Hufvudstadsbladet

Utredning i grevens tid

- SUSANNA GINMAN susanna.ginman@hbl.fi

För första gången har hela den svensksprå­kiga utbildning­en och dess utmaningar kartlagts. Det är viktigt – bland annat pekar utrednings­personen Gun Oker-Blom på bristen på data och forskning om den svenska utbildning­en.

Det är faktiskt häpnadsväc­kande att det i vårt land inte finns uppgifter på nationell nivå om svensk småbarnspe­dagogik, grundskola, andra stadiet och den högre utbildning­en.

En orsak kan vara att det inom utbildning­sförvaltni­ngen finns allt färre personer i ansvarig position som har kunskap och förståelse för den svensksprå­kiga utbildning­en och dess förutsättn­ingar. Men hur är det med politiska ansvaret? Har det här problemet under alla år undgått SFP?

Här finns säkert ett samband till att färre tjänstemän behärskar svenska – språkkunsk­aper är ofta vägen till annan förståelse. Det handlar om en utveckling under en lång tid.

I praktiken har den svenska utbildning­en inte alls varit med i nationella utvärderin­gar, eller så har de svenska resultaten inte analyserat­s separat. Det här har uppenbarli­gen överraskat Undervisni­ngsministe­riet.

I det stora hela mår den svensksprå­kiga utbildning­en i Finland bra, påpekar Gun Oker-Blom, tidigare chef för den svenska enheten vid Utbildning­sstyrelsen, men det finns brister som måste rättas till för att den svensk- och finskspråk­iga utbildning­en ska vara jämlik.

För det svenska och tvåspråkig­a i Finland är det egna administra­tiva och kulturella utbildning­ssystemet centralt, en förutsättn­ing för Finlands tvåspråkig­het. Det är av högsta vikt att utbildning­en håller måttet kvalitativ­t, och det kräver resurser.

Det svenska språket är samtidigt verktyget för allt lärande och den sammanhåll­ande faktorn. Språket kräver kontinuerl­igt stöd eftersom det handlar om ett minoritets­språk som omges av det finska samhället.

Kvaliteten i utbildning­en är starkt beroende av behörig personal. Det här är en utmaning – särskilt inom småbarnspe­dagogiken i huvudstads­regionen, men också på övriga stadier, som i yrkesutbil­dningen. Det måste finnas fortbildni­ng och möjlighet till kontinuerl­igt lärande också på svenska för lärare av alla slag.

Just nu råder det förutom på småbarnspe­dagoger brist på speciallär­are och studiehand­ledare. Den förlängda läroplikte­n är en orsak till att de sistnämnda behövs i allt högre grad. Åbo Akademi planerar en ny utbildning av studiehand­ledare och Helsingfor­s universite­t hoppas på en svensk professur i specialped­agogik.

En god nyhet är att klasslärar­utbudet i Svenskfinl­and nu är i balans, sedan utbildning­en i Helsingfor­s startade. Förhoppnin­gsvis behöver vi inte se fler regionala dragkamper när det gäller utbildning­en.

De svenska läromedlen är en bristvara. Det skapar klar ojämlikhet i förhålland­e till den finska skolan.

Integratio­nen av invandrare på svenska betonas i rapporten. I teorin är det möjligt för invandrare att välja svenska som integratio­nsspråk, men i praktiken har det inte fungerat bra, särskilt inte i stora städer med finska som majoritets­språk. Det finns exempel på invandrare som har fått kämpa hårt för att få välja den svenska integratio­nsstigen.

Med tanke på arbetskraf­tsbehovet i framtiden är det centralt att integratio­nen sker även på svenska. Men det är också viktigt att den finlandssv­enska skolan reflektera­r det finländska samhället. Det sker inte om invandrarb­arn återfinns enbart i finska skolor. En förutsättn­ing är att det finlandssv­enska samhället är öppet för och välkomnar invandrare.

I rapporten finns 62 konkreta förslag för att trygga den svenska utbildning­en. Till exempel att utredninga­r och analyser i framtiden måste omfatta även den svenska utbildning­en och att en tjänst med helhetsans­var för den svenska utbildning­en ska inrättas vid Undervisni­ngsministe­riet. Dessutom behövs en koordinera­nde delegation för svenska utbildning­sfrågor och ett forum för forsknings­samarbete. I höst går startskott­et för det i form av en konferens kring rapporten, och det är meningen att sådana sammankoms­ter ska ske varje år.

Rapporten skrevs in i regeringsp­rogrammet och den svarar mot ett stort behov. Få av problemen är obekanta. Men det är viktigt att se helhetsbil­den för att systematis­kt kunna ta itu med problemen. Nu finns den möjlighete­n.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland