Hufvudstadsbladet

Snöröjning väcker heta känslor.

- PETRA MIETTINEN

I Esbo har staden tagit emot över 5 000 klagomål på vinterunde­rhållet av gator. En av dem som klagat är Kerstin Persson vars nätstaket har böjt sig allt längre in på tomten. – Jag tycker att staden sköter snöröjning­en illa. Man verkar inte ha tagit snön i beaktande när man har planerat gator, nu vet plogbilarn­a inte var de ska dumpa snön. På Esbo stad svarar man att nätstakete­t från 1960-talet är för svagt, och att det inte håller för den belastning som tung snö för med sig.

Vinterunde­rhållet av gator är ett ämne som ger mycket respons. Hittills i vinter har Esbo stad tagit emot över 5 000 klagomål på snöröjning­en – eller bristen på den. Kerstin Persson i Irisviken är en av dem, hon är missnöjd med att snömassorn­a förvrider hennes nätstaket.

Esbobon Kerstin Persson är trött på att hennes staket viker sig under snömassorn­a efter att snöplogen har röjt snö längs gatan. I år har ovanligt mycket snö fallit över Esbo, så problemen med staketet har hopat sig i samma takt som snöröjning­en har gjort gatorna framkomlig­a.

– Efter varje snöfall har staketet böjt sig lite längre in på tomten, pressad av snön. Just nu har det töjts in cirka 50–70 centimeter på flera ställen. Det här är inget nytt problem, jag har påtalat det för staden redan under tolv års tid. För fem år sedan kom personal från staden hit och rätade upp staketet, men följande vinter var det lika snett igen efter att snöplogen hade skuffat snö från gatan in mot tomten, säger Kerstin Persson.

Hon äger ett gammalt småhus i Irisviken i Esbo, ett hus som hennes föräldrar köpte på 1950-talet. Det är en av de gamla villorna i området, så runtomkrin­g hennes tomt har det under årens lopp byggts många nya bostadshus. Det är hennes far som har byggt nätstakete­t mot gatan på 1960-talet.

– Husen i grannskape­t omges av stadigare staket, men jag vill inte ha nån mur runt min tomt. Det växer en syrenhäck på tomten och jag vill att den ska synas utåt gatan på sommaren. Det passar bra med ett lätt nätstaket i den här grönskande miljön, tycker Kerstin Persson.

Hon har varit i kontakt med Esbo stad med anledning av snöröjning­en, men tycker inte att staden tar hennes problem på allvar.

– Jag tycker att staden sköter snöröjning­en illa i området. Det är väl fel att staden skuffar in snö på privata gårdar. Man borde se snöröjning­en som en service för stadsborna, inte tvinga äldre och ensamma människor att sälja sina hus när de inte själva orkar skyffla snö. Det borde vara stadens ansvar att köra bort snön från min tomt, säger Kerstin Persson.

För svagt staket

Jaana Junkkari är chef för kundbetjän­ingen på Esbo stad och känner till fallet med Perssons staket. Det är ett bland femtusen klagomål som staden har tagit emot i vinter med anledning av vinterunde­rhållet av gator.

– Jag är ledsen för att det här nätstakete­t har tagit skada av snöplognin­gen, men det finns inte något staden kan göra för att förhindra det. Staketet är helt enkelt för svagt. Det finns stadigare gallerstak­et som inte viker sig under snön. Det staket som fastighets­ägaren bygger ut mot gatan måste tåla en viss belastning, det måste tåla trycket från snövallen som uppstår när snöplogen röjer undan snö från gatan. Under snörika vintrar kan den här vallen bli ganska hög och snömängden stor. Ett enkelt staket av nät klarar inte av ett sådant tryck, säger Jaana Junkkari.

Enligt lagen om gatuunderh­åll är det helt i sin ordning att snön från gatan landar på höger sida av gatan när snöplogen kör förbi. Det är på fastighets­ägarens ansvar att skyffla undan den snövall som täpper till infartsväg­ar till gårdar och tomter.

– Esbo stad har inte resurser att ta hand om snövallar vid infarter, det finns varken personal eller maskiner för det jobbet. Det gjordes en fullmäktig­emotion i ärendet för några år sedan och där framkom att staden borde anställa en och en halv gånger fler snöröjare bara för att skyffla undan vallarna, men sådana pengar har staden inte, så ärendet förkastade­s, förklarar Jaana Junkkari.

Många missnöjda

Däremot får snöröjarna förstås inte dumpa snö på privata tomter och det är nog både stadens egna maskinföra­re och underlever­antörer medvetna om, försäkrar Jaana Junkkari, vars arbetsuppg­ift är att se till att kommunikat­ionen mellan stadens invånare och anställda löper smidigt.

– Jag vet mycket väl vad Esboborna tycker om snöröjning­en och jag kan genast säga att det inte går att göra alla nöjda. Där den ena klagar på hala gator och bristfälli­g sandning påpekar cyklistern­a att sanden skär in i däcken och orsakar punktering, medan barnfamilj­erna klagar på att pulkorna går sönder när staden sandar gångvägar, säger Jaana Junkkari.

Förra vintern, som var snöfattig och ovanligt varm, genererade ungefär 300 klagomål om vägunderhå­llet. Hittills i vinter har det kommit in mångdubbel­t mera respons, drygt 5 000 klagomål. Hon läser upp ett urval av de klagomål som staden fått in:

– I två veckor i januari var folk överlag positiva och uppmuntran­de i sin respons till staden, sedan förändrade­s tonfallet. Antingen kommer snöplogen för tidigt och väcker folk mitt i natten eller så kommer den för sent så att folk inte hinner i väg till jobbet. Det är inte okej att vi plogar under morgon- eller kvällsrusn­ingen och orsakar kaos i korsningar, men det är inte heller okej att staden plogar mitt på dagen, för då rör sig skolbarnen ute i trafiken och det kan orsaka farliga situatione­r. Det finns inte en sådan tidpunkt som skulle passa för alla stadsbor, säger Junkkari uppgivet.

En normal vinter faller det rikligt med snö ungefär en handfull gånger och de dagarna är stadens hela kapacitet ute och plogar vägar utan att låta sig begränsas av arbetstide­r. Vägarna är prioritera­de så att huvudvägar och gator med busstrafik plogas först. När dessa är framkomlig­a tar snöröjarna itu med mindre gator på bostadsomr­åden. Om det snöar rikligt händer det att snöplogen kommer först dagen efter snöfallet.

– Vår målsättnin­g på staden är att hålla alla gator och vägar i framkomlig­t skick, så att stadsborna kan röra sig tryggt trots vinterföre och varierande mängd snö. Våra anställda jobbar på så gott de kan, även om det ibland är ett otacksamt jobb. Jag måste nog beundra de snöröjare som ännu efter en 13 timmars arbetsdag orkar ta emot stadsborna­s inte alltid så konstrukti­va kritik, säger Jaana Junkkari.

 ?? FOTO: CATA PORTIN ??
FOTO: CATA PORTIN
 ?? FOTO: CATA PORTIN ?? Kerstin Persson i Esbo är ledsen över att nätstakete­t som hennes far byggde på 1960-talet mellan gatan och familjens hus böjs alldeles krokigt under snömassorn­a från stadens snöröjning. – Det kan inte vara rätt att staden får ha sönder folks staket, säger hon.
FOTO: CATA PORTIN Kerstin Persson i Esbo är ledsen över att nätstakete­t som hennes far byggde på 1960-talet mellan gatan och familjens hus böjs alldeles krokigt under snömassorn­a från stadens snöröjning. – Det kan inte vara rätt att staden får ha sönder folks staket, säger hon.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland