Klarare budskap om vad som gäller utlovas
Nu ska det bli mindre prat om nivåer och strategier och mer klarspråk i coronakommunikationen. Det lovar statsrådets kommunikationsdirektör Päivi Anttikoski, och försäkrar att det inte handlar om att lägga munkavle på tjänstemännen.
På torsdagskvällen trädde förordningen om att ta i bruk beredskapslagens paragraf 106 till vissa delar i kraft, men redan under dagen hade paragrafen hunnit orsaka det första missförståndet.
En tjänsteman vid Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet, Fimea ville då inte kommentera nyheten om eventuella biverkningar av Astra Zenecas coronavaccin med hänvisning till oklarheter kring vem som nu får uttala sig. Det här fick i sin tur justitiekanslern att reagera, och Justitiekanslersämbetet har begärt en utredning om saken av statsrådets kansli.
Paragraf 106 handlar om myndigheternas kommunikation under undantagsförhållanden, och första momentet som nu tas i bruk stipulerar att den direkta ledningen av statsförvaltningens kommunikation sköts av statsrådets kansli.
Det här har väckt oro för munkavle och censur, och under torsdagen gick också chefredaktörernas förening ut med ett ställningstagande om att centraliseringen inte får leda till att kommunikationen minskar eller informationsgången försvåras.
Ingen risk, försäkrar statsrådets informationsdirektör Päivi Anttikoski.
– Alla förvaltningsområden leder sin egen kommunikation också under undantagsförhållanden, och vi ger inga förhållningsorder om vem som får säga vad. Skillnaden är att nu informerar de olika myndigheterna oss om vad de går ut med på förhand, och vi kan också fråga vad de har på gång, sade Anttikoski vid en pressträff under fredagen.
Minskat förtroende
Enskilda tjänstemän och sakkunniga har samma rätt att uttala sig som tidigare. Paragrafen ger däremot tjänstemännen vid statsrådets kansli ett direkt ledningsansvar och mandat att bygga upp ett samarbete med ministerier och andra myndigheter och se till att informationsgången fungerar.
– Ett av de värsta misstagen som gjordes i våras var att den här paragrafen inte togs i bruk, säger Päivi Anttikoski, och hänvisar till Statistikcentralens kontinuerliga mätning Medborgarpulsen, som visar att förtroendet för myndigheterna sjunkit.
Medborgarpulsen har gjorts kontinuerligt under coronaepidemin, och visar bland annat att medborgarnas förtroende för myndigheternas kommunikation har rasat sedan våren. Då kring 80 procent av de tillfrågade i våras gav kommunikationen gott betyg för tydlighet är siffran nu under hälften. Också den andel som anser att kommunikationen är pålitlig och korrekt har rasat, om än inte riktigt lika lågt.
”Luften tjock av information”
Anttikoskis förhoppning är att det nya greppet om kommunikationen för medborgarna syns som ökad klarhet om vad som gäller.
– Här finns ett stort röjningsarbete då luften är tjock av information. Det gäller att koncentrera budskapet och se till att det går fram. Själv har jag inte gillat att det talas om olika nivåer och hybridstrategi, och en sak är att förbättra språket. Det ska vara tydligt vad man får och ska göra och vilka restriktioner som gäller. Då folk förstår hur de ska agera har det en direkt inverkan på epidemins spridning.