ÅA planerar klasslärarutbildning i Sverige
Åbo Akademi vill växa och öka sin synlighet i Norden genom att utbilda lärare utomlands. Ett steg på vägen är att starta en klasslärarutbildning i Sverige, säger dekanus Fritjof Sahlström.
Åbo Akademi vill starta en klasslärarutbildning i Sverige på hösten 2022. Utbildningen skulle enligt planen erbjudas vid ett eller flera svenska samarbetsuniversitet. Studenterna skulle få sin examen från Akademin.
Enligt dekanus Fritjof Sahlström är planen ett steg på vägen för att öka Akademins synlighet i Norden.
– Finländsk lärarutbildning är ett starkt varumärke, säger Sahlström.
Åbo Akademi planerar att starta en klasslärarutbildning i Sverige hösten 2022. Fritjof Sahlström, dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi, presenterade planen för Akademins styrelse på måndagen.
Åbo Akademis styrelseordförande Thomas Wilhelmsson bekräftar att styrelsen behandlade planen på en klasslärarutbildning i Sverige som ett anmälningsärende. Besluten fattas senare.
– Vi tyckte det lät bra och gav grönt ljus att gå vidare med planeringen, säger Wilhelmsson.
Planen som styrelsen tagit del av är att Akademin ska börja erbjuda klasslärarutbildning vid ett eller flera svenska samarbetsuniversitet. Den nya utbildningens personal skulle vara anställd av Åbo Akademi, och studenterna skulle antas till och få sin examen från Akademin.
Enligt Fritjof Sahlström är Åbo Akademis mål att anta 40 nya studenter per år till den nya klasslärarutbildningen. Han avslöjar inte vilket eller vilka universitet i Sverige som planeras bli Akademins samarbetspartner.
– Vi är ännu inte i det skedet i diskussionerna att vi vill säga det.
Lärarbristen i Sverige väntas växa
I Åbo Akademis strategi står det att Akademin ska öka sin synlighet i Norden och vara med i gränsöverskridande samarbeten med nordiska partner. Enligt Sahlström är planerna på en klasslärarutbildning i Sverige ett led i förverkligandet av strategin.
– Vid Akademin har vi funderat mycket på hur vi ska bli ännu större och bättre och en del av Norden. Lärarutbildning är något som Finland och Åbo Akademi är väldigt bra på och något som andra nordiska länder behöver.
Sverige har brist på behöriga lärare, och lärarbristen förutspås bli större i framtiden. Sahlström säger att Åbo Akademis nya klasslärarutbildning i första hand skulle rikta sig till svenskar. Enligt honom skulle utbildningen ge klasslärarbehörighet både i Sverige och i Finland.
– Det här är en utbildning i huvudsak för svenska studerande som i huvudsak kommer att jobba i Sverige, men inget hindrar dem heller från att komma till Finland och jobba.
Efter Sverige planerar Akademin att utvidga sin verksamhet ytterligare och inrätta lärarutbildningar också i andra delar av Norden. Målet är att Åbo Akademi ska erbjuda utbildning i alla nordiska länder före år 2030, säger Sahlström.
Kostnad: ”Många miljoner”
Fritjof Sahlström säger att Akademin fört diskussioner om inrättandet av en finländsk klasslärarutbildning i Sverige med svenska politiker och högskolor. Enligt honom har responsen varit positiv.
– Finländsk lärarutbildning är ett starkt varumärke och något man på de flesta håll i världen tycker att är bra. Det är kanske den viktigaste förutsättningen som vi bygger detta på. Vi har gjort bedömningen att detta är något så attraktivt att det finns en efterfrågan.
– Sett till volymen är vi ju ingen konkurrent till de svenska universiteten med våra 40 studieplatser per år. Däremot kan vi vara en aktör som de speglar sin egen verksamhet mot.
Sahlström säger att det kostar ”många miljoner” att inrätta en klasslärarutbildning i Sverige. Enligt honom planerar Akademin att
Det här är en utbildning i huvudsak för svenska studerande som i huvudsak kommer att jobba i Sverige, men inget hindrar dem heller från att komma till Finland och jobba.
Fritjof Sahlström dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi
samla ihop pengarna genom statlig finansiering från Finland och Sverige och genom donationer. Några diskussioner med Undervisnings- och kulturministeriet i Finland har dock ännu inte förts.
Vid ministeriet säger överdirektör Atte Jääskeläinen att han inte hört om Åbo Akademis utvidgningsplan. På ett allmänt plan säger Jääskeläinen att den statliga finansieringen till universitet riktas till forskning och utbildning som sker i Finland.
– Generellt kan man säga att finansieringen från staten inte är avsedd för utbildning som klassificeras som export. Men universiteten har mycket stor autonomi och besitter eget kapital som de kan använda för att ta risker. Utbildningsexport är något positivt ur ett nationellt perspektiv.
”Vi är fortfarande hela Finlands svenskspråkiga universitet”
Sahlström säger att Åbo Akademis planerade expansion till Sverige inte ska tolkas som att Akademin skiftat fokus från Finland till utlandet.
– Jag förstår att det kan framstå så, men så är det inte. Vi är fortfarande hela Finlands svenskspråkiga universitet. Det här är ett sätt för oss att utvecklas och bli lite bättre än vad vi är nu.
När en svenskspråkig klasslärarutbildning planerades i Helsingfors åren 2015–2016 var ett alternativ att utbildningen skulle inrättas som ett samarbete mellan Åbo Akademi och Helsingfors universitet. Till slut startades utbildningen dock i Helsingfors universitets regi utan Akademins medverkan.
Sahlström säger att Åbo Akademi för tillfället inte har några planer på att starta pedagogisk utbildningsverksamhet i Helsingfors.
– Just nu är det inte något vi jobbar på.