Färre än var fjärde med utländsk bakgrund röstar i kommunalval
Nästan alla etablerade partier satsar på att översätta sina kommunalvalsprogram till ett tiotal olika språk. Lukumanu Iddrisu, som studerat valdeltagandet bland personer med utländsk bakgrund, säger att enbart översättningar inte räcker om man vill få fler att gå till valurnorna i samband med kommunalval.
Valdeltagandet i det senaste kommunalvalet var 57,5 procent, vilket kan låta som en rätt låg siffra. Men jämförs siffran med valdeltagandet bland personer med utländsk bakgrund ser man den i ett helt nytt ljus.
Färre än var fjärde person med utländsk bakgrund, då man räknar med dem som har ett främmande språk som modersmål, röstade enligt Statistikcentralens uppgifter i det senaste kommunalvalet. Valdeltagandet bland de här personerna var bara 23,9 procent.
Valet 2017 var heller inget exceptionellt år. Siffrorna såg ungefär lika ut i kommunalvalet 2012.
Men vad beror det på att personer med utländsk bakgrund så ofta väljer att låta bli att rösta trots att de har rösträtt? Brister intresset på väljarhåll eller är det snarare partierna som borde ta sig en titt i spegeln?
Varierande åsikter bland partierna
En kartläggning av de etablerade partierna som ställer upp kandidater i årets kommunalval visar att de flesta har ett brett utbud information på olika språk. Utöver på finska och svenska finns exempelvis Samlingspartiets kommunalvalsprogram på engelska, arabiska, estniska, ryska, somaliska och därtill förbereds för tillfället samiskt material.
Socialdemokraterna har ännu inte lanserat sitt kommunalvalsprogram, men då det sker ska det lanseras på svenska, finska, engelska, nordsamiska, kurdiska, arabiska, somaliska, lättläst finska, eventuellt lättläst svenska och tolkat till finskt teckenspråk.
Ett parti som sticker ut ur mängden är Sannfinländarna som endast publicerat sitt kommunalvalsprogram på finska och i komprimerad form på svenska. Partisekreterare Simo Grönroos säger att det är ett aktivt val från partiet att hålla sig till de alternativen.
– Vår utgångspunkt är att om man flyttar till Finland så ska man också lära sig landets språk.
Också Rörelse Nu:s lista över språk är kortare än de övriga partiernas. Partisekreterare Juhani Klemetti säger att partiet ser det som viktigt att integrera personer med utländsk bakgrund också i politiken. Han anser att partierna delvis måste se sig själva i spegeln då man letar efter orsaker till det låga valdeltagandet. Som ett relativt nytt parti har Rörelse Nu ändå valt att hålla sig till finska, svenska och eventuellt engelska i samband med det kommande kommunalvalet.
Kaisa Vatanen, chef för Socialdemokraternas politiska beredning, ser det också som ytterst viktigt att medborgare har möjlighet att ta till sig politiska budskap på sitt eget modersmål.
– Kommunerna borde bli bättre på att informera personer med invandrarbakgrund om förfarandet i samband med valet och om deras rösträtt. Därtill har partierna också ett stort ansvar. Det räcker inte med att översätta ett program till någons modersmål. Man måste också se till att nå ut till personen i fråga, säger hon.
Över en tredjedel omedvetna om sin rösträtt
Lukumanu Iddrisu studerar strategisk affärsutveckling vid Vasa universitet. Han har undersökt valdeltagandet i kommunalval bland personer med utländsk bakgrund. I sin undersökning frågade Iddrisu 162 personer med utländsk bakgrund varför de hade låtit bli att rösta.
Flest personer, 34,9 procent, uppgav att de inte visste om att de har rösträtt. 28,4 procent nämnde språket som ett hinder. Bristande intresse för politik hamnade längre ner på listan. 22,9 procent av de tillfrågade sade sig sakna intresse för politik och lät därmed bli att rösta.
Till skillnad från riksdagsval och presidentval behöver man inte vara finsk medborgare för att få rösta i kommunalval. Också myndiga personer från andra EU-länder, Island eller Norge som bott i kommunen i 51 dagar före valdagen, och personer från andra länder som bott på orten i två år, har rätt att rösta i kommunalvalet.
Iddrisu håller med Vatanen om att enbart politiska program på olika språk inte räcker. Han är själv född i Ghana och kom till Finland för sex år sedan.
Både hans forskning och hans egna erfarenheter stödjer påståendet om att personer med utländsk bakgrund sällan kommer i kontakt med politiker. I hans undersökning svarade 80,9 procent att de aldrig upplevt att en politiker närmat sig dem i samband med ett kommunalval, trots att de hade bott i Finland i 2–10 år.
– Även om ett kommunalvalsprogram finns på ditt modersmål så kommer du inte att rösta om du inte känner att din åsikt hörs och att den spelar någon roll. Att nio av tio i undersökningen sade att en politiker aldrig närmat sig dem säger en hel del. Politiker i Finland gör politik för finländarna, säger Iddrisu.
Information om hur valet går till
– Och det första steget är självfallet att se till att alla som har rätt att rösta också vet om det och får information om hur valet går till. Då man kommer från en helt annan kultur med helt andra principer är det väldigt främmande att gå till en finländsk vallokal och avge sin röst.
Iddrisu säger att politikerna skulle vinna på att i högre grad närma sig också personer som inte är födda i Finland och inleda en aktivare dialog med dem.
– Finland behöver invandring för att klara sig framöver. Över hälften av dem som deltog i min undersökning uppgav att de inte känner sig delaktiga i beslutsfattandet, och i förlängningen kommer ingen att vilja stanna i ett land där man känner att man inte hör hemma och inte blir hörd.
Att nio av tio invandrare i undersökningen sade att en politiker aldrig närmat sig dem säger en hel del.
Lukumanu Iddrisu forskaren bakom studien Immigrants’ perception on municipal election in Vaasa (Finland)
Vår utgångspunkt är att om man flyttar till Finland så ska man också lära sig landets språk.
Simo Grönroos partisekreterare, Sannfinländarna