EU-pengarna ska minska utsläpp
Förhoppningen är en utsläppsminskning på sex procent
En första plan för hur Finland ska rikta pengarna från EU:s återhämtningsfond blev klar på måndagen. Hälften ska vikas för klimatmål och grön tillväxt: Att öka industrins återvinning, tillvaratagande av koldioxid, nya energisystem och för att minska avrinningen av näringsämnen.
Forskning och utbildning finns på listan, samt sysselsättningstjänster och snabbare arbetstillstånd för utländsk arbetskraft. För hushållen planeras pengar för bredband och fossilfri uppvärmning.
Återhämtningsfonden behandlas i riksdagen, där lösningen fått kritik av oppositionen bland annat för att Finland är nettobetalare. Finland beräknas få omkring 2,7 miljarder men betala 6,6 under kommande årtionden. Finansminister Matti Vanhanen säger att programmet är gjort för att locka också privata investeringar - och att de nu planerade 2,1 miljarderna kan ge 3 miljarder i privat finansiering, vilket skulle öka stimulansen till 5 miljarder.
Planen för hur Finland ska använda EU-pengarna från återhämtningsfonden tar form. – Den största klimatinvesteringen någonsin, säger miljöminister Krista Mikkonen. Samtidigt noterar Sitra att Finlands egna stimulansåtgärder hittills har varit kraftigt inriktade på fossil trafik, vilket beror på stöden till Finnair.
Pengarna från EU:s återhämtningsfond ska kraftigt riktas till klimatåtgärder. Den preliminära planen presenterades på måndag, men den kan formas vidare fram till den sista april, då en färdig plan ska lämnas in till kommissionen.
Finlands slutliga andel klarnar år 2022 eftersom en del är beroende av hur ekonomin utvecklas. Nu presenteras en plan för 2,1 miljarder euro.
Fonden har fått hård kritik av oppositionen för att Finlands betalningsandel som nettobetalare är över 6 miljarder. Fonden behandlas för tillfället i riksdagen.
Finansminister Matti Vanhanen (C) säger att en viktig hållpunkt har varit hur mycket privata investeringar man kan locka via de offentliga satsningarna för att maximera effekten, och uppskattar nu att det kan ge 3 miljarder till i privata investeringar.
En del av satsningarna är ändå sådana som mer liknar offentliga utgifter, och som inte genererar privata pengar. Till exempel används en del till att förkorta vårdköer och utveckla fortbildningen för vuxna.
Vanhanen förklarar det med att syftet med paketet är hela eftervården av coronakrisen.
– Det här är en fond som också används för återhämtning från själva pandemin. Det har uppstått vårdköer, och människor som väntat länge måste få vård. Arbetslöshet och sysselsättning är en annan sådan fråga. Allt görs inte som ren stimulans, utan målsättningarna gäller också hälsa och jobb, även om det inte genererar privata investeringar på samma sätt.
Dessutom har man tagit fasta på EU-kommissionens långvariga rekommendationer till Finland, där sysselsättningsgraden, vårdreformen och vårdköerna varit föremål för anmärkningar, säger Vanhanen.
Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) säger att planen ska ses som en snöboll i rullning.
– Jag ser det som en snöbollseffekt där fenomen kan växa sig större och kraftigare. Den sätter i gång projekt som för med sig långvariga effekter, säger Henriksson.
Vanhanen säger att kriterierna har varit att pengarna ska skapa bestående reformer och praxis. Inom vården ska en fjärdedel av EU-pengarna gå till digitala lösningar, men också inom näringslivet ska digitalisering underlätta företagens ekonomiska förvaltning och bland annat sköta beskattning i realtid.
Bredband, ny uppvärmning ...
– Enligt försiktiga beräkningar ska den här planen minska utsläppen med tre miljoner ton per år, det vill säga med sex procent, säger Vanhanen.
Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen (Gröna) säger att det är ”den största enskilda klimatinvesteringen i Finlands historia”, och påpekar att Finland använder hälften till klimatåtgärder – vilket är mer än kommissionens krav på 37 procent.
Det ska ske genom investeringar i bland annat väteteknologi, cirkulär ekonomi, olika sätt att fånga upp koldioxid, trafikoch bränslelösningar, och stöd till hushåll för att byta ut oljepannor mot andra former av uppvärmning.
För hushållens del ska över 80 000 fler hushåll få tillgång till bredband, och omkring 20 000 hushåll ska få stöd för att frångå oljeuppvärmning.
Fossil bakläxa
På jubileumsfonden Sitra kommenterar direktör Mari Pantsar och experten Oras Tynkkynen paketet med att det är ett steg i rätt riktning, men poängterar i ett blogginlägg att Finland samlat på sig ett rätt stort fossilt avtryck i sina coronaåtgärder hittills.
Finlands egna stimulansåtgärder under pandemin har hittills inneburit 371 euro per invånare
till den fossila industrin, medan motsvarande siffra i USA är 193 euro per invånare och i Sverige 99. Lejonparten av det beror på stöden till Finnair och Finavia. ”Till skillnad från Frankrike har man inte ställt några klimatvillkor”, skriver Pantsar och Tynkkynen. Utan Finnairstöden vore Finland på Sveriges nivå.
”En halv procentenhet på bnp”
Enligt Finansministeriets beräkning ska paketet puffa tillväxten med 0,5 procentenheter under åren 2021– 2023.
Hälften av EU-pengarna kanaliseras till grön tillväxt, en fjärdedel till digitaliseringsprojekt och ungefär en tredjedel ska stöda forskning, utveckling och innovation, men de här kategorierna överlappar delvis varandra.
– Vi har berett den här planen i samarbete med näringslivet och regionerna, och med utbildnings- och forskningssektorn, säger Vanhanen, men tillägger att samtalen fortsätter och att planen ännu kan justeras.
Medlemsländerna i rådet väntas ta ställning till ländernas program i sommar. Efter det kan pengarna börja planeras in i tilläggsbudgetar.
Det här är en fond som också används för återhämtning från själva pandemin. Det har uppstått vårdköer, och människor som väntat länge måste få vård. Arbetslöshet och sysselsättning är en annan sådan fråga. Allt görs inte som ren stimulans, utan målsättningarna gäller också hälsa och jobb.
Matti Vanhanen
Finansminister