Hufvudstadsbladet

När demokratip­rinciper krockar

Beslutet att flytta fram kommunalva­let är ett åskådligt exempel på hur olika hörnstenar i demokratin kan stå i konflikt med varandra. Diskussion­en efter beslutet är inte principiel­l utan handlar om politisera­nde.

- SUSANNA GINMAN susanna.ginman@hbl.fi

På fredagen kom lagförslag­et om att flytta kommunalva­let med åtta veckor till riksdagen, som fattar det slutliga beslutet. Eftersom åtta av riksdagens nio partier de facto har fattat flyttnings­beslutet är saken klar. Men diskussion­ens vågor har gått höga, till exempel på riksdagens frågestund i torsdags. Då grillade främst Sannfinlän­darna justitiemi­nister Anna-Maja Henriksson (SFP) om förberedel­serna inför aprilvalet och anklagade henne och Justitiemi­nisteriet för att inte ha gjort tillräckli­gt för att kunna genomföra ett tryggt val i april.

En färsk enkät som Helsingin Sanomat låtit göra visar att 70 procent av finländarn­a tycker det är rätt att valet skjuts upp.

Det är bra att saken diskuteras eftersom det handlar om medborgarn­as inflytande och den representa­tiva demokratin. Det är viktiga frågor och viktiga principer.

Valen ska vara fria, hemliga och regelbunde­t återkomman­de. Alla myndiga medborgare ska få rösta hur de vill och ha rätt att kandidera. Regelbunde­nheten är viktig eftersom de förtroende­valda vet att väljarna kommer att bedöma de beslut de har fattat, eller låtit bli att fatta.

De här grundlägga­nde principern­a krockade i fråga om kommunalva­let med en annan viktig princip: varje stats skyldighet att skydda sin befolkning.

Coronaläge­t har klart försämrats och regeringen förbereder lagstiftni­ng som i värsta fall kan begränsa vår rörelsefri­het. Då hade vi i april kunna stå inför ännu en konflikt: att vi å ena sidan förväntas rösta, men å andra sidan undvika kontakter.

En minister bär alltid ansvar för det som sker i det ministeriu­m hen leder. Ministern kan sällan ha full koll på precis allt som görs eller inte görs – men bär ändå det juridiska och politiska ansvaret.

Men när det gäller beslut om val är det inte så rätlinjigt. De fattas nämligen enligt praxis på parlamenta­risk grund, av de partier som är företrädda i riksdagen, i praktiken av partisekre­terarna.

Så här förankras besluten och man undviker att regeringsp­artierna kan anklagas för beslut som gynnar dem. I USA är det nästan rutin att ändra gränser för valkretsar så att det gynnar det makthavand­e partiet.

Strävan i Finland är att partierna är överens. Oftast har det lyckats. Sannfinlän­darna godkänner inte att valet flyttas. De övriga åtta partierna ansåg att den enda tänkbara möjlighete­n i det rådande smittläget var att senarelägg­a valet.

Hur valet ordnas så tryggt som möjligt – det är en fråga för ministerie­t och då bär ministern det yttersta ansvaret. Mycket har gjorts på den punkten men nu är det klart att man borde ha arbetat med fler scenarier.

På riksdagens frågestund i torsdags erkände Anna-Maja Henriksson att man i ett tidigare skede borde ha gått in för att förlänga förhandsrö­stningstid­en. Kanslichef Pekka Timonen sade samma sak i en tv-diskussion i måndags.

En längre förhandsrö­stning är viktig för att de som är satta i karantän ska hinna rösta. Karantänen varar oftast i högst tio dagar.

Enligt avdelnings­chef Johanna Suurpää försökte man in i det sista ordna möjlighete­r för dem som är sjuka och därför isolerade att rösta, men hittade inte modeller som THL ansåg vara trygga. När det stod klart var det redan för sent att förlänga förhandsrö­stningen i april. Inför valet i juni finns den tiden.

I höstas fanns det inte anledning att tro att smittläget skulle förändras så här drastiskt. Friheter och rättighete­r ska inte begränsas för säkerhets skull – det stämmer också i det här fallet.

I slutet av januari föreslog Justitiemi­nisteriets tjänstemän att valet flyttas, men partierna lyssnade inte.

Partisekre­terarna har varit påfallande ovilliga att alls ge sig in i diskussion­en om hur rädslan att bli smittad kan påverka valdeltaga­ndet, alltså demokratin.

I början av mars fanns inte längre möjlighete­n att följa alla demokratis­ka principer. Det minst skadliga var att flytta fram valet med åtta veckor. Förhoppnin­gsvis är smittläget i juni klart bättre än nu.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland