HUS-vd vill rikta vaccineringar till områden med många utlandsfödda
Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt klarar fortfarande av patientmängden, säger vd Juha Tuominen men varnar samtidigt för att krisläge är nära förestående. Han upprepar även sitt utspel kring vem som borde stå längst fram i vaccinationskön.
Först vaccineras de som löper högst risk för allvarlig covid-19. Men vem står på tur därefter? Frågan har debatterats i flera omgångar. Vd Juha Tuominen vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS har en tydlig åsikt:
– Vi måste identifiera var incidensen är högst och var de mest sårbara människorna finns. Ju fler smittade, desto högre är risken för att personer behöver läggas in på sjukhus, sade han på en presskonferens i går.
Enligt Tuominen betyder det i Nyland att invånare i områden med en hög andel personer med andra modersmål än finska eller svenska skulle få vaccinet först. Där arbetar många inom vårdyrken och också trångboddheten är större.
Coronafallen ökar i sjukvårdsdistriktet. Under pandemins första våg smittades som mest drygt 600 personer i Helsingfors och Nyland med coronaviruset. Nu är siffran nästan fyrdubbel: över 2 000 nya fall i veckan.
– Vi ser att smittan ökar i alla åldersgrupper, även bland äldre. Det här kan få stora konsekvenser, säger Juha Tuominen.
Ändå går antalet fall ned bland dem som fått vaccin mot coronaviruset, särskilt i åldersgruppen 80 plus.
Tvingas skjuta upp
Just nu är strax under 100 inlagda på sjukhus för covid-19. Av dem vårdas 23 på intensiven. Ökningen har varit marginell den senaste månaden, vilket kan förklaras med att många som hade kunnat få besvärlig covid-19 nu har vaccinerats.
Sjukvårdsdistriktet har upprepade gånger varnat för att sjukvården kollapsar om alltför många insjuknar samtidigt. På fredagen klargjorde Juha Tuominen för vad bristningsgränsen betyder i praktiken.
– Den nuvarande patientmängden klarar vi ännu av. Men om det blir många fler speciellt på intensiven, då måste vi flytta över personal dit. Det i sin tur leder till att operationer och annan icke brådskande vård skjuts upp. Och det är självfallet inte bra.
Därefter visade Tuominen ett diagram över hur behovet av intensivvård fördelats på olika åldersgrupper. De allra flesta har varit mellan 60 och 69 år gamla, tätt följt av dem i åldern 50–59 och 70–79 år.
Färre än fem procent har varit under 30 år, men även i den åldersgruppen finns fall där patienten behövt andningsstöd på intensiven. Men intensivvården i Finland uppvisar goda resultat, flikar Tuominen in.
– Färre än var femte person på intensiven avlider.
Dock finns även de som inte hinner läggas in i tid, och som avlider hemma.
Städning kan stoppa viruset
De flesta smittas fortfarande inom familjen, säger överläkare Veli-Jukka Anttila som pekar på knep som kan förhindra att smittan sprider sig i människors hem.
– Om möjligt så borde bara en person, som inte hör till riskgruppen, vårda den sjuka. Att vistas i olika rum, använda munskydd även hemma, hosta i armvecket eller en näsduk och tvätta händerna kan stoppa smittan.
Dessutom, säger Anttila, är det värt att rengöra ytor noggrannare och att föra ut soporna oftare än vanligt när man har en covidsmittad person hemma.