När blev individen viktigare än samhället?

SAMHÄLLE Homo sapiens konkurrerade ut den intelligentare Homo neanderthalensis tack vare förmågan att kommunicera och samarbeta med andra individer i gruppen. Kommunikationen betydde att kunskap spred sig och att vi som art stolt kallar oss den vetande människan. Trots att vi dyrkar våra hjältar inom olika områden, är det ändå samarbete människor emellan som har drivit civilisationen framåt.

I otaliga krig har länder skickat sina unga, bästa och friskaste män ut i strid väl medvetna om att många av dem kommer att dö i kampen för landet, kungen och nationell överlevnad. Under de senaste 200 åren har begrepp som frihet, rättvisa, mänskliga rättigheter och demokrati kommit med på listan av saker som det är värt att kämpa för. I revolutioner har vi samma situation, människor riskerar sina liv för att ge de överlevande en bättre värld.

Olika tider har olika ideal, och enskilda människor och enskilda länder har också olika ideal. Det vi i Finland har varit mycket stolta över håller vi nu på att rasera i en takt som jag aldrig trodde var möjlig. Vår jämlikhet, vår demokrati, vårt världsberömda skolväsen, rätten till bildning och möjligheterna till uppbyggande fritidsaktiviteter, hälso- och sjukvård för alla. Alla dessa pelare för det finska samhället har nu raserats. Rätten till liv, som utan tvivel är den absolut viktigaste rättigheten, har nu överbetonats till den grad att alla de övriga rättigheterna har fått ge vika.

I över 80 år har vi berömt oss själva med devisen "I vinterkrigets anda", vi har varit beredda att offra allt vi har, till och med oss själva, för att åstadkomma något som är viktigt.

Men vad är kvar av den uppoffringsandan? Nu överger vi vårt skolsystem, våra rättigheter, våra lagar och det finns individer och partier som kräver ännu striktare åtgärder. Reserestriktioner, näringsrestriktioner, påtvingad ensamhet, påtvingad fattigdom, uppmaningar att inte besöka ensamma, gamla och sjuka. Åtgärder som är direkt tagna ur de värsta dystopierna uppbackas nu av alla våra politiska partier.

Anser våra politiska beslutsfattare faktiskt att individens rätt till överlevnad är så viktig att vi i dess namn aktivt måste rasera allt som är viktigt i vårt samhälle?