Vi bör värna om den svenskspråkiga högre utbildningen
UTBILDNING HBL (12.3) uppmärksammar Gun Oker-Bloms ypperliga utredning om den svenskspråkiga utbildningen i Finland. För tredje stadiets utbildning behandlade HBL främst de svenskspråkiga universitetens roll att utbilda personal för bildningssektorns olika behov, som förstås är viktigt. Vi ska dock minnas att de svenskspråkiga universitetens samt högskolornas roll är att tillgodose samhällets behov av högutbildade svenskspråkiga i flera olika branscher, vilket också lyfts fram i utredningen. För att det ska uppfyllas är det viktigt att vi kontinuerligt värnar om förutsättningarna för de svenskspråkiga läroinrättningarna samt dess studerande. Jag vill speciellt lyfta fram tre saker.
För det första är det av yttersta vikt att de svenskspråkiga utbildningarna är konkurrenskraftiga. I dagens värld är utbildningens kvalitet hårdvaluta och steget att studera vid ett finskspråkigt universitet eller utomlands är ofta kort.
För det andra måste vi se till att det för studerande finns tillgång till stödtjänster på svenska. Det är ett faktum att finskspråkiga studerande har en bättre tillgång till tjänster för psykisk hälsa än svenskspråkiga, även om det brister också på den finska sidan. Coronapandemin har eskalerat studerandes psykiska ohälsa och hjälp måste fås också på svenska. För att belysa det här gör de finlandssvenska student- och studerandekårerna samt ämnesföreningarna ett ständigt gott arbete.
För det tredje måste vi se autonoma svenskspråkiga universitet och högskolor som den bästa garanten för en de facto svenskspråkig högre utbildning. Vid tvåspråkiga universitet vittnar studerande om att en stor del av utbildningen ändå går på finska. Vi måste värna om våra institutioner.
Jag instämmer med HBL:s ledare (12.3) att det är centralt att integration av invandrare sker också på svenska. Att förbättra möjligheterna för invandrare att integreras på svenska är ett gott mål, som förstärker behovet av svenskspråkig service och på lång sikt bidrar till att trygga den.