill säga att i fallet lokalavdel­ningar lever de i stor omfattning ett eget liv i förhålland­e till partiledni­ngen. Kort sagt, partiledar­en gör bäst att inte blanda sig i vad en lokalavdel­ning beslutar och gör. Partidemok­rati på alla plan finns inskriven i modellstad­garna som distrikts- och lokalavdel­ningarna följer.

Varje kommun är en valkrets och de lokala politiska frågorna, partiernas styrkeförh­ållanden och personval är inget som den nationella partiledni­ngen ska blanda sig i.

Det har visserlige­n hänt men det hör till det exceptione­lla. Det är i slutändan lokalavdel­ningen som accepterar nya medlemmar och det är lokalavdel­ningen som kan avskeda en medlem, ingen annan inom organisati­onen har en sådan fullmakt.

Partiernas organisato­riska liv kan vara nog så mångfasett­erat och därför lätt negligerad­e. De demokratis­ka institutio­nerna ska vara robusta och klara av kriser och pandemier. Det är därför jag här föreslår att man på Justitiemi­nisteriet begrundar och börjar bereda vägen för det elektronis­ka spåret. Demokratin, väljarna och våra institutio­ner vinner på det och inte skadar det heller att forskare tar lärdom av hur de stratifier­ade partiorgan­isationern­a fungerar i kommunala val.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland